Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV241B Pedagogiskt ledarskap, sociala relationer och konflikthantering (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper och medvetenhet om bedömning, dokumentation och betygsättning utifrån olika perspektiv på lärande. Dessutom ska studenten fördjupa sin förståelse av bedömning och dess funktion som stöd för elevers språk- och kunskapsutveckling.

Kursen behandlar bedömning, dokumentation och betygsättning ur olika teoretiska perspektiv, samt bedömningens roll i undervisning och för elevers lärande. Vidare behandlas ett formativt förhållningssätt till undervisning för att synliggöra elevers kunskapsutveckling. Dessutom fokuseras förståelsen för dokumentation som grund för bedömning och undervisning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

Kunskap och förståelse

1. förklara centrala begrepp relaterade till bedömning och redogöra för bedömningars syfte och användning utifrån olika teoretiska synsätt på lärande och undervisning samt gällande styrdokument för skolan

2. identifiera förutsättningar för kunskapsutveckling samt redogöra för kunskapsfrämjande åtgärder på individ-, grupp- och skolnivå

Färdighet och förmåga

3. beskriva och problematisera förhållandet mellan bedömning, metoder för dokumentation och betygsättning utifrån syften, innehåll och tillvägagångssätt

4. bedöma och analysera elevprestationer med grund i relevanta teorier, styrdokument och olika aspekter av elevers kunskapsutveckling

Värderingsförmåga och förhållningssätt

5. kritiskt värdera bedömningars roll och inriktning utifrån lärandeteoretiska synsätt samt tänkbara konsekvenser för undervisning och lärande

6. kritiskt värdera och analysera kommunikation av bedömningar till olika mottagare

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av följande delar:

Prov 1: Skriftlig examination (Written Examination), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 3, 5 och 6.

Prov 2: Muntlig examination (Oral Examination), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 2 och 4.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på Prov 1.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Grettve, Anna, Israelsson, Marie & Jönsson, Anders (2014). Att bedöma och sätta betyg. Tio utmaningar i lärarens vardag. Stockholm: Natur & Kultur. (kap. 1-3, 5, 8 och 10. ca 100 s.)

Gustafsson, Jan-Eric & Erickson, Gudrun (2018). Nationella prov i Sverige – tradition, utmaning, förändring. Acta Didactica Norge, 12(4) (20 s.)

Hirsh, Åsa (2018). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket (11 s)

Hirsh, Åsa (2018). Dokumentation i enlighet med lärares pedagogiska uppdrag och juridiska skyldigheter. Stockholm: Skolverket (13 s)

Hirsh, Åsa (2018). Effektiva former för dokumentation i enlighet med regelverk och forskning om lärande. Stockholm: Skolverket (15 s)

Hult, Agneta & Olofsson, Anders (red.) (2017). Utvärdering och bedömning i skolan: för vem och varför? (2:a utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. (kap. 3, 6-11. ca 100 s.)

Jönsson, Anders & Thornberg, Pia (2014). Samsyn eller samstämmighet? En diskussion om sambedömning som redskap för likvärdig bedömning i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, 19(4-5), 386–402. (16 s.)

Klapp, Alli (2018). Betyg – deras funktioner och vad de mäter. Stockholm: Skolverket (13 s)

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket och Fritzes. (133 s.)

Lindström, Lars, Lindberg, Viveka & Pettersson, Astrid (red.) (2013). Pedagogisk bedömning – Att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Liber (kap. 1, 3-5 och 9-10. ca 100 s.)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29, 4–14. (11 s.)

Skolverket (2018). Allmänna råd om betyg och betygssättning. Stockholm: Skolverket (54 s.).

Skolverket (2013). Sambedömning i skolan - exempel och forskning. Stockholm: Skolverket (26 s.)

Allal, Linda (2013). Teachers’ professional judgement in assessment: a cognitive act and a socially situated practice. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 20, 20–34. (15 s.)

Vallberg Roth, Ann-Christine (2014). Bedömning i förskolans dokumentationspraktiker: fenomen, begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 4-5, 403-437. Swedish Educational Research Association.

Dessutom tillkommer ca 500 sidor som väljs i samråd med

kursledare utifrån inriktning och ämne.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).