Kandidatexamen inom samhällsvetenskapligt, beteendevetenskapligt eller medicinskt huvudområde samt Engelska 6.

Utbildningen bedrivs på helfart och leder till en masterexamen i kriminologi
efter fullgjorda kursfordringar för terminerna 1- 4 enligt innehåll i utbildningsplanen.

Examensarbete
För masterexamen genomför studenten ett examensarbete omfattande 30 högskolepoäng under termin 4.

Examination
Examinationen genomförs individuellt enligt beskrivning i respektive kursplan.

Mål för utbildning på avancerad nivå
1 kap 9 § i Högskolelagen (1992:1434)
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper på såväl engelska som på svenska,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.

Mål för masterexamen i kriminologi
Högskoleförordningen (1993:100)

Kunskap och förståelse
För masterexamen i kriminologi skall studenten visa
- kunskap och förståelse inom huvudområdet kriminologi, inbegripet såväl brett kunnande inom kriminologin som väsentligt fördjupad kunskap och förståelse inom det brottspreventiva området, samt fördjupad insikt i det kriminologiska forsknings- och utvecklingsarbetet, och
- fördjupad kunskap i vetenskapliga metoder inom kriminologisk och annan samhällsvetenskaplig forskning.

Färdighet och förmåga
För masterexamen i kriminologi skall studenten visa
- förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer inom det kriminologiska området, även med begränsad information,
- förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera kriminologiska frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
- förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika intressenter och målgrupper inom det kriminologiska området, och
- sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för arbete i annan kvalificerad verksamhet inom det kriminologiska fältet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
För masterexamen i kriminologi skall studenten visa
- förmåga att inom det kriminologiska området göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället, och människors ansvar för hur den används, och
- förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Lokal profil
Kriminologi vid Malmö universitet har en flervetenskaplig bas, innehåller fler studieobjekt än ”brott”, nämligen hälsorelaterade aspekter och då i synnerhet psykisk ohälsa. Kriminologin vid Malmö universitet är dessutom en vetenskap där individ och samhällsnivå – och därmed flera olika ämnesområden - tydligt integreras. Masterprogrammet präglas även av internationella inslag. Programkonstruktionen främjar därmed studenternas förmåga att utveckla en gränsöverskridande handlingskompetens med en hög flervetenskaplig, flerprofessionell och internationell betoning. Mastersprogrammet öppnar för en kompetenshöjning av redan befintliga professioner inom kommun, landsting och stat. De fyra terminerna ger spetskompetens i prevention och intervention inom områdena brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa. Programmet förbereder olika professioner för att utveckla och organisera preventivt arbete. Interventioner, vare sig de är preventiva, behandlande eller rehabiliterande, bör ta sin utgångspunkt i en gemensam kunskapsbaserad policy av relevans för praktisk/klinisk verksamhet och för organisationer med hälsofrämjande eller ohälsoförebyggande mål. Det finns också ett stort behov av att skapa bättre förutsättningar för samverkan kring frågor om brott, missbruk och psykisk hälsa särskilt i offentlig sektor, inom hälso- och sjukvård samt rättsväsendet. Programmet uttrycker en ambition att utveckla studenternas interprofessionella kompetens, vilket innebär att varje student efter genomgången utbildning skall förstå betydelsen av, och kunna visa förmåga till, samarbete med olika professioner inom det kriminologiska området.

Pedagogisk grundsyn
Utbildningen syftar till en integration mellan olika kunskapsområden samt mellan teoretiska och tillämpade/praktiska moment. De teoretiska studierna syftar till att studenterna utvecklar både en förståelseram och analytiska redskap för tillämpningar inom det kriminologiska verksamhetsfältet.

Utgångspunkten för undervisningen är att såväl fortsatta studier som framtida yrkesverksamhet bygger på studenternas förmåga till självständig kunskapsutveckling samt förmåga att samla in, bearbeta och kritiskt granska texter och annan information. Det pedagogiska arbetet syftar till att studenten utvecklar dessa förmågor genom ett aktivt deltagande i och ansvarstagande för både sin egen och andra studenters kunskapsutveckling.

Efter genomfört utbildningsprogram är examensfordringarna för masterexamen uppfyllda.

Malmö universitet utfärdar examensbevis efter ansökan. I examensbeviset anges benämningen Masterexamen i kriminologi. I den engelska översättningen anges Master (120 credits) of Science in Criminology.

För tillträde till termin 4 krävs godkända kurser på KA811E, KA913E, KA823E, KA922E och KA923E.

Beslut om avveckling av ett utbildningsprogram medför att utbildningsplanen upphör att gälla, dock först efter att studenter haft möjlighet att slutföra utbildningen inom nominell studietid (beräknat på sista antagningen till programmets första termin) samt därefter, som lägst, följande två terminer, kallad avvecklingsperiod.