Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper om skolans uppdrag, styrning och organisation, samt om ideologiska och vetenskapliga synsätt som påverkar skolans verksamhet. Dessutom syftar kursen till att utveckla studentens förmåga att analysera och kritiskt granska skolans värdegrund i relation till grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter, samt till maktordningar ur intersektionella perspektiv.

Fokus i kursen ligger på skolans roll i samhället. Skolans uppdrag, styrning och organisation samt ideologiska synsätt och vetenskapliga teorier som påverkar skolan behandlas.

Studenterna ska med utgångspunkt i läroplansteori utveckla sin förståelse för skolans värdegrund, ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Skolan som organisation samt dess styrdokument tas upp såväl i ett historiskt som nutida perspektiv.

Särskilt beaktas de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen samt frågor som rör identitet, sexualitet och samlevnad.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för skolväsendets historiska utveckling i Sverige

2. redogöra för skolväsendets organisation med utgångspunkt i relevanta styrdokument

3. analysera skolans uppdrag, styrning och organisation ut ett lokalt, nationellt, internationellt och historiskt perspektiv

4. kritiskt granska skolans värdegrund i relation till grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter samt till rådande maktordningar.

5. kritiskt granska läroplaners konstruktioner samt hur olika ideologier och vetenskapliga teorier kommer till uttryck i dessa

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier samt föreläsningar (varav en del är digitala). Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår obligatoriska seminarier. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Kursen examineras genom två prov.

Prov 1: Skriftlig tentamen (Written Examination) (4 hp)

I provet examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Seminarium och skriftlig analys (Seminar and Written Analysis ) (5 hp)

I provet examineras lärandemål 3, 4 och 5.

God språkbehandling, disposition och presentationsförmåga krävs vid muntliga presentationer. Skriftliga texter kräver god språkbehandling, tydlig disposition och konsekvent referenshantering.

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Aytar, Osman och Orlando Mella (2012) Bortom skolframgång: En analys av PISA 2006 ur ett intersektionellt perspektiv. Sociologisk Forskning , 2012, Vol. 49, No. 1 (2012), pp. 45-65

Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2022) Skola och medborgarfostran: Mellan pedagogik, vetenskap och moral. Lund: Studentlitteratur. (160 s)

Hägglund, Solveig, Quennerstedt, Ann, & Thelander, Nina. (2020). Barns och ungas rättigheter i utbildning. Lund: Gleerups. (154 s)

Landahl, Joakim. & Lundahl, Christian. (2017). Bortom PISA. Stockholm: Natur och kultur. (303 s)

Martinsson, Lena. & Reimers, Eva (red) (2020). Skola i normer. Malmö: Gleerups förlag. (174 s)

Qvarsebo, Jonas (2019) The moral regime of norm critical pedagogics – new ways of governing the Swedish pre-school child, Critical Studies in Education. 1-15 (15 s)

Sundberg, Daniel (2021). Svenska läroplaner: läroplansteori för de pedagogiska professionerna. Upplaga 1 Lund: Studentlitteratur (Kapitel 1-7; 215 s)

Styrdokument och lagar tillkommer.

Ytterligare litteratur kan tillkomma i samband med kursstart

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.