Den studerande skall ha deltagit i undervisningen på terminskurs 1 (eller motsvarande).

Kursen ingår i examensfordringarna för tandteknikerexamen.

Tandteknikerutbildningens övergripande syfte är att bidra till personens fulla utveckling som tandtekniker med ett förhållningssätt som innebär att sträva efter en kontinuerlig utveckling av det egna kunnandet samt att skapa förståelse för kunskaper beroende av sitt sammanhang; att tillägna sig ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till egna kunskaper, färdigheter och arbetssätt. Utbildningen ska bidra till ett ansvarsfullt, omdömesgillt och samarbetsinriktat uppträdande i vårdteamet, präglat av förståelse för patienten. Som medel för att uppnå dessa syften är, förutom de mål som satts upp enligt högskolelagen (SFS 1992:1434, 1 kap 9§) och Malmö universitets övergripande mål, följande gemensamma mål uppsatta.

Terminskurs 2 är uppbyggd kring temat ”Odontologisk teknologi i oral rehabilitering” och är indelad i 4 integrerade delmoment; ortodonti, materiallära, fastsittande protetik och avtagbar protetik. Oral rehabilitering med fasta och avtagbara proteser förutsätter ett väl fungerande samspel mellan tandvårdens olika yrkesgrupper. Med en långtgående specialisering som följd av att nya kunskapsområden införlivats i tandvården har tandteknikerns roll som teknologiresurs förstärkts vilket i sin tur skapat ett behov av mer djupgående materialkunskaper och kunskaper i processteknologi än tidigare. Samtidigt har behovet av inbördes förståelse mellan de olika yrkesgrupperna blivit allt tydligare.

För att förstå begreppet ”oral hälsa” krävs ingående kunskaper om såväl detaljer som helhetsbild. Detta innefattar allt ifrån lärorna om anatomi/fysiologi, form/funktion, dentala material, oral protetik och processteknologi till helhetssyn på patienten. Förutom fördjupade kunskapsmål i dessa ämnen införlivas under terminskurs 2 även kursdelmomenten ortodonti med ett internationellt samarbete i enstaka lärandeaktiviteter och avtagbar protetik.

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för munhålans normalanatomi relativt den partiellt och totalt tandlösa munhålans anatomi
• beskriva den orala hälsan i relation till människors åldrande, olika bakgrund, ursprung och de speciella krav som detta ställer på tandvården
• redogöra för mekanismerna för inflammationsutveckling i munhålan relaterat till protetiska konstruktioner
• beskriva tuggapparatens anatomi och artikulationsmönster samt artikulatorns funktion och användningsområden
• beskriva tandframbrott, bettutveckling samt käkarnas normala tillväxtmönster
• beskriva vanligt förekommande bettanomalier och hur dessa kan behandlas
• beskriva bakomliggande mekanismer för tandförflyttning, vävnadsreaktioner och biomekanik vid ortodontisk behandling
• redogöra för principer och förutsättningar, att med fast och avtagbar protes, ersätta förlorad oral vävnad, och därigenom återupprätta en god oral funktion
• redogöra för sambandet mellan sammansättning, egenskaper och hantering av dentala material i protetiska konstruktioner och deras påverkan på allmänhälsan, munhälsan och miljön
• redogöra för de processteknologier som används vid framställning av de protetiska konstruktioner som avhandlas under kursen
• förklara bindningsmekanismerna mellan olika dentala material i sammansatta protetiska konstruktioner

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• tillämpa utmaningsbaserat lärande och behärska den för kursen nödvändiga nomenklaturen på svenska och engelska
• söka, värdera och använda nationell och internationell vetenskaplig information, som är relevant för de fall som avhandlas under kursen
• redogöra för klinisk och tandteknisk arbetsgång vid framställning av olika oralprotetiska konstruktioner och kunna planera och genomföra sitt arbete därefter
• framställa enkla ortodontiska apparater baserat på krav avseende utformning, användningsområde och funktion
• använda artikulator som hjälpmedel vid framställning av tandtekniska arbeten
• hantera dentala material på ett materialtekniskt och ur arbetsmiljösynpunkt tillfredsställande sätt
• utvärdera de arbeten som avhandlas under kursen med avseende på processteknologi, hygienisk och funktionell utformning, biokompatibilitet samt materialens fysikaliska och kemiska egenskaper
• samarbeta utifrån såväl gemensamma som skilda arbetsområden för de olika yrkeskategorierna inom tandvårdsteamet

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• visa strävan efter en hög kvalitet på den egna prestationen och utvärdera denna adekvat
• visa ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till egna kunskaper, färdigheter och arbetssätt med ett globalt perspektiv samt ta ansvar för en kontinuerlig utveckling av dessa
• visa ansvar för att fungera fullvärdigt i de grupper som är involverade i utbildningen
• visa strävan efter ett gott samarbete och inbördes förståelse mellan de olika yrkeskategorierna i tandvårdsteamet samt i de grupper som är involverade i utbildningen
• visa ansvar för att arbeta på ett hygieniskt och ergonomiskt sätt i enlighet med gällande arbetsmiljöföreskrifter, lagar och förordningar
• visa ansvar för att sätta sig in i gällande instruktioner före användandet av instrument, apparatur, utrustning och material
• visa ansvar för den patientbehandling studenten är en del i och ta ansvar för att patientunderlaget inte skadas under arbetets gång
• visa ett vetenskapligt kritiskt förhållningssätt till nationell och internationell odontologisk materialinformation
• visa medvetenhet om betydelsen av etik i vården genom sitt arbetssätt och förhållningssätt.

