Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: UV205A Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap (genomgången) eller UV201A Sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik i förskola samt förskolans möjligheter gällande förskolebarns hälsa och välbefinnande. Vidare ska studenterna tillägna sig beredskap att granska relationerna mellan utvecklings- och lärandemiljöer, förskollärares förhållningssätt och ansvar och barns gynnsamma utveckling och liv. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin förmåga att analysera och skapa utvecklings- och lärandemiljöer som gynnar alla barn oberoende av förutsättningar och levnadsvillkor.

Kursens huvudteman är barns hälsa och lärande i ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna definierar och utvecklar förståelse för en inkluderande förskola genom studier i utbildningsvetenskaplig, social- och utvecklingspsykologisk teori, forskning, samt aktuella utredningar och skönlitteratur. Studenterna analyserar sociala, psykologiska och biologiska förklaringsmodeller samt diskuterar hur dessa kan kombineras på ett sätt som gynnar alla barn oavsett förutsättningar och levnadsvillkor. Studenterna diskuterar också kategoriseringar av barn i svårigheter samt begrepp, fenomen och aktuell forskning rörande normalitet och avvikelse. Frågor om samverkan mellan olika aktörer och på olika nivåer belyses genom att studenterna granskar, utformar och ger varandra respons på förslag till stödinsatser med utgångspunkt i praktisk erfarenhet, utredningar, forskning och styrdokument.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av en muntlig och en skriftlig del. Den skriftliga delen består av en individuellt utformad rapport. Den muntliga delen innebär aktivt deltagande i en studentkonferens. Härigenom examineras kursens samtliga mål.

Litteratur kan tillkomma vid kursstart.

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber.

(178 s)

Aspelin, Jonas (2013). Var är relationell pedagogik? I Jonas Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik: I teori och praktik ( ss. 179-189). Kristianstad: Kristianstad University Press. (10 s)

Balldin, Jutta (2010) Utsatta barn i förskola – utmaningar och möjligheter. En kunskapsöversikt. I: SOU 2010:95 Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning, Utbildningsdepartementet (60 s)

www.regeringen.se/content/1/c6/15/77/86/42a88733.pdf Bilaga 3

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Anders Broberg (2012) Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur (kap 2, 3, 8, 10. Ca 80 s.)

Bruce, Barbro (2009). Språkutveckling på olika villkor. I: A. Sandberg (red.). Med sikte på förskolan. Barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur (s. 55-74, 19 s)

Harju, Anne & Anne Brita Thorød (2010) Child Poverty in a Scandinavian Welfare Context – From Children’s point of View. Child Ind Res, DOI 10.1007/s12187-010-9092-0 (17 s)

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses LAGOM. Stockholm: Liber. (126 s)

Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever (Forskning i Fokus nr 28) Stockholm: Skolverket (60 s)

www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1824

Olsson, Staffan (2011) Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur (valda delar ur kap 3 samt kap 4, 80 s)

Palla, Linda (2011) Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik, Akademisk avhandling, Lärande och samhälle, Malmö högskola (184 s)

Palla, Linda (2012). ”Vad är det som ska åtgärdas egentligen?”: Om dokumentation i specialpedagogiska praktiker inom förskolan. I Thomas Barow & Daniel Östlund (Red.), Bildning för alla!: En pedagogisk utmaning (ss. 185−195). Kristianstad: Kristianstad University Press. (10 s)

Palla, Linda (2013). Konstruktioner av det behövande barnet: Om ”vad”, ”vem” och intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext. I Jonas Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik: I teori och praktik ( ss. 163-178). Kristianstad: Kristianstad University Press. (15 s)

Persson, Sven (2012) Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad (30 s)

www.malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800010476/Förskolans+betydelse+för+barns+utveckling,+lärande+och+hälsa.pdf

Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2010. Stockholm: Fritzes.

Utöver angiven litteratur söker studenten ytterligare litteratur utifrån vald inriktning på examinationsuppgift.

Litteratur kan tillkomma vid kursstart.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.