Kandidatexamen motsvarande 180 högskolepoäng inom samhällsvetenskap (ex, Political Science, Peace and Conflict Studies, International Relations, International Political Economy, Human Rights eller motsvarande huvudområde). Engelska 6

Kursen ingår i huvudområdet Statsvetenskap och kan utgöra del av examen på avancerad nivå.

Hur kan global politik som samhällsvetenskap, grundad i statsvetenskap men i hög grad ett flervetenskapligt fält sådant det omfattar bland annat internationella relationer, mänskliga rättigheter och freds- och konfliktvetenskap, förstås? Denna kurs handlar om denna centrala fråga genom fem moduler:

Modul 1: Introduktion till global politik (4 hp)
Modul 2: Den suveräna staten och vidare (6,5 hp)
Modul 3: Transnationell policy (6,5 hp)
Modul 4: Normer och idéer i global politik (6,5 hp)
Modul 5: Visioner om global politik (6,5 hp)

Den första modulen ”Introduktion till global politik” ger en bred överblick av de olika forskningsansatser som berörs i programmet liksom vad som menas med fältet global politik. Modulen syftar också till att stärka studenternas förmågor så att de kan tillgodogöra sig programmet på ett bra sätt.

Den andra modulen, ”Den suveräna staten och vidare”, fokuserar på nationalstaten som politiskt begrepp. Dess framväxt förstås ofta (även om detta inte är okontroversiellt) i förhållande till den västfaliska freden (1648) och har utgjort den grundläggande enheten i internationell politik under de senaste tre århundradena. Emellertid har dess hegemoniska betydelse för styrelse varierat mellan olika delar av världen. Även i sin västerländska form har statssuveränitet utmanats genom globalisering, transnationell migration och nya styrelseformer såsom genom internationella organisationer. Denna modul undersöker den suveräna statens tidiga framväxt och dess karaktäristika, diskuterar globaliseringseffekter och internationella styrelsesätts påverkan på suveränitet och undersöker kritiskt dessa begrepps betydelse för politik under 2000-talet.

Den tredje modulen, ”Transnationell policy”, fokuserar på sådana fenomen som policy-konvergens och policyspridning mellan olika nivåer i det internationella systemet, till exempel från lokala till regionala och globala nivåer, och den roll som internationella organisationer och transnationella nätverk spelar i dess förverkligande. Modulen beaktar teorier om gränsöverskridande policyspridning och kontrasterar ansatser baserade i ortodoxa modeller om rationella aktörer med mer kritiska ansatser som synliggör maktrelationer och kunskapsproduktion. Dessutom uppmanas studenter att beakta hur deras framtida karriär kan komma att innebära att de har roller som påverkare av policy (till exempel vid lagstiftningsprocesser, påverkan, expertråd) och tänka på hur deras studier och kunskap har betydelse som evidens-bas i policy-skapande.

Den fjärde modulen, ”Normer och idéer i global politik”, introducerar studenternas till två begrepp av central betydelse för litteraturen i programmet. Normer och idéer har betydelse för global politik, kanske mer för global politik än på ett nationellt plan eftersom avsaknaden av tydligt auktoritativt beslutsfattande globalt gör frågor om makt och styrning mycket mer omstridda. Den precisa roll som normer och idéer spelar är mycket omstridd. Används dessa av intressedrivna aktörer för att främja deras egna specifika målsättningar eller spelar de en roll i att skapa de intressen som driver aktörer? Var ska vi placera normer och idéer i våra försök att förstå politiskt beteende på global nivå? Den här modulen beaktar normers och idéers roll i global politik från ett brett perspektiv och ställer frågor om vad som menas med normer och liknande idébaserade fenomen och vad de kan bidra med för analysen av global politik. Modulen ställer också frågor om idémässiga dimensioner kan skiljas från materiella (såsom ekonomisk fördelning, militärt våld och ekologisk utarmning).

Den femte modulen, ”Visioner om global politik”, försöker att klarlägga hur historiskt och kulturellt påverkade världsuppfattningar påverkar begreppsligörande av globalisering, hur dessa teman kan ge en kritisk och ny förståelse av global politik och hur detta kopplas till samhällsförändring på olika nivåer, i detta innebärande analys av centrala utvecklingstendenser och nyckelbegrepp.

I den mån det främjar programmets syften kan modulerna undervisas överlappande.

Studenterna ska efter genomgången modul 1 (Introduktion till global politik) ha förmåga att:

(1) Identifiera och kritiskt analysera centrala vetenskapliga begrepp inom fältet global politik med en fokus på hur kunskap om global politik begreppsliggörs i fältet. Studenterna ska kunna söka och hitta relevant material i biblioteket och dess databaser.

