Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO218A Barndom och lärande: Förskolebarnets utveckling och lärande (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om omsorg och fostran ur ett mångfaldsperspektiv, och i förhållande till barns delaktighet, aktörskap och välbefinnande. Vidare syftar kursen till att studenten ska få förståelse för förskollärarens ansvar att skapa förutsättningar för trygghet i såväl relationer mellan barn som mellan barn och vuxna. Slutligen ska studenten utveckla sin förmåga att problematisera såväl betydelsen av förskolans samarbete med vårdnadshavare som sina egna erfarenheter av arbete i förskolan.

Kursens huvudteman är omsorg, fostran och samarbete ur ett mångfaldsperspektiv. Dessa teman behandlas och problematiseras som centrala kompetens- och ansvarsområden i förskolans och förskollärarens uppdrag. Inom kursen använder och diskuterar studenten särskilt teorier om barns perspektiv, delaktighet och aktörskap, vilka sätts i relation till uppdragen. Även frågor som rör förmågan att utveckla och upprätthålla ett konstruktivt samarbete med vårdnadshavare bearbetas.

I kursen förväntas studenten relatera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet till kursens centrala innehåll. Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskild betoning på kamratrespons och fortsatt arbete med referenshantering.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• reflektera kring handlande i situationer där barn och vårdnadshavare för första gången möter förskolan

• diskutera vad begreppen omsorg, fostran och barns välbefinnande kan innebära i förskolans kontext

• redogöra för ett pedagogiskt förhållningssätt gällande barns delaktighet och aktörskap

• redogöra för förskollärares uppdrag att skapa förutsättningar för trygghet i sociala relationer mellan förskolans olika aktörer samt problematisera olika samarbetsformer mellan hem och förskola

Kursen innehåller varierande arbetsformer i form av grupparbeten, gruppdiskussioner, seminarier, och föreläsningar. Därtill förväntas studenten ta del av litteratur och filmade inslag som utgångspunkt för diskussioner och examinationer. Kursens genomförande bygger på att studenten aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande, vilket sker genom exempelvis kamratrespons. Studenten förutsätts även ta egna initiativ till arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Individuell textuppgift samt muntlig presentation (Individually Written Exam and Oral Presentation), 5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1. Detta prov bedöms med betygsskalan U och G.

Prov 2: Individuell textuppgift (Individually Written Exam), 10 hp. I detta prov examineras lärandemål 2–4. Detta prov bedöms med betygsskalan U, G och VG.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För att erhålla betyget Väl godkänd för hela kursen krävs att kursens andra prov bedömts som Väl godkänt, och det första som Godkänt.

Bozarslan, Aycan (2010). Möten med mångfald: förskolan som arena för integration. Stockholm: Liber (128 s)

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan. Göteborg: Göteborgs universitet (tillgänglig på internet) (130 s)

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber (288 s).

Eriksson, Marie A. (2010). En bra start: Om inskolning och föräldrakontakt i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag (157 s)

Gustafsson, Lars H. (2010). Växa – inte lyda. Stockholm: Nordstedts förlag (273 s)

Harju, Anne & Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2013). Föräldrar, förskola och skola: om mångfald, makt och möjligheter. Lund: Studentlitteratur (244 s)

Johannesen, Nina & Sandvik, Ninni (2009). Små barns delaktighet och inflytande: Några perspektiv. Stockholm: Liber (280 s)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (149 s)

Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (2005). Småbarnspedagogik: Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber (270 s)

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (red.) 2016. Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur och kultur (s 11-31, s 101-141) (52 s)

Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor: Pedagogisk dokumentation – DVD BOK. Stockholm: Stockholms universitets förlag (134 s)

Öhman, Margareta (2019). Nya Hissad och dissad: Om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber (300 s)

Litteratur och digitala inslag kan tillkomma vid kursstart

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).