Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om skolans, inkluderat yrkes- och vuxenutbildningens, framväxt, styrning, organisation samt om dominerande pedagogiska synsätt och teorier inom skolan. Studenterna ska vidare inom kursen utveckla sin förståelse för det läroplansteoretiska området, skolans uppdrag och värdegrund ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Studenterna ska öva sig i att resonera om innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sitt kunnande i att söka, värdera och sammanställa relevant material för att belysa en för kursen central fråga ur olika perspektiv. Slutligen syftar kursen till att studenterna ska utveckla sin förmåga att skapa och presentera multimodala texter med hjälp av digitala medier samt resonera om sina val.

Fokus i kursen ligger på gymnasieskolans roll i samhället där de yrkesförberedande programmen uppmärksammas specifikt. Studenterna ska också tillägna sig grundläggande kunskaper om grundskola och vuxenutbildning. Skolans framväxt, styrning, organisation samt dominerande pedagogiska synsätt och teorier inom skolan behandlas. Studenterna ska även resonera om innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet. Det läroplansteoretiska området, skolans uppdrag och värdegrund tas också upp ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv.

Undervisningsaktiviteterna består framför allt i analys och diskussion av handlingsplaner, läroplaner, skollag, förordningstexter, internationella konventioner samt ett urval av motsvarande dokument från andra länder i relation till yrkespedagogiska synsätt och teorier. Särskilt beaktas inom undervisningen de mänskliga rättigheterna. Studenterna gör således jämförelser med andra länders utbildningssystem avseende exempelvis organisation, styrning, läroplaner/kursplaner, bedömning och nationella prov. Studenterna övar också sin förmåga att resonera om innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i relation till den pedagogiska yrkesverksamheten. Slutligen diskuterar och jämför studenterna handlingsplaner från olika partnerskolor och resonerar om hur dessa tillämpas.

Inom kursen ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att avgränsa en fråga samt att söka och värdera källor inom ett avgränsat område för att kunna belysa denna fråga ur olika perspektiv. Studenterna skapar även en multimodal text och övar sig i att resonera om de valda uttrycksformerna.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för och analysera skolans, inkluderat yrkes- och vuxenutbildningens, framväxt, styrning och organisation

• redogöra för och värdera pedagogiska synsätt och teorier som påverkat skolans, yrkes- och vuxenutbildningens utveckling

• redogöra för läroplaners konstruktion och funktion samt hur olika ideologier och vetenskapliga synsätt kommer till uttryck i dessa

• resonera om innebörden av interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet

• redogöra för och reflektera över skolans uppdrag i relation till läroplan, skollag, förordningstexter och internationella konventioner samt över skillnader och likheter med andra länders skolsystem

• analysera och redovisa hur värdegrunden gestaltas i handlingsplaner på partnerskolan och ge exempel på dess tillämpning

• formulera en avgränsad och för kursen central fråga samt söka och sammanställa relevanta källor för att belysa frågan ur olika perspektiv

• skapa och presentera multimodala texter med hjälp av digitala medier samt resonera om de valda uttrycksformerna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

a) ett seminarium som baseras på studenternas multimodala texter om hur värdegrunden gestaltas och tillämpas på partnerskolan och där skolans framväxt, styrning och organisation diskuteras i förhållande till andra länders skolsystem. Här ingår att studenterna ska resonera om de medieformer som har valts. (Lärandemål 1, 6, 8)

b) en individuell skriftlig analys av styrdokument relaterad till yrkespedagogiska synsätt och teorier samt till uppdraget som lärare i yrkesämnen inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Här ingår att resonera om interkulturalitet, medborgerlig bildning samt lärande för hållbar utveckling i pedagogisk yrkesverksamhet. (Lärandemål 2, 3, 4, 5)

c) en kortare text där studenten formulerar en för kursen central fråga och bifogar en lista över källor som medger att denna fråga kan belysas ur olika perspektiv för yrkesområdet. (Lärandemål 7, 8)

Almers, Ellen (2009). Handlingskompetens för hållbar utveckling. Tre berättelser om vägen dit. Avhandling nr 6, Högskolan i Jönköping, Lärarutbildningen. Tillgänglig på som pdf-fil (294 s.)

Gustafsson, Bernt (2009. Utbildningens förändrade villkor. Stockholm: Liber AB. (220 s)

Linde, Göran (2006, 2:a uppl). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur. (200 s)

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P (2005, 3:e uppl). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS Förlag. (210 s)

Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (2006). Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. (272 s.)

Lärarförbundet (2002). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer.

alternativt (ca 100 s)

Lärarnas Riksförbund (2003). Lärarboken. Läroplaner, skollagen, policydokument.

Persson , Anders (red.) (2003). Skolkulturer. Lund: Studentlitteratur. (230 s)

Skolverket (2003) Ung i demokratin, gymnasieelever. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig via www.Skolverket.se (ca 100 s)

Regeringens sida om mänskliga rättigheter. Elektronisk. Tillgänglig:

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i den svenska grundskolan? En

kunskapsöversikt. (50 s)

UD info (2006). Konventionen om barnets rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet. (20 s)

Vetenskapsrådet (2006). Didaktik för vuxna – tankelinjer i internationell litteratur. Vetenskapsrådets rapportserie 12:2006. Tillgänglig som pdf-fil www.vr.se (159 s.)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.