Utformning av utbildningen
Gruppträffar, demonstrationer, färdighetsträning på kurslaboratoriet, seminarier, föreläsningar, efterläsningar, kliniska pass och självstudier (eget arbete).

Olika situationer eller problem som relaterar till kursens tema utgör utgångspunkt för lärandet som sker enligt principen för utmaningsbaserat lärande, en studentcentrerad undervisning med arbete i grupper som kompletteras med föreläsningar, seminarier och efterläsningar. Lärandet utgår vanligtvis från ett fall (case) eller formulerade problem med inläsningsinstruktioner.
Redovisningsseminarier schemaläggs i direkt anslutning till när arbetet med ett fall eller formulerat problem har avslutats. Resurspersoner bidrar genom att stimulera till att diskussionen sätts i relevant tandteknisk/klinisk kontext. Uppgifter som att skriva rapporter, enskilt eller i grupp, kommer att delas ut. Dessa ska genomföras fortlöpande och redovisas under kursen, vilket kan ske skriftligt och/eller muntligt med gemensam diskussion. Färdighetsträning görs under lärarhandledning på kurslaboratoriet, preklinik och klinik och kopplar till de fenomen och förhållningssätt som studeras i grupperna.

Demonstrationer
De praktiska momenten utgör en stor del av kursinnehållet. Eftersom de tandtekniska framställningsprocesserna i mångt och mycket innehåller komplicerade moment där användandet av instrument och apparatur förutsätter vissa baskunskaper för att inte riskera person- eller materialskador, demonstreras dessa moment av läraren innan studenterna själva får utföra dem. Dessa demonstrationer är obligatoriska och hålles i allmänhet på kurslaboratoriet och är ett viktigt komplement till gruppernas teoretiska arbete. Inför demonstrationerna hänvisas det till arbetsmanualer, arbetsinstruktioner, demonstrationsfilmer, varuinformationsblad och bruksanvisningar. Det är studentens eget ansvar att vara väl insatta i dessa innan demonstrationerna och det självständiga arbetet påbörjas. Ergonomiska och arbetsmiljöaspekter ska även beaktas nogsamt!

Färdighetsträning (praktiskt arbete) på kurslaboratoriet
De praktiska kursmomenten ska göras på kurslaboratoriet under schemalagd tid och är obligatoriska. Övningsarbeten görs under lärarhandledning och examinationsarbeten som ska ligga till grund för examinationen (se nedan) ska utföras helt självständigt. Studenten ska vara väl förberedd inför det praktiska arbetet och påläst inför de moment som ska genomföras.

Föreläsningar, efterläsningar och seminarier
Ges till hela kursen. Extra tillfällen kan ges av resursperson på initiativ av de studerande.
Seminarierna är studentcentrerade där innehållet kan styras av inlämningsuppgifter formulerade av de studerande. Tidpunkt för seminariet samt förslag till resursperson meddelas efter överenskommelse med kursansvarig. Seminarierna är obligatoriska.

Klinisk verksamhet
Att få en helhetssyn på patienten i tandvårdsteamet är ett av utbildningens mål. Kliniska pass anordnas för att den studerande under handledning ska tränas i förståelse för patienten. Vidare ligger tonvikten på munhålans anatomi och den naturliga tandens utseende under dessa pass.

Självstudier
Självstudier är en viktig del av utbildningen. Självstudier är en förutsättning för att ta del av lärandeaktiviteter och för kunskapsinhämtning under kursen. Tider för självstudier är angivna i kursschemat.

Kursen omfattar två provmoment:

• Formativ bedömning (15hp) inkluderat fortlöpande utvärdering som omfattar inlämningsuppgifter, muntliga och skriftliga rapporter, deltagande i seminarier, workshop och praktiska moment under praktisk färdighetsträning. Bedömningen görs utifrån angivna egenbedömningskriterier för respektive moment. Aktiviteterna återkopplas regelbundet till studenten under kursen dels genom egenbedömning, kamratbedömning, dels vid kursens schemalagda utvecklingssamtal. Kliniska moment omfattar obligatoriskt deltagande. Om ett moment blir underkänt kan det kompletteras under pågående kurs.
• Summativ examination (15hp) omfattar skriftlig och muntlig examination med praktiska moment, vilket sker i slutet av kursen.

Som betyg förekommer godkänd respektive underkänd.
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen, se Utbildningsplan för tandteknikerutbildningen (OGTAT).
För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga provmoment är godkända.

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students kliniska och praktiska färdighetsträning om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När den kliniska och praktiska färdighetsträningen avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns i den kliniska och praktiska färdighetsträningen på aktuell kurs. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet att återuppta sin kliniska och praktiska färdighetsträning på denna kurs. Återupptagande av studierna på denna kurs kan ske efter godkänt genomförande av handlingsplan. I den individuella handlingsplanen begränsas antalet kunskapskontroller till tre tillfällen.

• Anusavice K J. Phillips' Science of Dental Materials. 12th ed. St Louis: Elsevier/Saunders, 2013
• O´Brien W J. Dental Materials and Their Selection. 4th ed. Chicago: Quintessence Publishing Co, 2008
• Shillingburg, Jacobi, Bracett. Fundamentals of Fixed Prosthodontics. 4th ed. Chicago: Quintessence publishing, 2012
• Thilander B, Ronning O. Introduction to Orthodontics. 2nd ed. Stockholm: Gothia, 1995

Övrig litteratur i form av e-böcker, media och vetenskapliga artiklar tillhandahålles innan kursstart via separat bilaga.

Utöver detta förväntas studenten självständigt söka, samla in och bedöma relevant litteratur i enlighet med den pedagogiska modellen för utbildningen. Litteraturen är huvudsakligen på engelska.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.