Kursplan med gällandedatum 2014-09-01

Benämning

Skola, värdegrund och samhälle

Engelsk benämning

School, Values and Society

Kurskod

UV203D

Omfattning

9 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Fastställandedatum

2014-06-12

Gäller från

2014-09-01

Utbildningsnivå

Grundnivå

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV202D Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången)

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

G1F

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i yrkeslärarexamen. I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper om skolans uppdrag, styrning och organisation samt om ideologiska och vetenskapliga synsätt inom skolan. Studenterna ska vidare utveckla sin förståelse för det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund ur lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Dessutom syftar kursen till att utveckla studenternas förmåga att analysera skolans värdegrund i relation till de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna samt till maktordningar såsom genus, klass och etnicitet. Kursen syftar vidare till att studenterna ska utveckla sina förmågor att söka, sammanställa och värdera kunskap om skolan samt använda digitala medier i kommunikation.

Innehåll

Fokus i kursen ligger på gymnasieskolans och yrkesutbildningens roll i samhället. Skolans uppdrag, styrning, organisation samt ideologiska synsätt och teorier inom skola behandlas. Det läroplansteoretiska området, skolans verksamhet och värdegrund, med gymnasieskolan och yrkesutbildningen i fokus diskuteras ur såväl ett nationellt som internationellt perspektiv.

Undervisningsaktiviteterna består framför allt i analys och diskussion av handlingsplaner, läroplaner, skollag, förordningstexter, internationella konventioner samt ett urval av motsvarande dokument från andra länder i relation till pedagogiska synsätt och teorier. Särskilt beaktas undervisning om de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barns rättigheter enligt barnkonventionen. Studenterna gör således jämförelser med andra länders skolsystem avseende exempelvis organisation, lagar och förordningar, läroplaner, bedömning och nationella prov. I denna kontext diskuterar och jämför studenterna också handlingsplaner från olika partnerskolor.

Inom kursen ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att avgränsa en fråga inom ett avgränsat område samt att söka och värdera källor för att belysa denna fråga ur olika perspektiv. På så sätt får studenterna möjlighet att vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande och introduceras i forskningsprocessen. Studenterna skapar även en multimodal text och övar sig i ett kritiskt förhållningssätt till de valda medieformerna.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten

kunna analysera skolans uppdrag, styrning och organisation med fokus på gymnasieskolan och yrkesutbildningen i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv samt med ett historiskt perspektiv
kunna kritiskt granska läroplaners konstruktioner samt hur olika ideologier och vetenskapliga synsätt kommer till uttryck i dessa samt i partnerskolans dokument
kunna analysera skolans värdegrund i relation till de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna samt till maktordningar såsom genus, klass och etnicitet
kunna formulera en avgränsad och för kursen central fråga samt söka, sammanställa och förhålla sig kritiskt till relevanta källor för att belysa frågan ur olika perspektiv
kunna skapa och presentera analyser med hjälp av digitala medier samt reflektera över de valda uttrycksformerna.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserat lärande och att utnyttja digitala medier för samarbete. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Bedömningsformer

Prov 1: Skriftlig analys samt seminarium baserat på multimodala texter (6 hp)

(Written Analysis and Seminar based on Multimodal Texts)

I detta prov bedöms lärandemål 1, 2, 3 och 5.

Prov 1 består av två delar. Den första delen består av en multimodal text som tas fram i samarbete med kurskamrater och belyser en frågeställning eller ett dilemma som tar sin utgångspunkt i skolans värdegrund, uppdrag, styrning och organisation på lokal, nationell och internationell nivå samt tydliggör och problematiserar skolans värdegrund och dess relation till de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna samt till maktordningar såsom genus, klass och etnicitet. Den multimodala texten presenteras i ett seminarium. I presentationen ingår att studenten visar ett kritiskt förhållningssätt till de medier som valts. Del 2 består av en individuell skriftlig analys av gruppens valda fokus. Båda delarna har ett fokus på gymnasieskolan och yrkesutbildningen.

