Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c eller Matematik D.

Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c eller Matematik D. (Om du saknar behörighet kan Naturvetenskapligt/tekniskt basår vara ett alternativ för dig)

I denna byggingenjörsutbildning betonas förståelsen av helheten av byggprocessen – från utveckling av en idé, färdigställande och underhåll, till en omfattande ombyggnad eller slutlig rivning av en byggnad. Under de två första åren läses kurser som ger en grundförståelse av byggteknik, lagar som styr byggandet, planering, innemiljö, hållbarhetsaspekter och ekonomi. Dessa bygger på inledande kurser som ger en naturvetenskaplig och matematisk grund. Den femte terminen består av valbara kurser där studenten kan fördjupa sig inom följande tre områden: byggteknik, projekt- och produktionsledning samt arkitektur och teknik. Här ges också en möjlighet att studera utomlands. Under utbildningens sjätte och sista termin, som betonar och utgår från ett hållbarhetsperspektiv, får studenten finslipa sina projekteringsfärdigheter samt tillämpa och ytterligare fördjupa sina kunskaper genom ett examensarbete.

Utbildningens upplägg bygger på en tydlig progression i kursinnehåll och pedagogik där studenten spelar en aktiv roll i den egna utvecklingen av ämnesmässig kompetens och professionell identiteten som ingenjör. I utbildningen får studenten lära sig att använda olika digitala verktyg för att hantera, generera och kommunicera byggrelaterad information. Undervisningen sker genom föreläsningar, övningar, seminarier, laborationer, studiebesök och projektarbeten och bedrivs självständigt såväl som i grupp. Under utbildningen får studenten kontakt med arbetslivet, bland annat i form av studiebesök, projektarbeten och gästföreläsningar. Ett nätverk finns med representanter från arkitektkontor, teknikkonsulter, projektledningskonsulter, fastighetsbolag och entreprenörer för att säkerställa att utbildningens koppling till byggbranschen.

Högskolelagen

Utbildning ska utveckla studenternas

• förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
• förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem
• beredskap att möta förändringar i arbetslivet

Inom utbildningsområdet ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att

• söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
• följa kunskapsutvecklingen
• utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området

Högskoleförordningens examensbeskrivning

För högskoleingenjörsexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som högskoleingenjör.

Kunskap och förståelse

Studenten ska:

• visa kunskap om det valda teknikområdets vetenskapliga grund och dess beprövade erfarenhet samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
• visa brett kunnande inom det valda teknikområdet och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap

Färdighet och förmåga

Studenten ska:

• visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar samt analysera och utvärdera olika tekniska lösningar
• visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap samt att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information
• visa förmåga att utforma och hantera produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
• visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Studenten ska:

• visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
• visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens

Lokala mål för utbildningen vid Malmö universitet

Allmänna

Utöver de nationella målen inom teknikområdet (byggteknik) ska studenten

• visa ett brett kunnande om och förståelse för byggandet som en samhällsprocess - från idé, utredning, planering, utformning och produktion av den fysiska miljön till drift och förvaltning
• visa medvetenhet om att ingenjörskunnande ingår i ett multidisciplinärt sammanhang med behov av såväl helhetstänkande som ämneskunskaper med djup och bredd
• visa kunskap om den informationsproduktion och de informationsflöden som äger rum i byggprocessens olika skeden
• kunna redogöra för byggnadsverks uppbyggnad och analysera funktioner, krav och frågeställningar som styr valet av lösningar
• ha goda kunskaper om och färdigheter i datorbaserade hjälpmedel och andra förekommande verktyg för stöd i ingenjörsarbetet
• kunna söka och värdera information samt använda facklitteratur och begrepp på även andra språk än svenska, företrädesvis engelska
• visa en fördjupad kunskap och färdighet inom området för de valda kurserna

Högskoleingenjörsexamen i byggteknik, 180 hp.
Bachelor of Science in Building Engineering, 180 credits.

Högskoleingenjörsexamen i byggteknik uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Obligatoriska kurser enligt kurslistan för inriktning ska ingå.

Undervisning på kurser inom programmet kan komma att ske på engelska.

För att kunna fullfölja sina studier inom programmet, dvs uppnå behörighet till kurser i programmet, skall vissa förkunskapskrav vara uppfyllda. Förkunskapskraven anges i respektive kursplan.

Vid beslut om avveckling av ett utbildningsprogram medför att utbildningsplanen upphör att gälla, dock först efter att studenter haft möjlighet att slutföra utbildningen inom nominell studietid (beräknat på sista antagningen till programmets första termin) samt därefter, som lägst, följande två terminer, kallad avvecklingsperiod.