Syftet är att studenterna ska utveckla förståelse för hur egenskaper ärvs från en individ till avkomman och hur evolution sker för att därmed ha kunskap om varför jordens organismer ser ut och beter sig som de gör. Ett annat syfte är att studenterna ska utveckla en förmåga att kunna planera undervisning med hänsyn till elevers lärande och olika kunskapsformer samt formativ och summativ bedömning. Avslutningsvis syftar kursen till att studenterna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt till material inom sex och samlevnad.

Ämnesinnehållet i kursen rör cellkärnan med dess genetiska innehåll och hur syntesen av proteiner sker samt genteknik. Vidare studeras den klassiska mendelska nedärvningsprocessen och epigenetikens nya perspektiv på nedärvning och hur gener kommer till uttryck. Evolutionens mekanismer, dvs hur evolution sker genom naturlig och sexuell selektion, behandlas tillsammans med geografisk och sympatrisk artbildning. I detta sammanhang behandlas också vilka underlag som finns för att kunna hävda att evolution är en reell företeelse. Kopplat till evolution är beteende och livsformer som behandlas som anpassningar till tidigare och nuvarande miljöförhållanden.

Kursens didaktiska och pedagogiska innehåll kopplas till ämnesinnehållet och handlar om hur man utvecklar en undervisningssekvens utifrån styrdokument, kunskapssyn, läromedel samt elevers förutsättningar och behov. I detta sammanhang behandlas också bedömning utifrån aspekterna formativ och summativ bedömning, formulering av provfrågor och bedömningsunderlag och bedömning av kunskapsnivå.

Innehållet i sex och samlevnad behandlar bl a ungdomars syn på sexualitet, hur man förhåller sig kritisk till medias bild av sexualitet och samlevnad samt undervisning inom området.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen genomförs med en exkursion, laborationer, föreläsningar, seminarier, studiebesök samt andra aktiviteter i vilka kursinnehållet bearbetas. Stort utrymme i kursen ges för diskussioner i vilka kursens olika moment tas upp.

Kursens naturvetenskapliga ämnesinnehåll examineras med en individuell skriftlig tentamen (mål 1, 2 och 3).

Mål fyra och fem examineras genom att studenten skriver en undervisningssekvens som följs upp av en muntlig presentation.

Mål sex examineras genom att studenten aktivt deltar i ett seminarium.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Andersson, Björn (2008) Att förstå skolans naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur (kap. 11-13) (56 s)

Bolander, Eva (2009) Risk och bejakande; Sexualitet och genus i sexualupplysning och sexualundervisning i TV. Avhandling. Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping universitet (221 s)

Ekborg, Margareta; Ideland, Malin; Lindahl, Britt; Malmberg, Claes och Rosberg, Maria (2012) Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet. Malmö: Gleerups (kap 1 och 4; 22 s)

Jönsson, Anders (2009). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups (174 s)

Rodden Robinson, Tara (2010) Genetics for dummies. Wiley and Sons (366 s)

Malmö stad (2012) Sexualitetskunskap. Finns att beställa på http://www.malmo.se/Kommun--politik/Sa-arbetar-vi-med.../Forskola-och-utbildning/Skolutveckling--Forskning/Centrum-for-Pedagogisk-Inspiration-CPI/Bestall-material.html. (70 s)

Sfard, Anna (1998) On two metaphors for learning and the dangers of choosing just one. Educational Researcher, vol 27, 2, s 4-13.

Sjöberg, Svein (2010). Naturvetenskap som allmänbildning; en kritisk ämnesdidaktik Lund: Studentlitteratur (kap. 2 och 6-7) (116 s)

Skolverket (2005) Hela livet - 50 år med sex- och samlevnadsundervisning. Finns som pdf-fil på skolverket.se

Ulfstrand, Staffan (1996) Fågel, fisk och folk. Stockholm: Universitetsförlaget

Wallin, Anita (2004) Evolutionsteorin i klassrummet – På väg mot en ämnesdidaktisk teori för undervisning i biologisk evolution. Avhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Finns att hämta på Göteborgs universitets hemsida. (310 s)

Valfri lärobok i biologi, skolår 7-9.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.