Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: FO202A Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan (genomgången) eller FO209A Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete i förskola (genomgången) eller FO242A Barndom och lärande: Förskolepedagogik (genomgången) eller FO212A Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan (genomgången) eller FO219A Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete i förskola (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska bredda och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i estetiska uttrycksformer för att främja varje barns skapande förmåga samt utveckla teoretisk kunskap om och förståelse för estetiska uttrycksformer och lek som läroprocesser. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina grundläggande didaktiska kompetenser för pedagogiskt arbete i förskola och förskoleklass med utgångspunkt i lek och estetiska uttrycksformer. Kursen syftar också till att studenterna ska tillägna sig förståelse för hur dokumentation kan användas för att formulera och kommunicera mål för fortsatt utveckling av förskolans verksamhet där ett likvärdighetsperspektiv beaktas.

Kursen behandlar lek och estetiska uttrycksformer med utgångspunkt i studenternas egna färdigheter i att uttrycka sig genom bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Genom att delta i och kunna leda både verbal och icke verbal återspegling av estetiska uttryck, ges studenterna möjlighet att utveckla beredskap för bearbetning av barns tankar och känslor. Grundläggande teorier och aktuell forskning kring estetik och lek bearbetas för att studenterna ska kunna utveckla förståelse för den ömsesidiga relationen mellan skapande aktiviteter, lek och lärande. Estetiska uttrycksformers relation till begreppen kultur, lek och lärande behandlas. Studenternas upplevelser av att samarbeta och problematisera val av olika arbetssätt, material och tekniker bearbetas med beaktandet av likvärdighetsperspektivet på olika sätt bland annat genom dokumentation under kursens olika undervisnings- och bedömningsformer.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av enskilda arbeten och grupparbeten, responsarbeten, seminarier, workshops och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1:Estetiska uttryck (Aesthetic Expressions)

I detta prov bedöms lärandemål 1 och 4

Provet startar med att studenten leder en aktivitet med estetiska uttryck i en förskola. Aktiviteten filmas och anlyseras. Film och analys presenteras vid ett seminarium. Analys av dokumentationen utgör därefter underlag för en gruppgestaltning utifrån kursens grundläggande begrepp lek, kultur och estetiska uttrycksformer, där estetiska uttrycksformer används som kommunikationsform. Skriftlig analys av filmen och en gestaltning där studenten visar förmåga att kommunicera genom estetiska uttrycksformer utgör prov 1. (7,5hp)

Prov 2: Muntlig examination (Oral Examination)

I detta prov bedöms samtliga lärandemål

Provet utgörs av ett seminarium i mindre grupp, där studenten, med utgångpunkt i en egen genomförd dokumentation av barns lek i förskolan samt sin processdagbok, leder en diskussion kring kursens centrala begrepp lek, kultur och estetiska uttrycksformer där likvärdighetsperspektivet beaktas. Här analyserar och värderar studenten sin egen kunskapsutveckling i relation till samtliga lärandemål. (7,5hp)

För att erhålla betyget Väl godkänd för hela kursen ska båda delproven bedömas som Väl godkända. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Arnesson Eriksson, Marie (2009). Lärande i sagans värld- om temaarbete i förskola och förskoleklass. Lärarförbundets Förlag, Malmö. I urval (50 s).

Braxell, Stina (2010). Skapande barn. Stockholm‚ Lärarförbundets förlag (143s)

Dahlbeck, Per & Perssson, Sven (2010). Estetik i förskolan. I: Bim Riddersporre & Sven Persson (red). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur (10 s)

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö:Gleerups (221 s)

Lärarförbundet (2012) Tema Estetikens kraft. Förskolan nr 1 2012 s 18-37 (19 s) http://www.lararnasnyheter.se/tema/estetikens-kraft

Lärarförbundet (2012). Lek på fullaste allvar. Temanummer Pedagogiska magasinet nr 1 2012 s. 24-65 (41 s) http://www.lararnasnyheter.se/tema/lek-p-fullaste-allvar

Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Rötle, Monika (2005). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber kap 7-14 (144 s)

Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lunds: Studentlitteratur (173 s)

Olausson, Anna (2012). Att göra sig gällande Mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (183 s) http://umu.diva-portal.org/

Pramling Samuelsson Ingrid; Asplund Carlsson, Maj; Olsson, Bengt; Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik: En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Nordstedts (134 s)

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur (99 s)

Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos (101 s)

Wallin, Karin (2003). Pedagogiska kullerbyttor. Stockholm: HSL (i urval, ca 100 s)

Änggård, Eva (2006). Förskolebarns bildaktiviteter utmanar vuxenvärlden. EDUCARE, nr 2, Lärarutbildningen, Malmö högskola (23 s) http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/8152/Forskolebarns%20bildaktiviteter.pdf?sequence=3

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (177)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.