Kursen syftar till att studenterna ska utveckla färdigheter för att kunna vägleda människor från skilda sammanhang och med olika förutsättningar. Kursens fokus är att synliggöra och problematisera egna socialt och kontextuellt skapade föreställningar och normer.

I kursen behandlas perspektiv på genus, migration och generation med utgångspunkt från hur studentens föreställningar och normer kring dessa kan påverka individen i ett vägledningssammanhang. Dessa perspektiv behandlas och synliggörs normkritiskt såväl teoretiskt som vägledningsmetodiskt. Studenten ska under kursen utveckla sin egen självmedvetenhet bland annat genom att dokumentera sin reflexivitet kring perspektiven. Som sammanfattning av kursen beskriver studenten, i en professionell utvecklingsplan, sitt lärande utifrån kursen mål och innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, metodikpass och workshops.

Kursen examineras i sin helhet i fem uppgifter: Lärandemål ett examineras genom att studenterna planerar, genomför, deltar vid och analyserar gruppvägledning. Lärandemål två examineras genom en skriftlig analys. Lärandemål tre examineras vid ett seminarium med ett skriftligt underlag i form av en rapport. Lärandemål fyra examineras vid ett seminarium. Lärandemål fem examineras genom en text.Kursen examineras i sin helhet i fem uppgifter: Lärandemål ett examineras genom att studenterna planerar, genomför, deltar vid och analyserar gruppvägledning. Lärandemål två examineras genom en skriftlig analys. Lärandemål tre examineras vid ett seminarium med ett skriftligt underlag i form av en rapport. Lärandemål fyra examineras vid ett seminarium. Lärandemål fem examineras genom en text.

Vid bedömningen beaktas utöver innehållsaspekter god språkbehandling, struktur och presentationsform vid såväl muntliga som skriftliga redovisningar..

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) (2019) Normkritisk pedagogik. Lund: Studentlitteratur. (360 s)

Sawyer, Lena (2006) Att koppla drömmar till verkligheten: SYOkonsulenters syn på etnicitet i övergången från grundskolan till gymnasiet?i SOU 2006:40 (62 s)

SOU2014:6 Män och jämställdhet. (kap 5, 19s) http://www.regeringen.se/content/1/c6/23/39/45/9a43c7a5.pdf

Wikstrand, F & Lindberg, M (2015) Tala om arbetslivet! : ett genusmedvetet och normkritiskt metodmaterial för hela skolan: Stockholm: Skolverket. (102 s)

Zimmerman, F. (2018). Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis; 2018. https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/54036 (244 s)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.