Avancerad nivå
RL204C Religion och lärande: Existentiella frågor i globala perspektiv (genomgången)
Inget huvudområde
Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Kursen syftar till att studenten fördjupar sina kunskaper om nya religiösa rörelser (NRR), samtida andlighet (”New Age”) och esoterism historiskt och i nutid utifrån ett religionsvetenskapligt och begreppskritiskt perspektiv. Kursen syftar vidare till att studenten utvecklar förståelse för hur dessa företeelser relaterar till makt, sekularisering och identitetsformation utifrån perspektiven globalisering och social förändring.
I kursen ingår att studenterna problematiserar frågor som rör didaktik och lärande, genom att identifiera för religionskunskapsundervisning centrala frågor inom kursens ramar och koppla dessa till skolans styrdokument.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- problematisera och analysera nya religiösa rörelser (NRR) som uttryck för modernitet och globalisering, ur såväl historiska som samtida perspektiv
- självständigt söka och värdera aktuell religionsvetenskaplig och annan forskning som fokuserar nya religiösa rörelser (NRR), esoterism och samtida andlighet (”New Age”)
- kritiskt granska och värdera texter och läromedel med utgångspunkt i skolans styrdokument, elevers förutsättningar och behov samt centrala teorier och begrepp rörande nyskapande och religiös förändring, modernitet och globalisering.
- problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar och seminarier, workshops, vetenskapligt skrivande, kamratrespons, samt arbete i grupp och individuellt. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärare.
Alla lärandemål examineras genom en portfolio.
Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Bogdan, Henrik. (2015). “New Age och nya religiösa rörelser.” I Det mångreligiösa Sverige, red. Daniel Andersson och Åke Sander, 439–536. Lund: Studentlitteratur. (57s).
Bogdan, Henrik och Gordan Djurdjevic (red.). (2014). Occultism in a Global Perspective. Durham: Acumen. (258s).
Cowan, Douglas E. & David G. Bromley. (2009). Cults and New Religions. A Brief History. Malden & Oxford: Blackwell Publishing. (260 s).
Kansanen, Pertti, et al. (red). (2011). Allmändidaktik – vetenskap för lärare, 2:a uppl., Lund: Studentlitteratur. (Kap. 17). (20 s.)
Marcusson, Helena. (2009). ”Den andrafierade nyandligheten: Konstruktion av nyandlighet i svenska läromedel.” Aura: Tidskrift för akademiska studier av nyreligiositet 1, 104–117. (13s).
Sorgenfrei, Simon (red.). 2013. Mystik och andlighet: kritiska perspektiv. Stockholm: Dialogos. (255s).
Wahlström, Ninni. (2016). Läroplansteori och didaktik. 2:a uppl., Malmö: Gleerups. (Bilaga av Daniel Sundberg: Didaktisk analys och praktiskt läroplansarbete – ett exempel). (10s)
Woodhead, Linda et al. (2010). Religions in the Modern World. Traditions and transformations. London & New York: Routledge. (Kap. 11, 12, 13, 14, 20). (95 s).
Tillkommer aktuella artiklar och valbar litteratur i samråd med examinator i relation till examinationsuppgifterna inom ramen för kursen (ca 400 s.)
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.