Malmö universitet
Kursplan

Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer
KURSPLAN
Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer
Fastställande
2011-04-01
2011-09-01
Fakulteten för lärande och samhälle

Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer
FO203A
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Childhood and Education: Aesthetics
15 hp
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Förkunskapskrav
Se utbildningsplan.

Nivå
Grundnivå

Fördjupningsnivå
G1N / Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska bredda och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i estetiska uttrycksformer för att främja varje barns skapande förmåga samt utveckla teoretisk kunskap om och förståelse för estetiska uttrycksformer och lek som läroprocesser. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina grundläggande didaktiska kompetenser för pedagogiskt arbete i förskola och förskoleklass med utgångspunkt i lek och estetiska uttrycksformer. Kursen syftar också till att studenterna ska tillägna sig förståelse för hur dokumentation kan användas för att formulera och kommunicera mål för fortsatt utveckling av förskolans verksamhet.

Innehåll
Kursen behandlar lek och estetiska uttrycksformer med utgångspunkt i studenternas egna färdigheter i att uttrycka sig genom bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Genom att delta i och kunna leda både verbal och icke verbal återspegling av estetiska uttryck, ges studenterna möjlighet att utveckla beredskap för bearbetning av barns tankar och känslor. Grundläggande teorier och aktuell forskning kring estetik och lek bearbetas för att studenterna ska kunna utveckla förståelse för den ömsesidiga relationen mellan skapande aktiviteter, lek och lärande. Estetiska uttrycksformers relation till begreppen kultur, lek och lärande behandlas och studenternas upplevelser av att samarbeta och problematisera val av olika arbetssätt, material och tekniker bearbetas på olika sätt genom kursens olika undervisnings- och bedömningsformer.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • kommunicera genom estetiska uttryck såsom bild, rörelse, sång och musik, dans och drama samt utforska och problematisera val av olika arbetssätt, material och tekniker
  • beskriva och analysera grundläggande teorier och aktuell forskning om lek, kultur och estetiska uttrycksformer i ett mångfaldsperspektiv
  • beskriva de estetiska uttrycksformernas betydelse för barns utveckling och lärande samt diskutera och värdera den ömsesidiga relationen mellan lek, skapande aktiviteter och lärande
  • planera och genomföra pedagogiskt arbete utifrån lek och estetiska uttrycksformer så att barns skapande förmåga främjas
  • dokumentera, analysera och värdera egna gestaltningar och värdera det pedagogiska arbetet i förskola/förskoleklass vad avser lek, kultur och estetiska uttrycksformer

Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av enskilda arbeten och grupparbeten, responsarbeten, seminarier, workshops och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer
Examinationen består av tre delar.
Mot bakgrund av kursens handledande workshops i estetiska uttrycksformer skapar studenterna gruppvis en estetisk presentation, ett "intryck", med hjälp av valda estetiska uttrycksformer. Studenterna dokumenterar varandras estetiska presentationer med video.
I en andra del argumenterar studenten med hjälp av kursens teoretiska begrepp och aktuell forskning för val av arbetssätt, material och tekniker i relation till den estetiska presentationen. Detta sker inom ramen för ett gemensamt seminarium med student- och lärarrespons.
I en avslutande del, som utgörs av ett seminarium i mindre grupp, vari examinerande lärare leder ett samtal utifrån tidigare genomförda delexaminationer, estetiskt lärande och mångfald, analyserar och värderar studenten sin egen kunskapsutveckling i relation till samtliga lärandemål.

