Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS204C Svenska som andraspråk och lärande: Kommunikation, kunskapsutveckling och bedömning (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin kunskap om svenska språkets regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv samt sin förmåga att tillämpa denna kunskap i analys och bedömning av elevers andraspråksutveckling. Vidare ska studenten vidareutveckla sin kompetens att stödja flerspråkiga ungdomars och vuxnas litteracitet och litteracitetsutveckling.

Tyngdpunkten i delkursen ligger på fördjupade studier av svenska språkets regelsystem i ett tvärspråkligt och didaktiskt perspektiv. Områden som behandlas rör syntax och formlära, ordbildning och betydelselära, uttal och stavning. I seminarieform tränar sig studenterna därtill i att tillämpa sina kunskaper om språkliga strukturer och om andraspråksinlärares utvecklingsprocess i praktisk analys av ungas och vuxnas skriftliga och muntliga språkproduktion. Studenterna analyserar bland annat uttalet i autentiskt talat material utifrån kontrastiva perspektiv. Utifrån analyserna bedömer de hur långt de aktuella eleverna hunnit i sin andraspråkutveckling och hur stödet för deras fortsatta språkutveckling kan utformas.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen består av två delar.

Den första delen examineras muntligt och skriftligt, utifrån genomfört gruppsamarbete (lärandemål 1 och delar av lärandemål 2).

Den andra delen utgörs av en skriftlig salstentamen (lärandemål 2 och 3).

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Delkursen behandlar olika aspekter av litteracitet och litteracitetsutveckling för unga och vuxna flerspråkiga elever. Vad innebär det att leva i ett högteknologiskt och komplext digitalt samhälle där det ställs höga krav på litteracitet och källkritisk förmåga? Denna fråga bildar ingång i delkursen och i en fördjupad diskussion om teorier om litteracitet, där litteracitet relateras till demokratibegreppet och problematiseras ur såväl ett klass- som ett genusperspektiv. Delkursen lyfter även fram den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har när det gäller ungdomars och vuxnas litteracitetsutveckling. Bland annat behandlas frågor om medborgerlig bildning där litteracitet ses som en central förutsättning för att elever ska utvecklas till reflekterande, kritiska, kreativt tänkande och aktiva medborgare.

De kunskaper och färdigheter som studenterna utvecklar under delkursens gång fördjupas genom didaktiska reflexioner gällande litteracitet och bedömning av flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling. Som ett led i arbetet med att successivt utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt inom det egna kunskapsfältet genomför studenterna även en observations- och dokumentationsuppgift.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Examinationen består av två delar.

Den första delen består i att studenten utför, skriftligt dokumenterar och analyserar en klassrumsobservation. Resultatet presenteras därefter muntligt och diskuteras under ett seminarium (lärandemål 2).

Den andra delen utgörs av ett individuellt skriftligt paper, där lärandemål 1 och 3 examineras.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Abrahamsson, Niclas (2009). Andraspråksinlärning. Lund: Studentlitteratur (s. 11-80, 171-200) (100 s.)

Abrahamsson, Niclas och Hyltenstam, Kenneth (2013). Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 221-258) (37 s.)

Andersson, Lars-Gunnar (2001). Språktypologi och språksläktskap. Stockholm: Skriptor (s. 5-45) (41 s.)

Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan (2017). Skolverket(80 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Flyman Mattsson, Anna och Håkansson, Gisela (2010). Bedömning av svenska som andraspråk. En analysmodell baserad på grammatiska utvecklingsstadier.Lund: Studentlitteratur (124 s.)

Källström, Roger (2012). Svenska i kontrast. Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Lund: Studentlitteratur (200 s.)

Zetterholm, Elisabeth och Tronnier, Mechtild (2017). Perspektiv på svenskt uttal: fonologi, brytning och didaktik. Lund: Studentlitteratur (176 s.). Enligt kursledares anvisning.

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Cummins, Jim (2018). Urban multilingualism and educational achievement: Identifying and implementing evidence-based strategies for school improvement. I: P. Van Avermaet m.fl. (red.), The Multilingual Edge of Education. London: Palgrave Macmillan. (15 s.) Tillhandahålls av kursledaren.

Domeij, Richard och Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 519-543) (24 s.)

Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 169-195) (27 s.)

Franker, Qarin (2011). Litteracitet och visuella texter: studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi. Diss. Stockholms universitet (30 s.) Tillgänglig via Internet.

Franker, Qarin (2013). Att utveckla litteracitet i vuxen ålder – alfabetisering i en tvåspråkig kontext. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 771-816) (45 s.)

Grundläggande litteracitet. Att undervisa vuxna med svenska som andraspråk. Kunskapsöversikt (2016). Skolverket. (80 s.) Tillgänglig via Internet.

Janks, Hilary (2013). Critical literacy in teaching and research, Educaton Inquiry, vol. 4, nr. 2 2013 S. 225-242. (18 s)

Rasmusson, Maria (2015). Det digitala läsandet: begrepp, processer och resultat. Diss. Härnösand: Mittuniversitetet (s 50-73) (23 s.)

Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s.)

Sheikhi, Karin (2016). Läsförståelse och läsförståelsestrategier: Förutsättningar för andraspråkselever. I: Lahdenperä, Pirjo och Sundgren, Eva (red.), Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber (19 s.)

Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur (200 s.)

Walldén, Robert (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande vuxenutbildning, Pedagogisk forskning i Sverige, vol. 24, nr. 3-4. (30 s.)

Wedin, Åsa & Hedman, Christina (2013). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (kap. 3, 5, 7) (55 s.)

Westlund, Barbro (2016). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber (s 88-100) (13 s.)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Ett mindre antal artiklar samt webmaterial kan tillkomma

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.