Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A.

Tandteknikerutbildningens övergripande syfte är att bidra till personlighetens fulla utveckling som tandtekniker; till att sträva efter en kontinuerlig utveckling av det egna kunnandet samt att skapa förståelse för kunskapers beroende av sitt sammanhang; att tillägna sig ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till egna kunskaper, färdigheter och arbetssätt. Utbildningen skall bidra till ett ansvarsfullt, omdömesgillt och samarbetsinriktat uppträdande i vårdteamet, präglat av förstående för patienten.

Kursens innehåll är fördelat på två delkurser: Tandhälsovård i samverkan och Anatomi – form, funktion och dentala material.

Den första delkursen Tandhälsovård i samverkan ger en introduktion till högre utbildning och kunskap om de olika odontologiska professionerna, dess samverkan samt grundläggande anatomi. Genus- och etnicitetsperspektivet kommer att belysas utifrån ideal som rättvisa, jämställdhet och respekt, samt dessa ideals betydelse för hur man kan arbeta i grupp och i mötet med patienter.

Kursen är en introduktion till utbildningarna vid Tandvårdshögskolan i Malmö.

Dessa tar sina utgångspunkter i bland annat:

• ett hälsooffensivt synsätt

• helhetssyn på kunskap, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt

• teamarbete mellan yrkesgrupper

• förmåga till självstyrt och livslångt lärande

• ett vetenskapligt förhållningssätt.

Innehållet i kursen belyser dessa utgångspunkter vid olika moment och aktiviteter.

Under kursen kommer genus- och etnicitetsperspektivet att belysas utifrån ideal som rättvisa, jämställdhet och respekt, samt dessa ideals betydelse för hur man kan arbeta i grupp och i mötet med patienter.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs skall studenten visa

• kännedom om vad högre utbildning innebär

• kunskap om Odontologiska fakultetens fyra grundprinciper och deras innebörd

• kunskap om högskoleförordningens examensmål för yrkesexamen till tandhygienist-, tandläkar- och tandtekniker

• kunskap om innehållet i offentlighets- och sekretesslagen och patientsäkerhetslagen och insikt om innebörden av sekretess och tystnadsplikt

• kännedom om hur vetenskaplig information kan värderas

• kunskap om vad helhetssyn innebär för kunskap och för oral hälsa

• kunskap om grundläggande faktorer som påverkar kommunikation mellan människor samt individers och gruppers beteenden

• kännedom om hur etnicitet, genus och etiskt förhållningssätt har för betydelse för relationer mellan människor

• kännedom om utvecklingen av munhälsotillståndet i Sverige

• kunskap om möjligheter till åtgärder som befrämjar oral hälsa

• kännedom om munhålans och angränsande områdens normala utseende och uppbyggnad.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten visa

• förmåga att samarbeta i grupp, samt att ta och ge kritik

• förmåga att värdera olika sätt att se på kunskap och lärande

• förmåga att identifiera gemensamma och skiljande arbetsområden för olika yrken inom tandvårdsteamet

• förmåga att söka och använda vetenskaplig information

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten visa

• ansvar, vara medveten om och arbeta för en grupps gemensamma mål

• medvetenhet om olika uppfattningar kring etnicitet och genus och dess roll i våra sociala relationer en strävan till ett etiskt förhållningssätt i sina relationer i en grupp.

Olika situationer eller problem som relaterar till kursens tema utgör utgångspunkt för lärandet som sker enligt principen för utmaningsbaserat lärande, en studentcentrerad undervisning med arbete i grupper som kompletteras med seminarier och föreläsningar. Lärandet utgår vanligtvis från ett fall eller ett formulerat problem.

Redovisningsseminarier schemaläggs i direkt anslutning till när arbetet med ett fall eller formulerat problem har avslutats. Resurspersoner bidrar genom att under seminariet introducera frågor som stimulerar till att diskussionen sätts i relation till en relevant tandteknisk/klinisk kontext.

Formativ bedömning av alla lärandeaktiviteter sker fortlöpande under terminen. Formativ bedömning sker också fortlöpande i samband med seminarieverksamheten och en målrelaterad summativ examination i slutet av kursen. Examinationen kan vara skriftlig och/eller muntlig och innefatta såväl teoretiska som praktiska moment.

För att få tillträde till examinationen krävs godkänd aktivitet i grupp- och seminarieverksamhet samt uppfyllande av kursmål avseende värderingsförmåga och förhållningssätt. Som betyg förekommer godkänd respektive underkänd.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen, se Utbildningsplan för tandteknikerutbildningen (OGTAT).

