Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: FO701A Barndom och lärande: Verksamhetsutveckling, kvalitetsarbete och dokumentation (genomgången) eller FO711A Barndom och lärande: Verksamhetsutveckling, kvalitetsarbete och dokumentation (genomgången)

Syftet med kursen är att studenten med utgångspunkt i olika vetenskapliga perspektiv fördjupar sin kunskap om förskolläraryrket samt den egna yrkesrollen.

Inom kursen problematiseras förskolläraryrkets förändring och kontinuitet med utgångspunkt i aktuell debatt och genom internationell och nationell forskning. Kursen ger också möjlighet för studenten att värdera och kommunicera sin egen kunskapsutveckling i relation till förskolans uppdrag. Kursen erbjuder studenten olika vetenskapliga perspektiv på förskolläraryrket. Tyngdpunkten ligger på att studenten själv tar ställning till och utvecklar en reflexiv uppfattning om yrkets roll och relevans i samhället.

Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskild betoning på muntlig framställning och kritiskt förhållningssätt till den blivande yrkesutövningen.

I kursen förväntas studenten relatera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet till kursens centrala innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gruppdiskussioner, seminarier, föreläsningar och filmade inslag. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta ett stort ansvar för sin egen lärandeprocess.

Individuell muntlig presentation med skriftligt underlag, 9 hp. Examinerar mål 1 och 2.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Brante, Thomas (2014). Den professionella logiken. Hur vetenskap och praktik förenas i det moderna kunskapssamhället. Stockholm: Liber (360 s.)

Carr, David (2003). Making Sense of Education. An Introduction to the Philosophy and Theory of Education and Teaching. London: Routledge (kap 2-3) (32 s.)

Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2015). Respekt för lärarprofessionen. Om lärares yrkesspråk och yrkesetik. Stockholm: Liber (190 s.)

Enö, Mariann (2011). Arbetsdelning och professionalism – om status, makt och motstånd i förskollärares praktiker. Växjö: Paper presenterat vid professionskonferens, Linnéuniversitetet. Svenska nätverket för professionsforskning (15 s.)

Higgins, Chris (2003). Teaching and the Good Life: A Critique of the Ascetic Ideal in Education. Educational Theory 35 (2), 131-154 (23 s.)

Lilja, Peter (2014). Negotiating Teacher Professionalism. On the Symbolic Politics of Sweden’s Teacher Unions. Malmö: Malmö University (kap 3 & 7) (33 s.)

Maxwell, Bruce (2015). ‘Teacher as professional’ as Metaphor: What it Highlights and What it Hides. Journal of Philosophy of Education 49 (1), 86-106 (20 s.)

Reagan, Timothy (2010). ”The Professional Status of Teaching” in: Bailey, Richard, Barrow, Robin, Carr, David & McCarthy, Christine (eds.). The SAGE handbook of Philosophy of Education. London: SAGE, pp. 209-221 (12 s.)

Sigrell, Anders (2013). Retorik för lärare: Konsten att välja språk konstruktivt. Ödåkra: Retorikförlaget (137 s.)

Dessutom tillkommer individuellt vald litteratur i relation till studentens examinationsuppgift.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).