Se utbildningsplan.

Kursens syftar till att studenterna skall tillägna sig grundläggande kunskaper om teorier och modeller för vägledning och samtal. Kursens syftar också till att utveckla förmågan att bedri-va vägledning och anknyta denna till relevant teoribildning.

Kursen tar sin utgångspunkt i mötet mellan mellan vägledare och vägledningssökande, enskilt och i grupp. I kursen ingår samtals- och vägledningsteorier där särskild vikt läggs vid tillämp-ning och reflektion kring desamma. I detta sammanhang belyses också betydelsen av perspek-tiven klass, genus och etnicitet. Med utgångspunkt i genomförda vägledningssamtal analyse-ras och diskuteras vägledarens möte med olika vägledningssökande samt deras roller och för-hållningssätt i samtalssituationen. Särskild vikt läggs vid informationsförmedling och sökstra-tegier i samband med vägledningssamtalet. Studenterna analyserar den egna karriärutveck-lingen och anknyter sin analys till olika karriärutvecklingsteorier.

En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• klargöra och redogöra för olika samtalsmodeller och vägledningsteorier

• urskilja och reflektera avseende studie- och yrkesvägledningens olika förutsättningar och villkor

• planera, genomföra och utvärdera vägledningsinsatser utifrån skilda individers och gruppers behov

• se samband mellan karriärutvecklingsteorier och den egna utvecklingen

• beskriva, tillämpa och bedöma olika sökstrategier och söktekniker kring yrken och ut-bildningar

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsning-ar, seminarier och gruppövningar, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Examinationen består i att studenten skriftligt dokumenterar och analyserar två videoinspela-de vägledningssamtal samt två gruppsamtal. Dessutom ingår en individuell skriftlig hemten-tamen där studenten redovisar för och reflekterar kring olika samtalsmodeller och dess bety-delse i vägledningssituationer. Studentens egen karriärberättelse examineras såväl skriftligt som i ett muntligt seminarium.

För betyget Väl godkänd krävs att studenten visar ett tydligt analytiskt förhållningssätt till de teorier och modeller som ingår i kursen samt färdighet och förmåga att genomföra olika väg-ledningsaktiviteter. Vid bedömning av såväl muntliga som skriftliga redovisningar krävs av studenten god språkbehandling, struktur och en väldisponerad presentationsform.

Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Crafoord, Clarence (2003). Människan är en berättelse. Stockholm: Natur och kultur, (211 s).

Dresch, James & Lovén, Anders (2003). Vägledning i förändring. Malmö Högskola, (23 s).

Engqvist, Anders (2004). Om konsten att samtala. Stockholm: Rabén Prisma, (261s).

Lindh Gunnel (1998). Vägledningsboken, Lund: Studentlittertur (183 s).

Lindh, Gunnel. (1998). Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. HLS Förlag. Valda delar, (ca 120 s). enligt lärares anvisningar.

Lovén Anders (2000). Kvalet inför valet , Instutitionen för pedagogik Lärarhögskolan i Malmö , valda delar (ca 50 s).

Maltén,Arne (1995). Grupputveckling inom skolan och andra arbetsplatser.

Lund: Studentlitteratur. (229 s).

Monk, Gerald (1996). Narrative approaches to Therapy: The “Fourth Wave” in Family Ther-apy.. Marymount University, Arlington, VA. Guidance & Counseling; Vol. 11 Issue 2, (41-48 s). New Zealand Association for Research in Education. Hamilton. NZ, (7 s).

Morris, Cynthia (2006). Narrative Theory: A Culturally Sensitive Counseling and Research Framework, (6 s).

Olsson Inga (1993). Utveckling i grupp (Teori-Modell-Övningar) Trinom Förlag, (85 s).

Peavy, Vance (2000). Konstruktivistisk vägledning – teori och metod. Stockholm: Trinom Förlag. (149 s).

Reid, Hazel (2003). Narrative and Career Guidance: small talk or useful dialogue? Occa-sional Paper, Trent term (48-63 s). Canterbury Christ Church University, (15 s).

Zimsen Karin (2003). Samtal som verktyg, Pan förlag, (134 s).

Malmö högskolas perspektiv Genus, Miljö samt Migration och Etnicitet

Kurs 3 har fokus på möten mellan vägledare och individer och grupper. I detta sammanhang analyseras och diskuteras särskilt vilken betydelse genus, klass och etnicitet har för mötets gestaltning och utformning. I denna kurs behandlas ej miljöperspektivet.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kur-sen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenter-na/kursdeltagarna gör i anslutning till kursens avslutning.