Delkurs Anatomi – form, funktion och dentala material, fokuserar på oral hälsa, anatomi, materiallära och fastsittande protetik. Den orala hälsan är i hög grad beroende av att dentala biomaterial interagerar på ett sådant sätt att patologiska förändringar eller avvikande reaktioner inte uppstår i de omgivande vävnaderna och att patienten upplever de erhållna rekonstruktionerna komfortabla. För att förstå begreppet ”oral hälsa” krävs en ingående kunskap om så väl detaljerna som helhetsbilden. Detta innefattar allt ifrån lärorna om anatomi/fysiologi, form/funktion, dentala material, oral protetik och processteknologi till helhetssynen på patienten. Den vetenskapliga grunden för odontologiska beslut och kliniskt handlande genomgår en snabb utveckling. Det är därför viktigt att den studerande utvecklar sin förmåga till livslångt, självständigt kunskapssökande och lärande. En sådan kompetens innebär att den studerande skall kunna identifiera sitt inlärningsbehov, kritiskt värdera och använda olika informationskällor och utvärdera sitt lärande.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten visa:

• kunskap om såväl gemensamma som skilda arbetsområden för de olika yrkeskategorierna inom tandvårdsteamet.

• kännedom om sambandet mellan saliv, slemhinnor, tänder och mikroorganismer samt betydelsen av munhålans barriärfunktion.

• kännedom om uppkomst och behandling av gingivit, parodontit och karies.

• kunskap om mekanismerna för inflammationsutveckling i munhålan relaterat till protetiska konstruktioner.

• kunskap om munhålans och tändernas anatomi, fysiologi och därtill hörande terminologi.

• kännedom om det individuella bettets variation avseende tandanatomi och käkrelationer.

• kunskap om dentala materials biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper.

• kännedom om sambandet mellan sammansättning, egenskaper och hantering av dentala material i protetiska konstruktioner och det kliniska behandlingsresultatet.

• kunskap om principer för protetiska konstruktioners retention, stabilitet och passform.

• kännedom om användningsområde och krav på de material som används vid framställning av protetiska konstruktioner.

• kännedom om de processteknologier som används vid framställning av protetiska konstruktioner.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten visa:

• förmåga att arbeta med utmaningsbaserat lärande, samarbeta i grupp, samt att ta och ge kritik

• förmåga att söka och använda vetenskaplig information för de fall som avhandlas under kursen samt behärska den för kursen nödvändiga nomenklaturen på svenska och engelska.

• förmåga att insamla och bearbeta data samt skriva och presentera en rapport/essä.

• förmåga att tillämpa de hygienrutiner och arbetsmiljöföreskrifter som gäller på ett tandtekniskt laboratorium och i tillämpliga fall på klinik. färdigheter att hantera de material och processer som avhandlas under kursen på ett materialtekniskt tillfredsställande sätt.

• förmåga och färdighet att analysera och formge samtliga tänder i det permanenta bettet på ett anatomiskt och morfologiskt korrekt sätt.

• kännedom om klinisk och tandteknisk arbetsgång vid framställning av protetiska konstruktioner.

• förmåga att utvärdera de arbeten som avhandlas under kursen med avseende på biokompatibilitet, processteknologi, samt deras biologiska, kemiska och fysikaliska egenskaper

Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten visa:

• ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till egna kunskaper och färdigheter.

• strävan efter en hög kvalitet på den egna insatsen och utvärdera denna adekvat.

• ansvar för att kontinuerligt utveckla färdigheter och det egna kunnandet med ett globalt perspektiv.

• vetenskapligt kritiskt förhållningssätt till odontologisk materialinformation.

• ansvar för vikten av att arbeta enligt gällande arbetsmiljöföreskrifter, lagar och förordningar.

• ansvar för att sätta sig in i gällande instruktioner för användandet av instrument, apparatur och material före användandet.

• medvetenhet om vikten av att arbeta på ett ergonomiskt riktigt sätt och följa dessa principer.

• ansvar för den patientbehandling studenten är en del av så att de bidrar till att främja patientens orala hälsotillstånd och för att det patientunderlag studenten har att arbeta med inte skadas under arbetets gång.

• medvetenhet om de skillnader i bett- och tandstatus som förekommer hos människor med olika bakgrund och ursprung.

• medvetenhet om olika uppfattningar kring etnicitet och genus och dess roll i våra sociala relationer, samt kunna förhålla sig till dessa

• ansvar för ett gott samarbete och inbördes förståelse mellan de olika yrkeskategorierna i tandvårdsteamet samt ansvar för att fungera fullvärdigt i de grupper som är involverade i utbildningen.

Olika situationer eller problem som relaterar till kursens tema utgör utgångspunkt för lärandet som sker enligt principen för utmaningsbaserat lärande, en studentcentrerad undervisning med arbete i grupper som kompletteras med seminarier och föreläsningar. Lärandet utgår vanligtvis från ett fall eller ett formulerat problem.

Redovisningsseminarier schemaläggs i direkt anslutning till när arbetet med ett fall eller formulerat problem har avslutats. Resurspersoner bidrar genom att under seminariet introducera frågor som stimulerar till att diskussionen sätts i relation till en relevant tandteknisk/klinisk kontext.

Uppgifter om att skriva rapporter, enskilt eller i grupp, kommer att delas ut. Dessa skall genomföras fortlöpande och redovisas under kursen. Någon uppgift skall presenteras vid en gemensam muntlig redovisning och diskussion.

