Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS227C Svenska som andraspråk och lärande: Interkulturalitet, flerspråkighet och ämnesrelaterat skolspråk (genomgången)

Kursen syftar till att studenten utifrån ett litteraturdidaktiskt perspektiv utvecklar medvetenhet om skönlitteraturens betydelse som redskap för elevers kunskaps-, identitets- och språkutveckling. Studenterna ska dessutom utveckla sina kunskaper om den retoriska processen och sina praktiska förmågor att använda retoriska verktyg.

Kursen introducerar det litteraturdidaktiska forskningsfältet och diskuterar synen på läsning som ett möte mellan text och läsare. Kursen belyser även hur skönlitteratur kan användas så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos andraspråkselever.

I kursen presenteras litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg och studenten använder dessa för att öka sin förståelse för texters innehåll och uppbyggnad.

Med utgångspunkt i kurslitteratur och i egna erfarenheter av skola och undervisning diskuterar och planerar studenten hur olika litterära texter kan användas i arbete med existentiella och interkulturella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund. Därutöver undersöks och diskuteras hur den skönlitterära läsningen kan kombineras med samtal, skrivande och andra kommunikationsformer såsom IKT, bildskapande, dramatiseringar och multimodala uttryckssätt.

I kursen behandlas därtill centrala retoriska begrepp för att kunna identifiera olika retoriska situationer samt för att kunna ge respons på andra kursdeltagares muntliga presentationer. Vidare används skönlitteratur som utgångspunkt för klassisk argumentation.

I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Delkursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen består av tre delar.

Skriftlig salstentamen (mål1,2,3,5).

Muntlig, skriftlig och digital presentation av en pedagogisk planering, inklusive opponering (mål 1,2,3,4,5).

Muntlig presentation inklusive kamratrespons (mål 6,7,8).

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Asklund, Jonas (2018). Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion. Educare 2 (18 s). Tillgänglig via Internet.

Economou, Catarina (2013). Reading fiction in a Second-Language Classroom. I: Education Inquiry Vol.6, no 1 (20 s). http://journals.coaction.net/index.php/edui/article/view/23991/html_

Edvardsson, Jenny (2019). Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur. (100 s).

Ekvall, Ulla och Nilsson, Skåve (2014). ”Köttbulle betyder köttbulle”. Boksamtal och kritisk litteracitet i ett flerspråkigt klassrum. I: Andersson, Peter m fl (red.), Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden. SMDI och institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet (s. 257–277) (20 s). Tillhandahålles av kursledaren.

Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 7–160) (150 s).

Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: Övningsbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 131–140, kap. 34) (10 s). Tillhandahålls av kursledaren

Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (2012). Epikanalys. En introduktion. Studentlitteratur, s. 11-69, 94-118 (82 s).

Landmark, Dan & Wiklund, Ingrid (2012). Litteraturen, språket, världen. Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. Studentlitteratur, s. 5-62, 115-140 (82 s).

Langer, A Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos (171 s).

Matos, Ana Goncalves (2012 ). Literary Texts and Intercultural Learning. Exploring New Directions. Peter Lang. (15 s). .Tillhandahålles av kursledaren.

Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (165 s).

Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups (s. 105 – 142, 169–192) (40 s).

Öhman, Anders (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö: Gleerups (165 s).

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk.

Skönlitteratur väljs i samråd med kursledaren (ca 1000 s).

3–4 artiklar kan tillkomma.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).