För tillträde till kursen krävs godkänt betyg på DP111A och DP131A. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.

Kursen utgör delar av den fjärde terminen på Polisprogrammet, deltidspolisutbildningen.

Kursen syftar till att studenten ska förvärva grundläggande kunskaper om polisens arbete med särskilt utsatta brottsoffer, med fokus på att utreda brott i nära relation, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, och polisens möjligheter att förebygga brott enskilt och i samverkan med andra. Brott mot barn berörs också, liksom sexualbrott och den straff- och processrättsliga lagstiftning som är relevant i dessa ärenden samt brott mot andra som kan anses särskilt utsatta och sårbara. Särskild vikt läggs vid studentens helhetsförståelse för ärendegången i dessa ärenden, från adekvata förstahandsåtgärder, exempelvis bemötande, dokumentation och förhör på plats, till vidare utredning och överlämnande av ärende till åklagare. Kursen behandlar även vikten av tidig bevissäkring och studenten breddar och fördjupar sin kunskap om kriminalteknikens roll i brottsutredningen. Särskilt fokus är här på sexualbrott och brott i nära relation.

Kursen innehåller en diskussion om olika förklaringsmodeller och faktorer, särskilt kön, etnicitet, sexuell läggning och funktionsvariationer, som kan påverka utsattheten för brott med syftet att skapa förståelse för de utsattas situation och kunna bemöta brottsoffer utifrån olika behov på ett professionellt sätt.

För att bättre kunna tillgodose behov av information, stöd och skydd samt motivera fortsatt medverkan i brottsutredningen förs en diskussion med fokus på polisens arbete med att förebygga brott mot särskilt utsatta, enskilt och i samverkan med andra aktörer. Sekretess diskuteras också.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika förklaringsmodeller till våld i nära relation,
2. redogöra för och tillämpa den juridik som särskilt kan beröra brott mot särskilt utsatta,
3. beskriva polisens brottsofferarbete med fokus på särskilt utsatta brottsoffer och diskutera vikten av ett korrekt bemötande,
4. diskutera polisens arbete med att förebygga brott mot särskilt utsatta, enskilt och i samverkan,
5. ingripa mot, utreda och dokumentera vissa brott i enlighet med relevant lagstiftning, polisiära rutiner och kunskap om brottsoffer, och
6. redogöra för kriminalteknikens roll i brottsutredningen och tillämpa kriminaltekniska utredningsåtgärder.

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, digitalt undervisningsmaterial, seminarier, handledningar, grupparbeten och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1-5 genomförs tillämpningsövningar där studenten tränar bemötande, samtal och förhör med särskilt utsatta och sårbara brottsoffer och utredning av brott i nära relationsärenden. För att uppnå lärandemål 5 och 6 deltar studenten därutöver i praktiska kriminaltekniska övningar och avrapporteringsövningar.

Övningen i kriminalteknik är obligatorisk.

Samtliga lärandemål examineras genom en tentamen som består av en skriftlig del som genomförs enskilt och en muntlig del som genomförs i grupp. Fokus i bedömningen av den enskilda studenten är förmågan att redogöra för ärendegången i brott i nära relationsärenden, inklusive kriminalteknikens roll i utredningen, och den juridik som gäller för hantering av brott mot särskilt utsatta brottsoffer och att diskutera polisens möjligheter och begränsningar i att förebygga brott i nära relation (4,5 hp). Lärandemål 5 examineras även genom praktiska prov (1,5 hp). Fokus i bedömningen av praktiska prov är studentens förmåga att uppvisa korrekt bemötande och vidta adekvata utredningsåtgärder samt att dokumentera ärendet.

Student som inte deltar i obligatorisk övning i kriminalteknik ska enligt beslut av examinator delta i ny övning. Om en ny övning inte kan erbjudas inom terminstid ska studenten komplettera genom en skriftlig uppgift.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns på den digitala lärplattformen.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på samtliga examinerande moment och att obligatoriska moment är genomförda. För väl godkänt betyg på kursen krävs därutöver väl godkänt resultat på den del av tentamen som är individuell och skriftlig.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: En kommentar. 14 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor. Valda delar omfattande ca 50 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (2018) Polisiära arbetssätt för att förebygga partnervåld – med fokus på våldsutövare (rapport 2017:13). Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 100 sidor.

Brottsförebyggande rådet, (senast utgiven rapport). Nationella trygghetsundersökningen. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brottsförebyggande rådet, (senast utgiven rapport). Brottsutvecklingen i Sverige. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Bärgman O, Danielsson S, (2022) Förundersökning i brottmål. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik, 332 sidor, valda delar omfattande ca 100 sidor.

Granström G, Mannelqvist R, (2021) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund Student-litteratur. 224 sidor. (Valda delar, cirka 60 sidor).

Hed I, (2019) Sekretess! - Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 154 sidor (Valda delar omfattande ca 50 sidor).

Kronkvist O, (2020) Polisförhör. Metoderna, forskningen och lagen. 2 uppl. Malmö: Gleerups. 256 sidor.

Nilsson G, Lövkrona I, (2020) Våldets kön. Lund: Studentlitteratur. 357 sidor.

RFSL, (2008) Våldsamt lika och olika. En skrift om våld i samkönade parrelationer. Stockholm: RFSL. 57 sidor.

Regeringen, (2016) En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Utdrag (kapitel 5, sid 109-155) ur Makt mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd framtid. Skr. 2016/17:10.

Schneider Jacobsson A, Svensson B, (2023) Från spår till bevis. Kriminalteknik för poliser i yttre tjänst. Malmö: Gleerups. 288 sidor.

Sinisalo E, Moser-Hällen L, (2018) Våld i nära relationer. Stockholm: Liber. 382 sidor.

Wallin M, (2022) Sexualbrotten och brotten mot kvinnor – En praktisk vägledning. 1 uppl. Nordstedts juridik AB. 215 sidor.

Westerlund G, (2022) Straffprocessuella tvångsmedel. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 260 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbets-material och metodstöd tillkommer (ca 150 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.