Kursplan våren 2022
Kursplan våren 2022
Benämning
Materialmekanik
Engelsk benämning
Material mechanics
Kurskod
MT173A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
TH / Underkänt (U), Tre (3), Fyra (4) eller Fem (5)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för teknik och samhälle
Fastställandedatum
2020-01-20
Gäller från
2022-01-17
Behörighetskrav
MA209A Analys A (1702)
MT106A Mekanik, statik (1501)
MT108A Materialteknik
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i högskoleingenjörsexamen i Maskinteknik.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar sin kunskap inom materialmekanik och ser kopplingen mellan materialteknik och hållfasthetslära.
Innehåll
Kursen behandlar:
- olika töjnings- och spänningssamband
- grundläggande plasticitetsteori och dess flytkriteria
- dislokationsteori
- plastisk deformation och härdningsmekanismer på mikrostrukturnivå
- spännings-, temperatur- och töjningshastighetsberoende för de vanligaste metallerna och metallegeringar
- kryp, brott och utmattning
Lärandemål
Kunskap och förståelse
För godkänd kurs skall studenten kunna:
- redogöra för olika töjnings- och spänningssamband samt förklara olika flytkriterier
- redogöra för olika deformations- och brottmekanismer i metalliska material
- redogöra för olika materialmodeller och deras tillämpbarhet för tillämplighet i vanliga konstruktionsmaterial
- ha kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
Färdighet och förmåga
För godkänd kurs skall studenten kunna:
- tillämpa olika töjnings- och spänningssamband
- förutse spänningens temperatur- och töjningshastighetsberoende hos vanliga metaller
- använda dislokationsteori för att förklara materialbeteenden såsom t.ex. hårdnande och utmattning
- identifiera olika beräkningsmodeller för plastisk deformation, kryp, brott och utmattning
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper
Värderingsförmåga och förhållningssätt
För godkänd kurs skall studenten kunna kritiskt bedöma:
- tillämpbarheten hos olika beräkningsmodeller och resulterande lösningar
- visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga aspekter
- och förhålla sig till innehåll i litteratur och teknisk dokumentation
Arbetsformer
Föreläsningar, övningar och laborationer.
Bedömningsformer
Krav för godkänt: Godkänd skriftlig tentamen (6,5hp) samt godkända laborationer (1 hp).
Slutbetyg baseras på tentamen.
Kurslitteratur
- Callister, W. D., Rethwisch, D. G. (2014). Materials Science and Engineering, 9th ed., John Wiley & Sons Pte Ltd, Hoboken, NJ. (SI version).*
- C. Ljung, N.S. Ottosen och M. Ristinmaa: Introduktion till hållfasthetslära - Enaxliga tillstånd, Studentlitteratur, 2007.
- N. S. Ottosen, M. Ristinmaa och C. Ljung: Hållfasthetslära - Allmänna tillstånd, Studentlitteratur, 2007.
- B. Sundström (ed.): Handbok och formelsamling i hållfasthetslära, KTH.
*även Callister & Rethwisch 8e, Callister 6e och 7e utg kan användas (finns även i E-boksversioner).
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.