Grundläggande behörighet.
Inget huvudområde.
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper genom ett eget utforskande av dramapedagogiskt arbete. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla färdigheter i att använda grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper om pedagogiskt drama med fokus på ledarskap och gruppdynamik vilket syftar till att stimulera lärande samt möjliggöra personlig utveckling.
Kursen utgör en grund för dramapedagogiskt arbete. Den behandlar dramapedagogiska, socialpsykologiska och estetiska förklaringsmodeller som syftar till att främja individers kommunikation och lärande. I kursen ingår både praktiska verktyg och teoretiska ramar som kan hjälpa deltagarna att förstå och hantera grupper samt diskutera deras funktion i en dramapedagogisk situation.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- identifiera och förklara pedagogiskt drama som metod och ämne
- visa hur olika typer av dramaövningar kan påverka kommunikation, personlig utveckling och socialt samspel
- utforma och leda dramaövningar både enskilt och i grupp och analysera genomförda dramaövningar med avseende på innehåll, gruppens dynamik och ledarens förhållningssätt
Undervisningen utgörs av skapande arbete i form av dramatiseringar med uppföljande analys och reflektion. Vidare sker undervisningen i form av litteraturseminarium, individuellt skrivande, handledning i olika former av gestaltningar och dramapedagogiska produktioner.
Kursen innehåller en examination som består av tre moment.
Det första momentet utgörs av en individuell, skriftlig uppgift och ett uppföljande seminarium där studenten går i dialog med kurslitteraturen för att relatera till och problematisera dramapedagogikens innehåll och didaktik utifrån olika perspektiv. Den andra delen består i att studenten, inom ramen för ett grupparbete, iscensätter dramapedagogiska övningar som utgångspunkt för ett utforskande av personlig utveckling, gruppdynamik och lärande. Den avslutande delen utgörs av en individuell skriftlig uppgift som utgår från loggboksskrivande om det praktiska dramaarbetet i kursen och studentens egna läsjournaler. Denna text används som underlag till en uppgift där studenten, inom ramen för ett gruppsamarbete, gestaltar och diskuterar olika sätt att bygga relationer med utgångspunkt från dramapedagogiskt arbete och ledarskap.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Amhag, L, Kupferberg, F, Leijon L. (2013) Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur
Aulin-Gråhamn, Lena; Persson, Magnus och Thavenius, Jan (2004), Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur (236 s)
Erberth, Bodil och Rasmusson, Viveka (2007), Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur (150 s)
Gärdenfors, Peter (2010), Lusten att förstå. Stockholm: Natur & kultur (271 s).
Hägglund, Kent och Fredin, Kirsten (2011), Dramabok. Stockholm: Liber (160 s).
Järleby, Anders (2012), Spela roll, kreativt lärande med teater och drama. Skara: Pegasus förlag (156 s).
Österlind, Eva (red) (2011), Drama-ledarskap som spelar roll. Lund: Studentlitteratur. (kap 1, 2, 5 & 8)
Referenslitteratur
Bergström, Matti (1997), Svarta och vita lekar, kaos och ordning i hjärnan - om det lekande barnet. Stockholm: Wahlström och Widstrand (147 s).
Juhlin, Lotta (1999), Den goda kommunikationen. Rösten, kroppsspråket och retoriken. Lund: Studentlitteratur (192 s).
Lindqvist, Gunilla (1996), Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur (160s).
Nilsson, Björn och Waldemarson, Anna-Karin (1988), Rollspel i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur (141 s)
Rasmusson, Viveka (2000), Drama – konst eller pedagogik? Lunds universitet (293 s).
Slade, Peter (1973), Child drama. London: University of London Press (379 s).
Wagner, Betty Jane (1993), Drama i undervisningen. En bok om Dorothy Heathcotes pedagogik. Göteborg: Daidalos (290 s).
Way, Brian (1973), Utveckling genom drama. Dramatisk improvisation som pedagogiskt hjälpmedel. Stockholm: Wahlström och Widstrand (315 s).
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.