Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om skolans uppdrag, styrning och organisation samt om ideologiska och vetenskapliga synsätt inom skolan. Studenterna ska vidare utveckla sin förståelse för det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund ur ett historiskt, lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Kursen syftar vidare till att studenterna ska utveckla sina förmågor att söka, sammanställa och värdera kunskap om skolan samt använda digitala medier i kommunikation.

Fokus i kursen ligger på grundskolans alternativt gymnasieskolans och vuxenutbildningens roll i samhället. Skolans uppdrag, styrning, organisation samt hur olika ideologier och vetenskapliga synsätt inom skolan behandlas. Det läroplansteoretiska området, skolans uppdrag och värdegrund diskuteras ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv.

Undervisningsaktiviteterna består framför allt i analys och kritisk granskning av handlingsplaner, läroplaner, skollag, förordningstexter och internationella konventioner i relation till pedagogiska synsätt och vetenskapliga teorier. Särskilt beaktas undervisning om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen. Inom kursen ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att söka och värdera källor för att belysa en fråga ur olika perspektiv.

En del av kursen är verksamhetsförlagd och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer: grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts även ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserade lärandeformer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande.

Kursen examineras såväl skriftligt som muntligt. Kursen har två skriftliga uppgifter, den ena i grupp, den andra är individuell. Den muntliga uppgiften är en gruppresentation av ett eget valt tema. I alla tre uppgifterna adresseras alla lärandemål. En samlad bedömning görs av de tre uppgifterna.

Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. 5:e uppl. (176 s.)

DO (2012) Lika rättigheter i skolan Tillgänglig via http://do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika_rattigheter_i_skolan.pdf

(valda delar ca 50 s.)

Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. 3:e uppl. (176 s.)

Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare], 3., [rev. och uppdaterade] utg., Stockholm: Natur & kultur (valda delar)

Regeringens sida om mänskliga rättigheter. Tillgänglig via regeringen.se

Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tillgänglig via http://www.skolverket.se/publikationer (93 s.)

UD info (2006). Mänskliga rättigheter. Konventionen om barnets rättigheter. Tillgänglig via http://www.oru.se/PageFiles/34960/UD-barnkonventionen.pdf (82 s.)

Valbar litteratur (OBS. denna lista är endast en rekommendation)

Crossley, Michael & Watson, Keith (2003). Comparative and Innternational Recearch in Education. Globalisation, context and difference. London/New York: Routledge.

Gustafsson, Bernt. (2009) Utbildningens förändrade villkor. Nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Stockholm: Liber AB

Hartman, Sven (2012). Det pedagogiska kulturarvet. Stockholm: Natur & kultur.

Kemp, Peter (2005). Världsmedborgaren. Politisk och pedagogisk filosofi för det 21 århundradet. Göteborg: Daidalos AB.

Kroksmark, Tomas (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2005, 3:e uppl.). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS Förlag.

Suárez-Orozco, Marcelo, M. (red). (2007). Learning in Global Era. International Perspectives on Globalization and Education. Los Angeles: University of California Press.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.