För tillträde till termin 5 krävs att kurserna från termin 1-3 är godkända (SX711A, SX712A, SX721A, SX722A, SX731A samt SX732A eller SX733A)

Kursen syftar till att studenterna utvecklar kunskap om förhållandet mellan politiska värderingar, kulturella normer, samhällsutveckling och lagstiftning ur ett historiskt och samtida perspektiv.

Kursen behandlar förhållandet mellan politiska värderingar, kulturella normer, samhällsutveckling och lagstiftning, både ur ett historiskt och samtida perspektiv. Särskild uppmärksamhet ägnas åt aktuell lagstiftning gällande sexualiteten, såsom t.ex. lagstiftning som reglerar sexuellt våld och tvång, sexköpslagen samt genitala ingrepp. Kursens huvudbegrepp är diskurs och anspråksformering. Studenten använder dessa begrepp i en självständig analys på ett eget valt tema.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. analysera förhållandet mellan politiska värderingar, kulturella normer, samhällsutveckling och lagstiftning,

2. redogöra för aktuell lagstiftning gällande sexualitet, och

3. analysera hur lagstiftningen har förändrats ur ett historiskt perspektiv

Kursen bedrivs i form av heldagar som innehåller obligatoriska moment med föreläsningar, diskussionsövningar, seminarier och projektredovisningar.

Lärandemål 1 och 3 behandlas genom föreläsningar och seminarier på olika teman samt i studentens självständiga arbete på eget valt tema, vilket ska utmynna i en skriftlig och muntlig presentation med förankring i kurslitteraturen. Lärandemål 2 behandlas genom föreläsning och seminarium på temat.

Samtliga kursdagar är obligatoriska. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompenseras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljning kan erbjudas under terminstid.

Bedömningen av studenternas prestationer sker delvis utifrån delaktighet via analys och reflektion vid föreläsningar, seminarier och redovisning av ett självständigt projektarbete.

Lärandemål 1 och 3 bedöms genom individuell examination av den muntliga och skriftliga presentationen av projektarbetet där fokus för bedömningen är studentens förmåga att göra en analys av förhållandet mellan politik, kultur och sexuallagstiftning, samt att redogöra för historiska förändringar, på ett område som studenten själv valt.

För att bedöma hur lärandemål 2 uppfylls examineras detta individuellt genom en skriftlig salstentamen, där fokus ligger på studentens förmåga att korrekt redogöra för aktuell sexuallagstiftning.

För godkänt betyg på kursen krävs att studenten har genomgått kursens obligatoriska delar, fått godkänt på den skriftliga salstentamen samt har kunnat visa förtrogenhet med kursens huvudbegrepp och kurslitteratur i det självständiga arbetet. För väl godkänt krävs även att studenten kan visa metateoretisk förståelse och utföra självständig analys på hög nivå.

Student som har underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Andersson U, (2004) Hans våld eller hennes vilja? En diskussion om den rättsliga prövningen av våldtäkt. Juridisk Tidskrift, 1, 222–229. (9 s.)

Cameron D, Kulick D, (2003) Language and sexuality. Cambridge: Cambridge University Press. 15- 43. (29 s.)

Carabine J, (2009) Unmarried motherhood 1830-1990: A genealogical analysis. Discourse as Data: A Guide for Analysis. London: Sage. 267-307. (44 s.)

Diorio JA, (2016) Changing discourse, learning sex, and non-coital heterosexuality. Sexuality and Culture, 20, 841-861. (21 s.)

Fausto-Sterling A, (2004) The five sexes, revisited. Journal for Politics, Gender and Culture 3(1), 207-220. (14 s.)

Holmström C, Skilbrei M-L, (2017) The Swedish Sex Purchase Act: Where does it stand? Oslo Law Review, 2, 82-104. (23 s.)

Johnsdotter S, (2010) Kvinnlig omskärelse: En påstått utbredd men dold praktik i Sverige. I: Johnsdotter S, Carlbom A, (red). Goda sanningar, 183–204. (22 s.)

Johnsdotter S, (2011) Diskurs och claims making i sexuallagstiftningsprocesser. I: Plantin L, Månsson S-A (red). Sexualitetsstudier. Malmö: Liber. 85–106. (31 s.)

Lennartsson M, (2009) Hävdande och hustrubröst: Sexualitet, kropp och identitet i det tidigmoderna Sverige. Historisk Tidskrift, 129(3), 361-380. (20 s.)

Loseke D, (2003) Evaluating constructionist perspectives on social problems. Kapitel i Thinking about social problems. New York: Aldine de Gruyter. 3-24. (19 s.)

Lagen.nu (1997) NJA, Sexuellt ofredande. https://lagen.nu/dom/nja/1997s359

Lagen.nu (2007) NJA, Våldtäkt/sexuellt utnyttjande av barn, fråga om ansvarsfrihet. https://lagen.nu/dom/nja/2007s201

Lagen.nu (2013) NJA, Våldtäkt eller olaga tvång. https://lagen.nu/dom/nja/2013s548

Lagen.nu (2015) NJA, Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. https://lagen.nu/dom/nja/2015s536

Rydström J, (1998) Tidelagaren och den homosexuelle mannen – två typer i den svenska rättshistorien. Historisk Tidskrift, 118(4), 513–521. (8 s.)

Rydström J, (1997) Panoptikon. Övervakning och kontroll av manlig homosexualitet i Sverige på 1930- och 1940-talet.I: Bergenheim L, Lennerhed L, (red). Seklernas sex: Bidrag till sexualitetens historia. Stockholm: Carlsson. 513-521. (13 s.)

Skilbrei M-L, Holmström C, (2013) Is there a Nordic prostitution regime? Prostitution Policy in the Nordic Region. Farnham, Surrey: Ashgate. 479-517. (39 s.)

Svanström Y, (2004) Criminalising the john – a Swedish gender model? In: Outshoorn J (red). The Politics of Prostitution, Women’s Movements, Democratic States and the Globalisation of Sex Commerce. Cambridge: Cambridge University Press. 225-244. (19 s.)

Wegerstad L, (2015) När lagen möter sexualitet – Straffrätt och tonåringars sexuella självbestämmanderätt. I: Lukkerz J, (red), Inkludera sexualitet! Malmö: RFSU. 72 – 87. (17 s.)

Cirka 200 sidor texter kan tillkomma under kursens gång. Ytterligare kurslitteratur väljs av studenten i samråd med kursansvarig.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängliga på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.