Kursplan våren 2026
Kursplan våren 2026
Benämning
Biologi och lärande: Genetik och evolution
Engelsk benämning
Biology and Education: Genetics and Evolution
Kurskod
BI203C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för ämneslärarprogrammet
Inrättandedatum
2011-03-11
Fastställandedatum
2023-01-20
Gäller från
2024-01-15
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BI202C Biologi och lärande: Människan och hälsa (genomgången)
Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9.
Syfte
Syftet är att studenten ska utveckla förståelse för hur egenskaper ärvs från en individ till avkomman och hur evolution sker för att därmed ha kunskap om varför jordens organismer ser ut och beter sig som de gör. Vidare är syftet med kursen att studenterna ska utveckla en insikt i att genetik och evolution är relaterat till samhällsfrågor och att dessa är ingångar till ämneslärande.
Innehåll
Ämnesinnehållet i kursen rör cellkärnan med dess genetiska innehåll och hur syntesen av proteiner sker samt genteknik. Vidare studeras den klassiska mendelska nedärvningsprocessen, epigenetikens nya perspektiv på nedärvning och hur gener kommer till uttryck. Evolutionens mekanismer, dvs hur evolution sker genom naturlig och sexuell selektion, behandlas tillsammans med geografisk och sympatrisk artbildning. I detta sammanhang behandlas också vilka underlag som finns för att kunna hävda att evolution är en reell företeelse. Kopplat till evolution är beteende och livsformer som behandlas som anpassningar till tidigare och nuvarande miljöförhållanden.
Förståelsen för hur evolutionsprocessen ser ut och gentekniken har tillsammans gett en delvis ny kunskap om hur världens organismer ska systematiseras, något som också behandlas i kursen. Till kursens didaktiska innehåll hör forskningsresultat om ungas vardagsföreställningar om genetik och evolution samt hur man kan knyta ämnesinnehållet till samhällsfrågor. I samhället finns en mängd frågor, bl a av etisk natur, som inte kan diskuteras utan viss insikt i biologin. Samhällsfrågorna är alltså ingångar till biologin och kan därmed vara motiverande för elever.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för cellens genom, celldelningsprocessen och hur gener uttrycks i form av proteiner samt hur genetiskt baserade egenskaper, utifrån mendelsk genetik och epigenetik, ärvs
- redogöra för gentekniska processer och problematisera genteknikens möjligheter utifrån etiska perspektiv
- redogöra för naturvetenskapens förklaringar till livets uppkomst, förklara evolutionsprocessen med naturligt urval som grund samt argumentera för evolutionsprocessen enligt modern naturvetenskaplig teori
- utifrån ett evolutionsbiologiskt perspektiv, diskutera och föreslå förklaringar till organismers beteende och utseende
- redogöra för hur världens organismer grupperas från art till domäner
- kunna föreslå och didaktiskt reflektera över en undervisningssekvens i vilken genetik, genteknik, beteende/utseende och/eller evolution knyts till en samhällsfråga
- genomföra en undersökning inom kursens ämnesområde och presentera den med text, bild, diagram, tabell och diskussion enligt naturvetenskaplig praxis
Arbetsformer
Kursen genomförs med laborationer, föreläsningar, seminarier, arbete i grupp samt andra aktiviteter i vilka kursinnehållet bearbetas.
I kursen ingår obligatoriska moment. Samtliga seminarier och praktiska moment är obligatoriska.
Bedömningsformer
Prov 1: Salstentamen (Sit in Exam), 11 hp.
I detta prov bedöms lärandemål 1,2,3,4 och 5.
Prov 2: Muntlig och skriftlig examination (Oral and Written Examination), 4 hp.
I detta prov bedöms lärandemål 6 och 7.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på prov 1.
Betygskriterrier delges av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Andersson, Björn (2008). Att förstå skolans naturvetenskap. Studentlitteratur (kap. 11-13) (56 s).
Björklund, Mats (2022). ”Bara en teori.” Om evolutionsbiologi. Fri tanke (264 s).
Ekborg, Margareta; Ideland, Malin; Lindahl, Britt; Malmberg, Claes och Rosberg, Maria (2012). Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Gleerups (180 s).
Rodden Robinson, Tara (2020). Genetics for dummies. Wiley and Sons (400 s).
Wyatt, Tristram (2017) Animal Behaviour: A Very Short Introduction. OUP Oxford (168 s).
Utöver ovanstående litteratur tillkommer aktuell kompletterande litteratur (ca 200 s).
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om särskilt pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.