Utbildningsplan hösten 2024
Utbildningsplan hösten 2024
Benämning
Historiska studier - magister-/masterprogram
Engelsk benämning
Masters programme in Historical Studies
Programkod
LAHIM
Omfattning
60-120 hp
Inrättandedatum
2007-05-04
Fastställandedatum
2021-05-07
Gäller från
2024-09-02
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Fakultetsstyrelsen
Behörighet
Grundläggande behörighet:
Examen på grundnivå som omfattar minst 180 hp
Särskild behörighet:
Högskoleutbildning 90 hp med ett för historiska studier relevant huvudområde såsom exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Upplägg
Utbildningen består av 60 respektive 120 högskolepoäng och innehåller både obligatoriska, valbara och valfria kurser. I magisterutbildningen ingår obligatoriska kurser motsvarande 45 högskolepoäng inom huvudområdet på avancerad nivå och valfria kurser motsvarande 15 högskolepoäng på grundnivå eller avancerad nivå. I masterutbildningen ingår obligatoriska kurser på avancerad nivå motsvarande 90 högskolepoäng inom huvudområdet, valbara kurser på avancerad nivå motsvarande 15 högskolepoäng och valfria kurser motsvarande 15 högskolepoäng på grundnivå eller avancerad nivå.
I utbildningen studeras hur samhälle, människors livsvillkor och erfarenheter förändras över tid med tyngdpunkt på perioden efter 1750. Här finns såväl ett tydligt social- och kulturhistoriskt anslag i studiet av det förflutna, som studier av bruk av historia, historieförmedling, historiedidaktik och kritiska kulturarvstudier. Utbildningen genomsyras av studier av historia ”underifrån” för att på så sätt synliggöra tidigare marginaliserade gruppers perspektiv. I detta sammanhang spelar muntlig historia en viktig roll.
Studenterna tränas i historievetenskaplig analys genom tillämpning av teori och metod på empiriskt material. Genom det stora utrymme som dels finns genom valfria kurser, dels inom ramen för självständigt arbete har den enskilde studenten stora möjligheter att fördjupa sina kunskaper inom valda specialiseringar och att sätta en egen profil på sin utbildning.
I den andra terminens valfria kurser erbjuder utbildningen verksamhetsförlagd tid med möjlighet till praktik vid olika slags kulturarvsinstitutioner och andra historieförmedlande verksamheter. Syftet med den är för det första att studenterna ska förvärva insikter om hur historiska perspektiv kan kommuniceras i andra sammanhang än i den akademiska världen samt att skaffa sig erfarenheter om arbetet vid en sådan institution.
I den tredje terminen väljer studenterna antingen den valbara tematiska kursen Critical Cultural Heritage Studies (15 hp) eller History didactics – comparative and critical perspectives (15 hp). Båda dessa kurser är nätbaserade distanskurser som samläses med internationella studenter.
Termin 1, hösten 2024
Historia: Introduktionskurs - Individ, kultur och samhälle
IS702F, 15 hp (obligatorisk)
Huvudområde: Historia
Historia: Teori- och metodkurs
IS703F, 15 hp (obligatorisk)
Huvudområde: Historia
Termin 2, våren 2025
Historia: Muntligt historieprojekt
IS705F, 15 hp (obligatorisk)
Huvudområde: Historia
Historiebruk och social förändring
IS643F, 7,5 hp (valbar)
Kursen saknar huvudområde.
Sociala rörelser i ett historiskt perspektiv
IS644F, 7,5 hp (valbar)
Kursen saknar huvudområde.
Termin 3, hösten 2025
History Didactics - Comparative and Critical Perspectives
IS629F, 15 hp (valbar)
Kursen saknar huvudområde.
Valbara kurser 2025-09-01 - 2025-11-09 och IS710F 2025-11-10- - 2026-01-18
Termin 4, våren 2026
Examensmål
Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Lag (2009:1037).
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).
Utdrag ur högskolelag (1992:1434)
Lärandemål för magisterexamen
Kunskap och förståelse
För magisterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att självständigt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För magisterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Utdrag ur högskoleförordning (1993:100)
Lärandemål för masterexamen
Kunskap och förståelse
För masterexamen skall studenten
- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Färdighet och förmåga
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen skall studenten
- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Utdrag ur högskoleförordning (1993:100)
Examen
Magisterexamen, Masterexamen
Magisterexamen i Historia uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 60 högskolepoäng varav minst 45 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet.
Masterexamen i Historia uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 120 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet.
Master of Arts in History, (60 credits), Master of Arts in History (120 credits).
Övrigt
Undervisningsspråk: Svenska och engelska
Undervisningsspråk: Svenska och engelska
Litteratur på svenska och engelska förekommer i de flesta kurserna. Undervisning i de valbara tematiska kurserna Critical Cultural Heritage Studies (15 hp) och History didactics – comparative and critical perspectives(15 hp) är huvudsakligen på engelska.
Studenter med magisterkurs enligt äldre system kan tillgodoräkna sig denna i utbildningen.
I respektive kursplan framgår de förkunskapskrav som krävs för uppflyttning inom programmet.