Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO217A Barndom och lärande: Perspektiv på barndom och barns uppväxtvillkor (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om förskollärarens ansvar för förskolans utveckling samt kvalitetsarbete i förhållande till dokumentation, bedömning och samverkan.

Inom kursen synliggörs och bearbetas olika definitioner och former av kvalitet och kvalitetsarbete i praktiken. Förskollärarens ansvar att utvärdera och utveckla en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet diskuteras i förhållande till dokumentation, bedömning och samverkan mellan hem, förskola och andra aktörer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier, föreläsningar samt nätbaserade inslag. Kursens genomförande bygger på ett undersökande förhållningssätt och att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag, utöver de schemalagda aktiviteterna som kursen bygger på.

Examinationen om 15 hp består av två prov.

Prov 1: Individuellt paper (Individual Paper), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Muntlig presentation i grupp som bygger på en skriftlig projektplan (Oral Presentation in Group), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 3.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Alasuutari, Maarit, Markström, Ann-Marie & Vallberg-Roth, Ann-Christine (2014). Assessment and Documentation in Early Childhood Education. New York: Routledge (tillgänglig på internet) (149 s)

Biesta, Gert. (2009). Good Education in an Age of Measurement: On the Need to Reconnect with the Question of Purpose in Education. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), 33–46.

Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2014). Från kvalitet till meningsskapande – Postmoderna perspektiv exemplet förskolan (3. uppl.) Liber: Stockholm (295 s)

Eidevald, Christian. (2017). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan: hallå, hur gör man?. (Andra upplagan). Stockholm: Liber (312 s)

Lunds universitet. VBE programmet (2017). Vetenskap och beprövad erfarenhet: Skola. Lund: Lunds universitet, VBE programmet (20 s)

Nilsson, Björn & Waldemarson, Anna-Karin (2016). Kommunikation: samspel mellan människor. Lund: Studentlitteratur (165 s)

Scherp, Hans & Scherp, Gun-Britt (2016). Kvalitetsarbete och analys: för lärande i skola och förskola. Lund: Studentlitteratur (198 s)

Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2016). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 2 uppl. Stockholm: Liber (122 s)

Åsén, Gunnar (red.) (2015). Utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Stockholm: Liber (244 s)

Öhman, Margareta (2016). Samspelsbar och samtalsklar: om samtal i förskolan och skolan. Stockholm: Liber (240 s)

Ytterligare litteratur kan tillkomma vid kursstart.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).