Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV251B Skolväsendets historia, samhällsuppdrag och villkor (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om läroplaner och styrdokument i relation till grundskolans tidigare år. Vidare ska studenten utveckla grundläggande kunskap om pedagogiska och didaktiska begrepp och förhållningssätt.

I kursen behandlas grundläggande perspektiv i läroplaner och styrdokument genom föreläsningar, seminarier och workshops. Vidare behandlas grundläggande pedagogiska och didaktiska begrepp och förhållningssätt. Vidare diskuteras, analyseras och problematiseras grundläggande teoretiska och politiska perspektiv i läroplaner och styrdokument genom workshops och seminarier. I kursen bearbetas och fördjupas studentens erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

1. redogöra för och förklara grundläggande teoretiska och politiska perspektiv i läroplaner och styrdokument

2. redogöra för och förklara grundläggande pedagogiska och didaktiska begrepp och förhållningssätt

Färdighet och förmåga

3. diskutera och analysera grundläggande teoretiska och politiska perspektiv på läroplaner och styrdokument

4. diskutera och analysera didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur - med utgångspunkt i relevant litteratur, samt teoretiska och politiska perspektiv i läroplaner och styrdokument

Värderingsförmåga och förhållningssätt

5. värdera och problematisera grundläggande teoretiska och politiska perspektiv i läroplaner och styrdokument

6. värdera och problematisera grundläggande pedagogiska och didaktiska begrepp och förhållningssätt i relation till teori och praktik.

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier samt föreläsningar (varav en del kan vara digitala). Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett enskilt och ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare baserat på att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår obligatoriska moment. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Examinationen består av en skriftlig salstentamen är lärandemål 1-6 examineras.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Boo, Sofia, Forslund Frykedal, Karin & Thorsten, Anja (2017). Att anpassa undervisning: till individ och grupp i klassrummet. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur. Kap. 2. (14 s.)

Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria. (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups. Kap. 1, 5, 6. (62 s.)

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Kap. 1-8, 13. (198 s.)

Insulander, Eva & Selander, Staffan. (red.) (2018). Att bli lärare. (Första upplagan). Stockholm: Liber.Kap. 3, 17-20, 29. (31 s.)

Lundgren, Ulf. P., Säljö, R.oger, & Liberg, Caroline. (2017). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (Fjärde utgåvan). Stockholm: Natur och kultur. Kap. 7-10, 18-20. (260 s.)

Sandin, Bengt. & Sundkvist, Maria. (2014). Barn, barndom och samhälle: svensk utbildningshistoria. (Första upplagan) Malmö: Gleerup. Kap. 7-9. (46 s.)

Säljö, Roger. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. Kap. 1-8. (142 s.)

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups Utbildning AB. (216 s.)

Schott, Kristina. (red.) (2015). Studentens skrivhandbok (3 uppl.). Stockholm: Liber. (185 s.)

Skollag (2010:800). Stockholm: Regeringskansliet.

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. http://www.skolverket.se

Vetenskapliga artiklar och annan litteratur i mindre omfattning kan tillkomma.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov

baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.