(2) Använda etablerade akademiska förhållningssätt inom statsvetenskap och relaterade ämnen i skrivandet av texter, särskilt avseende struktur, tydlighet, presentation och referens till källor.

(3) Ge en översikt över centrala metodologiska ansatser använda av akademiker som bedriver forskning inom fältet global politik.
Studenterna ska efter genomgången modul 2 (Den suveräna staten och vidare) ha förmåga att:

(4) Analysera och kritiskt diskutera samtida teorier om nationalstaten, det västfaliska systemet och politisk styrning på flera nivåer.

(5) Kritiskt diskutera och oberoende undersöka hur och varför stater samarbetar genom internationella organisationer.

(6) Visa kunskap och förståelse av styrning som utmanar traditionella begrepp av suveränitet.

(7) Visa hur empiriska data kan användas för att utveckla vetenskapliga, teoretiska förklaringar eller tolkningar om hur politiska system förändras. Studenterna ska efter genomgången modul 3 (Transnationell policy) ha förmåga att:

(8) Kritiskt diskutera, jämföra och utvärdera samtida teorier om transnationell policy.

(9) Analysera hur internationella organisationer och transnationella nätverk bidrar till policyskapande.

(10) Oberoende insamla och kritiskt bearbeta empiriska data om transnationell policy.

(11) Använda fallstudiemetod för att analysera hur transnationell policy påverkar global politik inom vissa områden. Studenterna ska efter genomgången modul 4 (Normer och Idéer i global politik) ha förmåga att:

(12) Visa kunskap om alternativa ansatser till hur normer och idéer används för att studera empiriska fenomen som är relevanta för global politik.

(13) Ge en översikt av hur normer och deras funktion på lokal, nationell och internationell nivå utvecklats över tid.

(14) Operationalisera normer och idéer för att studera både kontinuitet och förändring i global politik.

(15) Kritiskt diskutera relationen mellan aktörer och strukturer med avseende på normer.Studenterna ska efter genomgången modul 5 (Visioner om global politik) ha förmåga att:

(16) Kritiskt diskutera olika tolkningar av global politik och hur detta kan ha konsekvenser för vilka politiska, kulturella, sociala och samhälleliga visioner som är politiskt genomförbara.

(17) Visa på en kritisk och vetenskaplig ansats till visioner om global politik.

(18) Sammanfatta den samtida forskningen inom ett område och i detta visa på god akademisk akribi.

(19) Tydligt visa deras egen analys av samtida forskning inom ett område.

Undervisningen omfattar föreläsningar och seminarier. Seminariedeltagande är obligatoriskt. Utöver detta förväntas studenterna att ägna väsentlig tid åt att studera kurslitteratur och förbereda de arbeten som bedöms.

Studenternas arbete bedöms genom en kombination av former av examination, seminariedeltagande och muntliga presentationer liksom skrivande av kurspapper.

Lärandemål 1–2 bedöms genom seminariedeltagande och kurspapper

Lärandemål 3 bedöms genom muntlig presentation

Lärandemål 4–7 bedöms genom seminariedeltagande och en portfölj av 1–2 papper

Lärandemål 8–11 bedöms genom seminariedeltagande och ett papper samt fallstudierapporter

Lärandemål 12–15 bedöms genom seminariedeltagande och ett kurspapper

Lärandemål 16–19 bedöms genom seminariedeltagande och ett kurspapper

Module 1

• Roselle, L., S. Spray and J. Shelton (2020)Research and Writing in International Relations. (London: Pearson).
• Jackson, P. T. (2016)The Conduct of Inquiry in International Relations: Philosophy of Science and Its Implications for the Study of World Politics (Second edition) (Abingdon: Routledge). Available through MAU library as an e-book.
• Halperin, S. & O. Heath (2020)Political Research - Methods and Practical Skills (Oxford: Oxford University Press). Available through MAU library as an e-book.

Module 2

• Pierson, C. (2012)The Modern State (Third edition) (London: Routledge). Available through MAU library as an e-book.
• Barnett, M. and M. Finnemore (2004)Rules for the World: International Organizations in Global Politics. (New York: Cornell UP).

Module 3

• Triandafyllidou, A., (ed.) (2017)Global Governance from regional perspectives: a critical view (Oxford: Oxford University Press). Available through MAU library as an e-book.

Module 4

• Ingvild, B. & H. Huelss (2022)Autonomous Weapons Systems and International Norms (Montreal: McGill-Queen’s University Press). Available through MAU library as an e-book.
• Schmitt, C (1996 or later editions) The Concept of the Political (Chicago: University of Chicago Press)

Module 5

O’Byrne, D. J. & A. Hensby (2011). Theorizing Global Studies (New York, NY: Palgrave).Available through MAU library as an e-book.

Module 1-5: Additional literature will be added, up to 1800 pages.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.