Kriterier för betyget Godkänd:

Den skriftliga analysen och den multimodala texten bygger på relevant forskning och användande av adekvata styrdokument, teoretiska begrepp och resonemang.
Sambandet mellan skolans uppdrag, styrning och organisation på lokal, nationell och internationell nivå tydliggörs och diskuteras i den skriftliga analysen och den multimodala texten.
Sambandet mellan skolans värdegrund och de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna samt till maktordningar såsom genus, klass och etnicitet diskuteras i den skriftliga analysen och den multimodala texten.
Texterna och den muntliga presentationen är mottagaranpassade och utmärks av korrekt språkbruk och referenshantering.
Den skriftliga analysen och den multimodala texten utmärks av en reflektion kring de valda uttrycksformerna.

Kriterier för betyget Väl godkänd (utöver kriterierna för Godkänd):

Den skriftliga analysen och den multimodala texten är täckande och nyanserad och utmärks av mycket god disposition och språkbehandling.
Presentation och deltagande i seminarium utmärks av ett nyanserat, analytiskt och dialogiskt förhållningssätt.
Sambandet mellan skolans uppdrag, styrning och organisation på lokal, nationell och internationell nivå tydliggörs, diskuteras och problematiseras i den skriftliga analysen och den multimodala texten.
Sambandet mellan skolans värdegrund och de grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheterna samt till maktordningar såsom genus, klass och etnicitet problematiseras och diskuteras i den skriftliga analysen och den multimodala texten.

Prov 2: Paper (3 hp)

(Paper)

I detta prov bedöms lärandemål 4.

Prov 2 består av ett paper där studenten formulerar och motiverar en för kursen central fråga och bifogar en lista över källor som medger att denna fråga kan belysas ur olika perspektiv. Studenten ska även beskriva sin informationssökningsprocess och hur urvalet av källor har gjorts.

Kriterier för betyget Godkänd:

För frågan relevant forskning och kunskap presenteras och motiveras.
Frågan analyseras kritiskt med hjälp av olika teoretiska perspektiv.
Kopplingen till styrdokument är tydlig och adekvat.

Texten utmärks av god disposition, korrekt språkbruk och referenshantering.

Texten utmärks av ett kritiskt förhållningssätt till de källor som används.

Kriterier för betyget Väl godkänd (utöver kriterierna för Godkänd):

Texten utmärks av en nyanserad och problematiserande hållning, vilket innebär att olika perspektiv behandlas med analytisk skärpa.
Texten utmärks av mycket god disposition och referenshantering.

För att erhålla kursbetyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på både Prov 1 och Prov 2.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Aktuella lagar och regler för förskola, skolbarnsomsorg och skola såsom Skollag och läroplaner. Elektroniska resurser, se www.skolverket.se

Dahlstedt Magnus & Maria Olson (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups. (141 s.)

DO (2012) Lika rättigheter i skolan Tillgänglig via http://do.se/Documents/handledningar-utbildning/lika_rattigheter_i_skolan.pdf (70 s)

Erdis, Mare (2011). Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur. (186 s.)

Hartsmar, Nanny & Liljefors Persson, Bodil (red.), Medborgerlig bildning. Lund: Studentlitteratur. Kap, 3-6, 9-10. (120 s)

Lelinge, Balli (2011). Klassråd: ett socialt rum för demokrati och utbildning. Om skola och barndom i förändring. Imprint Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola, 2011. Kap 2-4, 6-7. (93 s.). Tillgänglig via dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/11941/Lelinge%20muep.pdf?sequence=2

Linde, Göran (2012, 3:e uppl). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. Kap 1-7. (134 s)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (168 s)

Lundgren, Ulf, Säljö, Roger & Liberg, Caroline (2012). Lärande, skola, bildning 2:a upplagen. Stockholm: Natur & Kultur, Kap 3-4, 12-19. (244 s.)

Nihlfors, Elisabet (2012). Lärarens dubbla uppdrag Stockholm: Natur & Kultur. (180 s)

Skolverket (2012) Börja om på nytt program i gymnasieskolan. Statistik och elevröster. Tillgänglig via www.skolverket.se/publikationer?id=2893 (29 s)

Reimer Eva & Lena Martinsson (2008) Skola i normer. Malmö: Gleerups. (176 s.)

Regeringens sida om mänskliga rättigheter Elektronisk. Tillgänglig via regeringen.se. (100 s.)

UD info (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Tillgänglig via regeringen.se. (20 s)

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursledare.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.