Grundläggande behörighet + Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Eller: Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A.

Kursen syftar till att ge den studerande en introduktion till högre utbildning och kunskap om de olika professionerna inom odontologin och dess samverkan, samt kännedom om att fatta beslut och att lösa problem. Den vetenskapliga grunden för odontologiska beslut och kliniskt handlande undergår snabb utveckling och förändring. Det är därför viktigt att den studerande utvecklar sin förmåga till livslångt, självständigt kunskapssökande och lärande. En sådan kompetens innebär att den studerande skall kunna identifiera sitt inlärningsbehov, kritiskt värdera och använda olika informationskällor och utvärdera sitt lärande.

Kursen är en introduktion till utbildningarna vid Tandvårdshögskolan i Malmö.

Dessa tar sina utgångspunkter i bland annat:

Innehållet i kursen belyser dessa utgångspunkter vid olika moment och aktiviteter.

Under introduktionskursen kommer etnicitetsperspektivet att belysas utifrån ideal som rättvisa, jämställdhet och respekt, samt dessa ideals betydelse för hur man kan arbeta i grupp och i mötet med patienter.

Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten visa:

Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten visa:

Efter avslutad och godkänd kurs skall studenten visa:

Under kursen tillämpas problembaserat lärande som pedagogisk ansats utifrån den syn på kunskap och lärande, som problembaserat lärande grundas på. Alla schemalagda moment är obligatoriska.

En basgrupp utgörs av 1 tutor och 6 till 9 studenter. De 3 utbildningsprogrammen är representerade i varje grupp. Problembaserat lärande är den grundläggande arbetsformen. Man utgår från fall eller problem inom givna teman och basgruppen arbetar med ett tema i taget. Kursens lärandemål utgör riktlinjerna för studierna. Basgruppen träffas 2 gånger i veckan, cirka 2 till 3 timmar per gång enligt särskilt schema.

Arbetet i grupp har flera syften. Det är en förberedelse för teamarbetet i den blivande professionen/yrket. Vidare är det ett stöd och en resurs i lärandeprocessen och för studentens personliga utveckling. Ett meningsfullt grupparbete förutsätter att varje gruppmedlem visar respekt och tar ansvar för, är medveten om och arbetar för gruppens gemensamma mål. Detta kräver kunskap om processer och medvetenhet om vad som för en grupp framåt och insikt om hur problemlösnings-, besluts- och kommunikationsprocesser kan ske i en grupp. Vidare gäller det att bli medveten om hur skeenden, normer och roller utvecklas i ett samspel mellan gruppmedlemmar.

Att kunna ta emot och ge kritik både på ett emotionellt och sakligt plan är en viktig förmåga. Gruppens funktion i varje persons lärandeprocess är viktig. I utvecklandet av självstyrt lärande och problemlösningsförmåga är det nödvändigt att ha någon/något att relatera till. Gruppmedlemmarna skall hjälpas åt att belysa problem, bedöma behov av kunskap, finna och utnyttja resurser och kritiskt värdera det som framkommit. I gruppen ges möjligheter att tillämpa sina kunskaper, formulera och motivera sin uppfattning i förhållande till ett visst problem.

Det ger varje enskild deltagare förutsättning att bli medveten om vad man kan, vilka kunskapsluckor man har och vad man måste arbeta vidare med. Arbetet i gruppen med en kontinuerligt återkommande utvärdering av grupp-, lärande- och problemlösningsprocessen syftar till att nå ökad självkännedom och bidraga till utveckling av personligheten.

Föreläsningar ges för lämpliga teman och kräver i allmänhet att studenten inhämtat kunskaper innan föreläsningen för att kunna dra mest nytta av denna.

Självstudier är en viktig del av utbildningen. Därför är tid för självstudier avsatt under varje vecka mellan möten i gruppen.

Arbetet i basgruppen innebär träning i muntlig framställning och att arbeta i grupp. Träning i kritiskt tänkande sker vid diskussion huruvida man har uppnått olika lärandemål och jämförande av olika kunskapskällor. I klinisk miljö och laboratoriemiljö anordnas olika moment där man bland annat lär sig tändernas benämning, morfologi och placering i tandbågen.

Uppgifter om att skriva rapporter, enskilt eller i grupp, kommer att delas ut. Dessa skall genomföras fortlöpande och redovisas i slutet av kursen. Någon uppgift skall presenteras vid en gemensam muntlig redovisning och diskussion.

Bedömning av studentens prestationer i förhållande till uppsatta mål sker dels fortlöpande under kursen (formativ bedömning), dels i form av skriftlig och/eller muntlig bedömning i slutet av kursen (summativ bedömning). För godkänd kurs krävs aktivt deltagande i kursens olika moment, godkänt resultat från den fortlöpande och avslutande bedömningen.

Tutorn bedömer fortlöpande varje students deltagande och aktivitet vid basgruppsarbetet. Dessutom bedömer var och en i basgruppen – student och tutor – sig själva och gruppens arbete. Bedömningen görs utifrån förmåga att:

Varje students inlämnade kursvärdering används också som bedömningsunderlag för huruvida lärandemålen är uppnådda. Deltagande och aktivitet i andra moment ingående i kursen, exempelvis inlämningsuppgifter bedöms också.

Förslag till litteratur kommer att utfärdas separat vid kursstart och utöver detta förväntas kursdeltagarna självständigt söka, samla in och bedöma relevant litteratur i enlighet med den pedagogiska modellen för kursen.

Dialog kommer att ske fortlöpande beträffande kursens mål, utformning och innehåll. Ett möte mellan kursansvarig och representant för basgruppen kommer att genomföras. Alla kursdeltagare ges vid slutet av kursen en möjlighet att kommentera och bedöma kursen skriftligt och/eller muntligt. Kursansvarig informerar om resultatet och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingen. En sammanställning av kursvärderingens resultat skickas till Utbildningsnämnden.