Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS228C Svenska som andraspråk och lärande: Litteraturdidaktiska perspektiv och retorik (genomgången)Se även tillträdeskrav i utbildningsplanen.

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om språksociologiska, sociolingvistiskaoch interkulturella perspektiv samt vidareutveckla sin förmåga att främja interkulturella och flerspråkiga lärandemiljöer. Studenten ska även fördjupa sina kunskaper om ämnesrelaterat skolspråk och dess särdrag.

Delkurser

Språklig variation och interkulturella perspektiv, 7 hp

Delkursen tar sin utgångspunkt i sociolingvistisk forskning som rör språkpolitik, språklig variation och interkulturella perspektiv med koppling till individ, skola och andraspråksundervisning. Teorier om språk och kultur som inkluderande och exkluderande gemenskaper behandlas, liksom former för flerspråkig användning och undervisning, däribland modersmålets betydelse för lärande och språkutveckling. Vidare belyses hur samhälleliga diskurser – exempelvis diskurser om språkliga och kulturella mönster i skolmiljön – genom sina sätt att kategorisera, beskriva och tolka en verklighet kan bidra till att konstruera, vidmakthålla eller förändra denna verklighet. Under delkursen analyseras och diskuteras även hur man som lärare kan bidra till skolutveckling i en språkligt och kulturellt heterogen skolmiljö.

Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk, 8 hp

I delkursen behandlas skolans ämnesrelaterade språk och dess särdrag ur ett andraspråks- och litteracitetsperspektiv. Delkursen behandlar även den genrepedagogik som teoretiskt härrör från dels Michael Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, dels Basil Bernsteins utbildningssociologiska ramverk. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras i relation till andra perspektiv på skrivpedagogik. I delkursen arbetar studenterna under seminarier med att tillägna sig systemisk-funktionella språkanalytiska och multimodala analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa i analys av olika typer av texter som förekommer i undervisningssammanhang. Utifrån sin samlade kunskap om vad mötet med ett ämnesspecifikt språk kan innebära för andraspråkselever reflekterar studenterna didaktiskt över olika undervisningsmodeller och deras möjliga konsekvenser.

Språklig variation och interkulturella perspektiv, 7 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• resonera kring frågor om språkpolitik, attityder till språklig variation samt flerspråkighetens betydelse ur samhälls- och individperspektiv
• redogöra för och diskutera sociolingvistiska teorier om hur språkliga och kulturella mönster i samhälle och skola skapas, vidmakthålls och förändras
• analysera och diskutera olika undervisningspraktiker i heterogena skolmiljöer samt reflektera över sin förmåga att i den framtida yrkesverksamheten medverka till skolutveckling
• problematisera begreppen monokulturell och interkulturell samt utifrån denna problematisering kritiskt granska den samtida skolan och den egna undervisningen

Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk, 8 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

• beskriva och problematisera de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna samt reflektera över elevers andraspråksutveckling i relation till deras utveckling av ämneskunskaper
• granska och reflektera över genrepedagogiska utgångspunkter i relation till andra perspektiv på skrivpedagogik
• analysera ämnestexter med hjälp av centrala systemisk-funktionella språkanalytiska och multimodala begrepp
• diskutera didaktiska implikationer utifrån resultatet av analysen och med stöd av relevanta teoretiska perspektiv

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Språklig variation och interkulturella perspektiv, 7 hp

Examinationen består av ett muntligt seminarium och en skriftlig uppsats. Samtliga lärandemål ingår i båda uppgifterna.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk, 8 hp

Examinationen består av en muntlig uppgift i form av ett samtal mellan studenter samt ett skriftligt underlag.

Samtliga lärandemål ingår i båda uppgifterna.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

Språklig variation och interkulturella perspektiv, 7 hp

Aldén, Kristina och Olofsson, Mikael (2022). Möjligheter till lärande - andraspråksperspektiv i ett kritiskt perspektiv. Stockholm: Liber. Kapitel 1, 2, ,9, 10, 20. (60 s.)

Boyd, Sally och Bredänge, Gunlög (2013). Attityder till brytning – exemplet med utländska lärare i svenska skolor. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s 437–457) (20 s)

Garcia, Ofelia och Seltzer, Kate (2016). The Translanguaging Current in Language Education. I: Kindenberg, Björn (red.),Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 19–29) (11 s)

Hyltenstam, Kenneth och Milani, Tommaso (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. I: K. Hyltenstam, M. Axelsson och I. Lindberg (red.),Flerspråkighet – En forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5. Vetenskapsrådet (s 17–133) (116 s) Tillgänglig via Internet.

Léon Rosales, René (2013). Snacka fett som svenne – kategoriseringar, identiteter och språk. I: Olofsson, Mikael (red.)Symposium 2012. Lärarrollen i svenska som andraspråk. Stockholm: Stockholms universitets förlag (s 52–65) (12 s)

Lund, Anna och Lund, Stefan (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur (s 1–194) (194 s)

Nilsson, Josefin och Gynnhammar, Suzanne (2016). Språk, lärande och ämne: med modersmålet som resurs. I: Kindenberg, Björn (red.),Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 44–54) (10 s)

Stroud, Christopher (2013). Halvspråkighet och rinkebysvenska som språkideologiska begrepp. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.)Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 313–342) (30 s)

Sundgren, Eva (red.) (2013). Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s 77–151) (75 s)

Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet

Ett mindre antal artiklar kan tillkomma

Andraspråkselevers möte med ett ämnesspecifikt språk, 8 hp

Danielsson, Kristina och Selander, Staffan (2014). Se texten!: multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. 1. uppl. Malmö: Gleerups (160 s)

Danielsson, Kristina (2016). Multimodala perspektiv på naturvetenskapligt lärande. I: Kindenberg, Björn (red.),Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 196–206) (10 s)

Edling, Agnes (2004). Abstraktion kan spränga gränser. I:Språkvård 3/04 (s 27–32) (6 s)

Gannå, Lisa (2016). Ett kritiskt granskande samtal om genrepedagogik. I: Kindenberg, Björn (red.),Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber (s 248–254) (6 s)

Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin (2019). Grammatik med betydelse: en introduktion till funktionell grammatik. Upplaga 2 [oförändrad]. Lund: Studentlitteratur. (220 s.)

Karlsson, Anna-Malin (2010). Grammatiska metaforer – språkets sätt att hjälpa oss utveckla kunskap. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 143-154) (11 s)

Kuyumcu, Eija (2013). Genrepedagogik som verktyg i språk- och kunskapsutvecklande undervisning och lärande. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.),Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 613–636) (24 s)

Liberg, Caroline (2010). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 303-317) (15 s)

Nygård Larsson, Pia (2013). Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.)Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s 587–609) (23 s)

Olofsson, Michael (2010). Genrepedagogik med lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 247–269) (23 s)

Schleppegrell, Mary J. (2010). Functional grammar in the classroom. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 79-95) (18 s)

Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins Pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. Diss. Malmö: Malmö universitet (s 68-92, 193-230, 284-291) (61 s)

Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Attityd i text. I: Olofsson, Michael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (s 164-175) (11 s)

Läroplan och ämnesplaner i svenska som andraspråk på gymnasiet

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.