Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Svenska som andraspråk och lärande: Språkstruktur, andraspråksutveckling och läs- och skrivutveckling
Engelsk benämning
The Study of Swedish as a Second Language and Education: The Structure of Language, Language Development and Developing Literacy
Kurskod
AS207C
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Programnämnden för ämneslärarprogrammet
Fastställandedatum
2020-11-20
Gäller från
2020-11-20
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS204C Svenska som andraspråk och lärande: Kommunikation, kunskapsutveckling och bedömning (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, samt gymnasieskolan.
Syfte
Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om svenska språkets regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers andraspråksutveckling. Vidare ska studenten vidareutveckla sin kompetens att stödja flerspråkiga ungdomars och vuxnas litteracitet och litteracitetsutveckling.
Innehåll
Delkurser
Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp
Delkursens innehåll
Tyngdpunkten i delkursen ligger på fördjupade studier av svenska språkets regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv. Områden som behandlas rör syntax och formlära, ordbildning och betydelselära, uttal och stavning. I seminarieform tränar sig studenterna därtill i att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av ungas och vuxnas skriftliga och muntliga språkproduktion. Studenterna analyserar bland annat uttalet i autentiskt talat material utifrån kontrastiva perspektiv. Utifrån analyserna bedömer de hur långt de aktuella eleverna hunnit i sin andraspråkutveckling och hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- utifrån fördjupade kunskaper i språkvetenskap beskriva och diskutera strukturer i svenska språket i ett tvärspråkligt jämförande perspektiv
- redogöra för centrala teorier om andraspråksutveckling samt diskutera teoriernas relevans för undervisningen i svenska som andraspråk
- med stöd i sin kunskap om svenska språkets struktur i ett kontrastivt perspektiv analysera elevers muntliga och skriftliga språkproduktion och dra slutsatser om dessa elevers andraspråksutveckling
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen består av två delar.
Den första delen examineras muntligt och skriftligt, utifrån genomfört gruppsamarbete (lärandemål 1 och delar av lärandemål 2).
Den andra delen utgörs av en skriftlig salstentamen (lärandemål 2 och 3).
För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.
I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.
Litteracitet ur ett flerspråkighetsperspektiv, 7 hp
Delkursens innehåll
Delkursen behandlar olika aspekter av litteracitet och litteracitetsutveckling för unga och vuxna flerspråkiga elever. Vad innebär det att leva i ett högteknologiskt och komplext digitalt samhälle där det ställs höga krav på litteracitet och källkritisk förmåga? Denna fråga bildar ingång i delkursen och i en fördjupad diskussion om teorier om litteracitet, där litteracitet relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. Delkursen lyfter även fram den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har när det gäller ungdomars och vuxnas litteracitetsutveckling. Bland annat behandlas frågor om medborgerlig bildning där litteracitet ses som en central förutsättning för att elever ska utvecklas till reflekterande, kritiska, kreativt tänkande och aktiva medborgare.
De kunskaper och färdigheter som studenterna utvecklar under delkursens gång fördjupas genom didaktiska reflexioner gällande litteracitet och bedömning av flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling. Som ett led i arbetet med att successivt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt inom det egna kunskapsfältet genomför studenterna även en observations- och dokumentationsuppgift.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad delkurs ska studenten kunna
- redogöra för, diskutera och problematisera teorier om litteracitet samt ungas och vuxnas litteracitetsutveckling ur ett flerspråkighetsperspektiv
- med utgångspunkt i genomförd klassrumsobservation teoretiskt reflektera över olika didaktiska val som syftar till att stödja flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling
- redogöra för, exemplifiera och diskutera litteracitetsutveckling och användning av digitala uttrycksformer i relation till skolans styrdokument
Delkursens arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.
Delkursens bedömningsformer
Examinationen består av två delar.
Den första delen består i att studenten utför, skriftligt dokumenterar och analyserar en klassrumsobservation. Resultatet presenteras därefter muntligt och diskuteras under ett seminarium (lärandemål 2).
Den andra delen utgörs av ett individuellt skriftligt paper, där lärandemål 1 och 3 examineras.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.
I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Svensk språkstruktur i tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv, 8 hp
Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur (s. 11-80, 171-200) (100 s.)
Abrahamsson, Niclas och Hyltenstam, Kenneth (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 221-258) (37 s.)
Andersson, Lars-Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor (s. 5-45) (41 s.)
Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan (2017). Skolverket(80 s.)
Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s.)
Flyman Mattsson, Anna och Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier.Lund: Studentlitteratur (124 s.)
Källström, Roger (2012). Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur (200 s.)
Zetterholm, Elisabeth och Tronnier, Mechtild (2017). Perspektiv på svenskt uttal: fonologi, brytning och didaktik. Lund: Studentlitteratur (176 s.). Enligt kursledares anvisning.
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk
Litteracitet ur ett flerspråkighetsperspektiv, 7 hp
Cummins, Jim (2018). Urban multilingualism and educational achievement: Identifying and implementing evidence-based strategies for school improvement. I: P. Van Avermaet m.fl. (red.), The Multilingual Edge of Education. London: Palgrave Macmillan. (15 s.) Tillhandahålls av kursledaren.
Domeij, Richard och Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 519-543) (24 s.)
Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 169-195) (27 s.)
Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 771-816) (45 s.)
Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk. Kunskapsöversikt (2016). Skolverket. (80 s.) Tillgänglig via Internet.
Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research, Educaton Inquiry, vol. 4, nr. 2 2013 S. 225-242. (18 s)
Rasmusson, Maria (2015). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Härnösand: Mittuniversitetet (s 50-73) (23 s.)
Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s.)
Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (19 s.)
Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur (200 s.)
Walldén, Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk: Språk, texter och samtal. Lund: Studentlitteratur. (urval ca 100 s. i samråd med kursledare)
Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (kap. 3, 5, 7) (55 s.)
Westlund, Barbro (2016). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber (s 88-100) (13 s.)
Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk
Ett mindre antal artiklar samt webmaterial kan tillkomma
Kursvärdering
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övrigt
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.