Grundnivå
Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6
Inga huvudområden
G1F / Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7-9.
Kursen syftar till att studenten ska integrera natur- och kulturgeografi för att utveckla kunskaper i geografi med fokus på landformande processer och ekonomisk geografi. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla ämnesdidaktiska kunskaper, färdigheter och förmågor för skolundervisning.
Kursen behandlar jordens geologiska utveckling och de exogena och endogena processer som historiskt har format och i nutid formar landskapet samt synliggör sambanden mellan naturförutsättningar och mänsklig verksamhet. Dessa samband exemplifieras med vilka konsekvenser olika landformer får för mänskliga verksamheter.
Kursen behandlar vidare hur olika ekonomiska processer tar sig uttryck i tid och rum. Globaliseringen och dess effekter är en central del i detta. Genom att reda ut produktionsnätverk och handelsmönster problematiseras lokaliserings- och produktionsfaktorer på olika geografiska nivåer. Olika sektorer, däribland livsmedelssektorn, analyseras med hänsyn till produktionsnätverk, lokaliserings- och produktionsfaktorer samt etiska och miljömässiga överväganden.
Livsmedels- och jordbrukspolitik samt jordmån, vegetation och klimat används som grund för analys av vilka förutsättningarna är för livsmedels- och jordbruksproduktionen i Europa.
Användning av fjärranalys- och kartmaterial för utvecklad analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer studeras. Avsikten är att få en översikt av hur flygbilder, satellitdata, kartor och geografiska informationssystem (GIS) kan användas för sådana analyser och presentationer.
De didaktiska frågorna om vem man undervisar för, vad man undervisar, hur man undervisar och varför man undervisar om ett visst innehåll studeras på en utvecklad nivå, med utgångspunkt i läroplanen och med fokus på ovanstående innehåll.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för och diskutera jordens geologiska utveckling och de processer som har format och formar landskapet samt kunna ge exempel på vilka konsekvenser landformerna får för mänsklig verksamhet
- redogöra för och problematisera olika lokaliserings- och produktionsfaktorer och reflektera över dessa på lokal, regional och global nivå
- problematisera globala ekonomiska processer, särskilt med fokus på handel av varor och tjänster samt vilka konsekvenser dessa kan få på lokal, regional och global nivå
- analysera förutsättningarna för livsmedels- och jordbruksproduktion utifrån livsmedels- och jordbrukspolitik samt jordmån, vegetation och klimat
- använda kartmaterial, fjärranalys och geografiska informationssystem (GIS) för utvecklad analys och presentation av spatiala och temporala geografiska förhållanden och processer
- redogöra för och reflektera över olika aspekter av ämnesdidaktisk teori och tillämpa dessa i planering av undervisning
Kursen innehåller varierande arbetsformer såsom föreläsningar, övningar, seminarier, projektarbeten, exkursioner och studiebesök. Projektarbeten, exkursioner och studiebesök samt vissa övningar och seminarier är obligatoriska.
Prov 1: Skriftlig Salstentamen (Written Sit-in Exam), 10 hp. I detta prov examineras lärandemålen 1, 2 och 3 samt delar av 6 (redogöra för).
Prov 2: Skriftlig text och muntlig presentation (Written Text and Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemålen 4 och 5 samt delar av 6 (reflektera över och tillämpa)
För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på prov 1 och 2.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Dessen Jankell, Lotta & Örbring, David (red.) (2020). Geografididaktik för lärare 4–9. Gleerups. 1:a utgåvan (245 s).
Dicken, Peter (2014). Global Shift. Mapping the Changing Contours of the World Economy. SAGE Publications. 7:e utgåvan (648 s).
Fridfeldt, Anders (2022). Lärare gör fältstudier i geografi. Natur och Kultur Läromedel. 1:a utgåvan (148 s).
Hess, Darrel (2013). McKnight’s Physical Geography – A Landscape Appreciation: Pearson. 11:e utgåvan (321 s)
Knox, Paul & Marston, Sallie (2014, alt. 2015). Human Geography: Places and Regions in Global Context. Pearson. 6:e eller 7:e utgåvan (210 s).
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22. (2022). Skolverket (Tillgänglig på internet).
Rönnlund, Maria & Tollefsen, Aina (2016). Rum – Samhällsvetenskapliga perspektiv. Liber. 1:a utgåvan (206 s).
Örbring, David (2021). Making a curriculum – A study of knowledge in Swedish school geography. Lunds universitet (117 s) (Tillgänglig på internet).
Vetenskapliga artiklar och material tillkommer (ca 300 s) (Tillhandahålls vid kursstart).
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.