Grundläggande behörighet:

Examen på grundnivå som omfattar minst 180 hp

Särskild behörighet:

Högskoleutbildning 90 hp med ett för historiska studier relevant huvudområde såsom exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia.

Utbildningen består av 60 respektive 120 högskolepoäng och innehåller både obligatoriska och valfria kurser. I magisterutbildningen ingår obligatoriska kurser motsvarande 45 högskolepoäng på avancerad nivå och valfria kurser motsvarande 15 högskolepoäng på grundnivå eller avancerad nivå. I masterutbildningen ingår obligatoriska kurser på avancerad nivå motsvarande 90 högskolepoäng och valfria kurser motsvarande 30 högskolepoäng på grundnivå eller avancerad nivå.

I utbildningen studeras samhällsförändring över tid – med tyngdpunkt på perioden efter 1750 och den som pågår i vår samtid – med socialhistoriska och kulturanalytiska utgångspunkter. Det senare utgår från kultur och kulturskapande i bred bemärkelse, vilket innefattar människors föreställningsvärldar, identitetsskapande och de olika normer och värderingar som formas av individuella och kollektiva erfarenheter. Därigenom utgör kulturella uttrycksformer som till exempel musik, litteratur och film endast en del av kulturperspektivet.

Innehållet profileras av ett underifrånperspektiv, det vill säga att konkreta människor och deras livsvillkor står i centrum och bildar en utgångspunkt för studierna. Utbildningen har en inriktning mot hur livsbetingelser, livsvillkor och kultur förändrats och förändras i växelverkan med samhällsstruktur och ekologiska förutsättningar. Sålunda studeras växelspelet mellan människan som kulturskapande aktör och den sociala, politiska och ekologiska omgivningen i ett förändringsperspektiv. Därmed sätts den kulturskapande människan också in i ett kulturellt sammanhang skapat av tidigare generationer. Därigenom studeras människors hela liv och vad som påverkar det. På så sätt nödvändiggörs en flervetenskaplig ansats. Utbildningen rymmer inslag där perspektiv och innehåll från ämnen som till exempel etnologi, sociologi, religionsvetenskap, socialantropologi och litteraturvetenskap med flera kan ingå.

Underifrånperspektivet är också metodiskt, teoretiskt och ideologiskt nära anknutet till muntlig historia, vilket studenterna arbetar med. Perspektivet medför ett synliggörande av olika slags maktrelationer som skapar underordning och överordning i samhället. Klass, genus, etnicitet och generation är centrala perspektiv som bidrar till att förklara de mekanismer som skapar och upprätthåller men också utmanar och förändrar över- och underordningsrelationer i samhället.

Nära förbundet med detta är en historiedidaktisk ansats där tolkning av historia, historieförmedling, bruk av historia och makten över den problematiseras. I särskilt hög grad görs detta i relation till verksamheten vid olika slags kulturarvsinstitutioner som till exempel museer och arkiv, där studenterna regelbundet deltar i verksamhet. På så vis bereds de också möjligheter att kommunicera sin egen kunskap.

Genom det stora utrymme som finns dels för valfria tematiska kurser, dels inom ramen för självständigt arbete har den enskilde studenten också stora möjligheter att fördjupa sina kunskaper inom valda specialiseringar och att sätta en egen profil på sin utbildning.

Historiska studier är ett komplext flervetenskapligt ämne med ett innehåll som sträcker över stora delar av samhällsvetenskapernas och humanioras område. Det centrala är det historiska förändringsperspektivet på de fenomen eller företeelser som studeras. Därvidlag fördjupar studenterna sina tidigare kunskaper. Men det innebär också att studenten träder in på empiriska områden där den inte befunnit sig tidigare. Progressionen består då i att dessa empiriska områden bearbetas med mera avancerade och fördjupade teoretiska ansatser än vad som skett i tidigare studier. Det innebär att mera komplexa frågor kan ställas och problematiseringar göras även om det empiriska området är nytt. På så sätt ges studenterna inom programmen möjlighet att bredda sig genom olika tematiska kurser samtidigt som det sker en teoretisk och metodisk progression genom mera avancerade teoretiska ansatser. En sådan progression är tydlig i de teoretiska och metodiska kurser som ingår i programmet.

Progressionen kommer främst till uttryck i utbildningens självständiga arbeten. På masterprogrammet görs minst två sådana. Det första är fokuserat på ett muntligt historieprojekt. Detta arbete behöver inte presenteras i form av en vetenskaplig uppsats utan kan också resultera i t ex en utställning i samarbete med den kulturinstitution där studenten gör sin verksamhetsförlagda tid. Det innebär dock inte lägre krav på det vetenskapliga förhållningssättet i arbetet. Under den avslutande terminen gör studenten ett mera omfattande självständigt arbete i form av ett självständigt arbete på 30 högskolepoäng. På magisternivå görs minst ett självständigt arbete. Under den avslutande terminen görs ett självständigt arbete som omfattar 15 högskolepoäng.

Utbildningen innehåller verksamhetsförlagd tid, under vilken studenten har regelbunden kontakt med olika slags kulturarvsinstitutioner och -verksamheter. Syftet med den är för det första att studenterna ska skaffa sig insikter i hur historiska perspektiv kan kommuniceras i andra sammanhang än i den akademiska världen. För det andra ska studenterna skaffa sig insikter i arbetet vid en sådan institution. I en valfri tematisk kurs ingår en längre praktikperiod, där ett praktiskt projekt skall planeras och genomföras.

Det sker ett samarbete mellan ett stort antal universitet/högskolor i landet kring ett temakursutbud. Varje universitet/högskola avser att ge en profilerad nätburen kurs per termin öppen för masterstudenter utifrån. På så sätt finns det ett omfattande utbud av nätburna kurser. Varje student måste läsa minst en sådan. Till detta kommer också kurser i samarbete med institutioner vid Malmö högskola, Lunds universitet och internationella samarbetspartner.

Vår 2014

Höst 2014

Vår 2015