Kurslitteratur och övriga läromedel
Berg, Lars Erik (1992). //Den lekande människan: en socialpsykologisk analys av lekandets dynamik//. Lund: Studentlitteratur (235 s)
Björkvold, Jon-Roar (2009). //Den musiska människan//. Stockholm: Liber. 3:e upplagan. (i urval, ca 100 s)
Dahlbeck, Per & Perssson, Sven (2010). Estetik i förskolan. I: Bim Riddersporre & Sven Persson (red). //Utbildningsvetenskap för förskolan//. Stockholm: Natur & kultur (10 s)
Erberth, Bodil & Rasmusson, Viveka (1996). //Undervisa i pedagogiskt drama//. Lund: Studentlitteratur (150 s)
Ericsson, Ingegerd (2005). //Rör dig – lär dig: Mororik och inlärning//. Stockholm: Idrottens förlag (190 s)
Fagius, Gunnel (red) (2007). //Barn och sång - om rösten, sångerna och vägen dit//. Lund: Studentlitteratur (172 s)
Frid, Johan (2002). //Intro BILD//. Malmö: Didacta (311 s)
Gren, Jenny (2007). //Etik i pedagogiskt vardagsarbete//. Stockholm: Liber (227 s)
Hansson, Hasse m.fl.(2006). //Seendets språk - exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori//. Lund: Studentlitteratur (179 s)
Harvard, Åsa & Jensen, Mikael (red.) (2009). //Leka för att lära: utveckling, kognition och kultur//. Lund: Studentlitteratur (256 s)
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). // Att lära är nästan som att leka: Lek och lärande i förskola och skola//. Stockholm: Liber (248 s)
Knutsdotter Olofsson, Birgitta, (1992). //I lekens värld//. Stockholm: Almqvist & Wiksell (153 s)
Lillemyr, Ole Fredrik (2002). //Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola//. Stockholm: Liber (317 s)
Lindqvist, Gunilla (1996). //Lekens möjligheter//. Lund: Studentlitteratur (172 s)
Löfdahl, Annica (2004). //Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll//. Lunds: Studentlitteratur (173 s)
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). //Det lekande lärande barnet i en utvecklingspedagogisk teori//. Stockholm: Liber (225 s)
Pramling Samuelsson Ingrid; Asplund Carlsson, Maj; Olsson, Bengt; Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2008). //Konsten att lära barn estetik: En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans//. Stockholm: Nordstedts (160 s)
Saracho, Olivia N. & Spodek, Bernard (red) (2003). //Contemporary perspectives on play in early childhood education//. Greenwich, Conn.: Information Age, cop. (i urval, ca 100 s)
Sjöberg, Karin (2007). //Krumelurer i arkiven - en pedagogisk resurs//. Malmö: Skånes arkivförbund (86 s)
Sutton-Smith, Brian (1997). //The ambiguity of play//. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press (i urval, 150 s)
Tullgren, Charlotte (2003). //Den välreglerade friheten: Att konstruera det lekande barnet//. Malmö studies in educational sciences, No. 10. Malmö: Malmö högskola, Läratutbildningen (142 s)
Vecchi, Vea & Giudici, Claudia (ed.) (2004). //Children, Art, Artists – the expressive languages of children, the artistic languages of Alberto Burri//. Reggio Emilia: Reggio Children (155 s)
Vygotskij, Lev (1995) //Fantasi och kreativitet i barndomen//. Göteborg: Daidalos (108 s)
Wallin, Karin (2003). //Pedagogiska kullerbyttor//. Stockholm: HSL (i urval, ca 100 s)
Wehner-Godée, Christina (2000). //Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier//. Stockholm: Liber (120 s)
Welén, Therese (2003). //Kunskap kräver lek. Forskning i fokus//. Stockholm: Skolverket. (62 s) http://www.skolverket.se/publikationer?id=1834
Wiklund, Ulla (2001). //Den lydiga kreativiteten om barn, estetik och lärande//. Stockholm: UR (Musik och rörelse) (112 s)
Wiklund, Ulla (2009). //När kulturen knackar på skolans dörr//. Utbildningsradion, Stockholm (i urval, ca 50 s)
Änggård, Eva (2006). Förskolebarns bildaktiviteter utmanar vuxenvärlden. //EDUCARE, nr 2//, Lärarutbildningen, Malmö högskola (30 s)

Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.