Färdighetsträning på kurslaboratoriet, preklinik och klinik kopplar till de fenomen och förhållningssätt som studeras i studiegrupperna. Övningsarbeten görs under lärarhandledning och examinationsarbeten som skall ligga till grund för examinationen (se nedan) skall utföras helt självständigt. Studenten skall vara väl förberedd inför det praktiska arbetet och påläst inför de moment som skall genomföras.

De praktiska momenten utgör en stor del av kursinnehållet och inleds med demonstrationer. Under demonstrationerna hänvisas till arbetsmanualer, arbetsinstruktioner, varuinformationsblad och bruksanvisningar. Det är studentens eget ansvar att vara väl insatta i dessa innan det självständiga arbetet påbörjas. Ergonomiska- och arbetsmiljöaspekter skall även beaktas nogsamt.

Att få en helhetssyn på patienten i tandvårdsteamets centrum är ett av utbildningens mål. Kliniska pass anordnas för att den studerande under handledning skall tränas i förståelse för patienten. Vidare ligger tonvikten på munhålans anatomi och den naturliga tandens utseende under dessa pass.

Föreläsningar ges till hela kursen vid enstaka tillfällen.

Formativ bedömning av alla lärandeaktiviteter sker fortlöpande under terminen. Formativ bedömning sker också fortlöpande i samband med seminarieverksamheten och en målrelaterad summativ examination i slutet av kursen. Examinationen kan vara skriftlig och/eller muntlig och innefatta såväl teoretiska som praktiska moment.

För att få tillträde till examinationen krävs godkänd aktivitet i grupp- och seminarieverksamhet samt uppfyllande av kursmål avseende värderingsförmåga och förhållningssätt. Som betyg förekommer godkänd respektive underkänd.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen, se Utbildningsplan för tandteknikerutbildningen (OGTAT).

Olika situationer eller problem som relaterar till kursens tema utgör utgångspunkt för lärandet som sker enligt principen för utmaningsbaserat lärande, en studentcentrerad undervisning med arbete i grupper som kompletteras med seminarier och föreläsningar. Lärandet utgår vanligtvis från ett fall eller ett formulerat problem.

Redovisningsseminarier schemaläggs i direkt anslutning till när arbetet med ett fall eller formulerat problem har avslutats. Resurspersoner bidrar genom att under seminariet introducera frågor som stimulerar till att diskussionen sätts i relation till en relevant tandteknisk/klinisk kontext.

Uppgifter om att skriva rapporter, enskilt eller i grupp, kommer att delas ut. Dessa skall genomföras fortlöpande och redovisas under kursen. Någon uppgift skall presenteras vid en gemensam muntlig redovisning och diskussion.

Färdighetsträning på kurslaboratoriet, preklinik och klinik kopplar till de fenomen och förhållningssätt som studeras i studiegrupperna. Övningsarbeten görs under lärarhandledning och examinationsarbeten som skall ligga till grund för examinationen (se nedan) skall utföras helt självständigt. Studenten skall vara väl förberedd inför det praktiska arbetet och påläst inför de moment som skall genomföras.

De praktiska momenten utgör en stor del av kursinnehållet och inleds med demonstrationer. Under demonstrationerna hänvisas till arbetsmanualer, arbetsinstruktioner, varuinformationsblad och bruksanvisningar. Det är studentens eget ansvar att vara väl insatta i dessa innan det självständiga arbetet påbörjas. Ergonomiska- och arbetsmiljöaspekter skall även beaktas nogsamt.

Att få en helhetssyn på patienten i tandvårdsteamets centrum är ett av utbildningens mål. Kliniska pass anordnas för att den studerande under handledning skall tränas i förståelse för patienten. Vidare ligger tonvikten på munhålans anatomi och den naturliga tandens utseende under dessa pass.

Föreläsningar ges till hela kursen vid enstaka tillfällen.

Formativ bedömning av alla lärandeaktiviteter sker fortlöpande under terminen. Formativ bedömning sker också fortlöpande i samband med seminarieverksamheten och en målrelaterad summativ examination i slutet av kursen. Examinationen kan vara skriftlig och/eller muntlig och innefatta såväl teoretiska som praktiska moment.

För att få tillträde till examinationen krävs godkänd aktivitet i grupp- och seminarieverksamhet samt uppfyllande av kursmål avseende värderingsförmåga och förhållningssätt. Som betyg förekommer godkänd respektive underkänd.

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen, se Utbildningsplan för tandteknikerutbildningen (OGTAT).

Förslag till litteratur kommer att utfärdas separat vid kursstart samt specifika instruktioner inför varje fall/problem som studenterna ställs inför i den teoretiska utbildningen och utöver detta förväntas kursdeltagarna självständigt söka, samla in och bedöma relevant litteratur i enlighet med den pedagogiska modellen för utbildningen.

Kurslitteratur väljs i samråd med lärare/handledare.

Universitetet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten hålls tillgängliga för studenterna på universitetets hemsida. (HF 1:14).

Därutöver sker kontinuerlig utvärdering som har olika former på olika kurser, ex. veckovis samråd mellan lärare och studentgrupper, månadsvis samråd mellan kursansvariga och studentrepresentanter, kursansvarig och/eller examinationsansvarig tillsammans med hela studentgruppen.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.