Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV216A Didaktik och undervisning i förskola (genomgången)

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i förskollärarexamen.

Innehåll

Syftet med kursen är att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper i bild, musik och drama samt färdigheter i hur estetik kan användas i förskolans undervisning som kommunikations- och uttrycksform.

Delkurser

Delkurs 1: Estetiska ämneskunskaper, 7.5 hp

I delkursen utvecklar studenten ämneskunskaper inom de estetiska ämnena bild, drama och musik. Studentens kunskaper omsätts och sätts på prov genom eget kreativt skapande. Olika former av kommunikation prövas utifrån ämnenas specifika uttryck. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Delkurs 2: Estetik i undervisning, 7.5 hp

Delkursen behandlar estetikens värde i förskolans undervisning där barns rätt att utrycka sig diskuteras och problematiseras. Vidare studeras förutsättningar för barns lek och lärande i relation till estetik och didaktik. Med utgångspunkt i didaktik planerar, genomför, analyserar och värderar studenten undervisning där de estetiska uttrycksformerna bild, drama och musik utgör grund för innehåll och form. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.

Lärandemål

Delkurs 1: Estetiska ämneskunskaper, 7.5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. redogöra för ämneskunskaper och lärandeformer i bild, drama och musik,
2. kommunicera genom bild, drama och musik

Delkurs 2: Estetik i undervisning, 7.5 hp

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

1. reflektera över estetiska uttrycksformers olika värden och funktioner i förskolans undervisning,
2. genomföra, analysera och värdera undervisning i bild, drama och musik med utgångspunkt i didaktik

Arbetsformer

Delkurs 1: Estetiska ämneskunskaper, 7.5 hp

Delkursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar, seminarier och workshops. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.

Delkurs 2: Estetik i undervisning, 7.5 hp

Delkursen är huvudsakligen distansbaserad med digitala föreläsningar, seminarier och workshops. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och presentationer.

Bedömningsformer

Delkurs 1: Estetiska ämneskunskaper, 7.5 hp

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig presentation med gestaltning (Oral presentation with Performance).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Delkurs 2: Estetik i undervisning, 7.5 hp

Delkursens samtliga mål examineras genom en muntlig examination med skriftligt underlag (Oral Examination with Written Basis).

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Delkurs 1: Estetiska ämneskunskaper, 7.5 hp

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 11-118) (107 s)

Ehrlin, Anna (red.) (2020).* Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik*. Stockholm: Liber (s. 68-153) (85 s)

Lindström, Lars (2008). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. KRUT Nr 133-134, s. 57-68 (12 s) (tillgänglig på internet)

Liset, Marte Svedrup; Myrstad, Anne & Svedrup, Toril (red.) (2011). Møter i bevegelse: å improvisere med de yngste barna. Bergen: Fagbokforlaget (s. 11-86 och 161-174) (90 s)

Tuvhav Gullberg, Eva (2022). Estetiken i praktiken, Vad? Varför? Hur?. Stockholm: Natur och kultur (s. 6-147) (141 s.)

Wallerstedt, Cecilia (2015). Musikdidaktik i förskolan. Att utveckla barns skapande förmåga. Stockholm: Gothia fortbildning (102 s.)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Delkurs 2: Estetik i undervisning, 7.5 hp

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur (s. 95-166) (71 s)

Ehrlin, Anna (red.) (2020). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. Stockholm: Liber (158 s)

Lindström, Lars (2008). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. KRUT (133/134), s. 57-68 (12 s)

Lindström, L. (2009). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd. KRUT, Kritisk utbildningstidskrift.(133/134), 57–70 (13 s)

Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2019). Lekresponsiv undervisning – ett undervisningsbegrepp och en didaktik i förskolan. Forskning om undervisning och lärande 7(1), s. 7–22 (16 s)

Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning & demokrati, Vol 14(1), s. 11-33 (23 s) (tillgänglig på Canvas)

Thorkildsen, Kari (2011). Den vilde babyreisen. I Bakke, Kari; Jenssen, Cathrine; Sæbø, Aud Berggraf (red.), Kunst, kultur og kreativitet: kunstfaglig arbeid i barnehagen. Bergen: Fagbokforlaget (s. 99-126) (27 s) (tillhandahålls av lärare)

Tuvhav Gullberg, Eva (2022) Estetiken i praktiken, Vad? Varför? Hur?. Stockholm: Natur och kultur (s. 6-147) (141 s)

Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020).* Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan*. Lund: Studentlitteratur (s. 99-158) (59 s)

Wallerstedt, Cecilia (2015). Musikdidaktik i förskolan. Att utveckla barns skapande förmåga. Stockholm: Gothia fortbildning (102 s)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på kursens samtliga prov.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.