Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: AS207C Svenska som andraspråk och lärande: Språkstruktur, andraspråksutveckling och läs- och skrivutveckling (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan.

Kursen syftar till att studenten utifrån ett litteraturdidaktiskt perspektiv utvecklar medvetenhet om skönlitteraturens betydelse som redskap för elevers kunskaps-, identitets- och språkutveckling. Studenten ska dessutom utveckla sina kunskaper om den retoriska processen och sina förmågor att använda retoriska verktyg.

Kursen introducerar det litteraturdidaktiska forskningsfältet och diskuterar synen på läsning som ett möte mellan text och läsare. Kursen belyser även hur skönlitteratur kan användas så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos andraspråkselever.I kursen presenteras litteraturvetenskapliga begrepp och analysverktyg och studenten använder dessa för att öka sin förståelse för texters innehåll och uppbyggnad.Med utgångspunkt i kurslitteratur och i egna erfarenheter av skola och undervisning diskuterar och planerar studenten hur olika litterära texter kan användas i arbete med existentiella och interkulturella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund. Därutöver undersöks och diskuteras hur den skönlitterära läsningen kan kombineras med samtal, skrivande och andra multimodala och digitala kommunikationsformer. I kursen används och behandlas centrala retoriska begrepp och dess tillämpning. Vidare används skönlitteratur som utgångspunkt för klassisk argumentation.I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• kritiskt diskutera och motivera skönlitteraturens didaktiska potential med utgångspunkt i styrdokument och receptionsteoretiska perspektiv
• motivera valet av sko¨nlittera¨ra texter i ett ma°ngkulturellt klassrum samt kunna resonera om didaktiska konsekvenser och effekter av dessa val
• reflektera över och tolka berättandet från olika kulturer och i förhållande till interkulturell förståelse och identitetsutveckling
• redogöra för litteraturdidaktisk teoribildning och ge exempel på olika sätt att arbeta med litterära texter i en skola med kulturell och språklig mångfald
• analysera skönlitterär text med hjälp av grundläggande litteraturvetenskapliga begrepp
• utforma och kritiskt värdera en pedagogisk planering för litteraturundervisning med utgångspunkt i litteraturdidaktiska teorier och styrdokument samt utforma bedömningskriterier för denna
• genomföra en muntlig presentation som fokuserar på språk och identitetsskapande i skönlitterär text, med hjälp av centrala retoriska begrepp

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, arbete i grupper och självstudier. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar aktivt i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Prov 1: Utredande uppsats (Investigative Essay), 5 hp. Examinerar lärandemål 1, 3, 4.

Prov 2: Muntlig och digital presentation inklusive opponering (Oral and Digital Presentation, Opposition Included), 5 hp. Examinerar lärandemål 2, 5, 6.

Prov 3. Muntlig presentation (Oral Presentation), 5 hp. Examinerar lärandemål 7.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på två av proven.

Vid omprov kan studenten komma att examineras enskilt istället för inom ramen för ett grupparbete.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar och seminarier. Frånvaro innebär uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentets. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar och seminarier som är obligatoriska vid kursstart.

Asklund, Jonas (2018). Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion. Educare 2 (18 s). Tillgänglig via Internet.

Economou, Catarina (2013). Reading fiction in a Second-Language Classroom. I:Education Inquiry 6:1. (20 s). Tillgänglig via Internet.

Edvardsson, Jenny (2019). Läsa och samtala om skönlitteratur – med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur. (100 s).

Ekvall, Ulla och Nilsson, Skåve (2014). ”Köttbulle betyder köttbulle”. Boksamtal och kritisk litteracitet i ett flerspråkigt klassrum. I: Andersson, Peter m fl (red.),Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden. SMDI och institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet (s. 257–277) (20 s). Tillhandahålles av kursledaren.

Gustafsson Nadel, Tammi (2018). Att se den andre: texten eller världen? Interaktion mellan gymnasieelever och en kenyansk novell, Licentiatuppsats, Stockholms universitet. Digitala Vetenskapliga Arkivet. (165 s.). Tillgänglig via Internet.

Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 7–160) (150 s).

Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: Övningsbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (s. 131–140, kap. 34) (10 s). Tillhandahålls av kursledaren

Holmberg, Claes-Göran och Ohlsson, Anders (2012). Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur (s. 11–69, 94–118) (82 s).

Hoff, Elisabeth H. (2019). Fostering the” Intercultural Reader”? An empirical Study of Socio-Cultural Approaches to EFL Literature. Scandinavian Journal of Educational Research, 63(3), s. 443-464. https://doi.org/10.1080/00313831.2017.1402366

Langer, A Judith (2005).  Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse . Daidalos (171 s).


Molloy, Gunilla (2011).  Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum . Lund: Studentlitteratur (165 s).

Roe, Astrid (2014).  Läsdidaktik. Efter den första läsinlärningen . Malmö: Gleerups (s. 105 – 142, 169–192) (40 s).

Öhman, Anders (2015). Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger. Malmö: Gleerups (165 s).

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk.

Skönlitteratur väljs i samråd med kursledaren (ca 1000 s).

3–4 artiklar kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.