Godkända kurser i mastersprogrammets termin 1-3 omfattande minst 30 hp.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa, sexuella rättigheter, sexuellt risktagande, sexuellt utnyttjande och sexuell diskriminering med utgångspunkt från ett globalt perspektiv.

I kursen behandlas sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ur ett lokalt och globalt perspektiv. I relation till olika gruppers levnadsvillkor analyseras och diskuteras utbredning och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar, abort, barn- och mödradödlighet, sexuell hälsa och sexuell riskutsatthet i migrationsprocesser samt olika aspekter på sexuell och reproduktiv hälsa, sexuellt utnyttjande och diskriminering.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för begrepp som sexuell hälsa, reproduktiv hälsa, sexuella rättigheter, sexuellt risktagande, sexuellt utnyttjande och sexuell diskriminering med utgångspunkt från ett globalt perspektiv,

2. analysera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ur ett lokalt och globalt perspektiv,

3. analysera mekanismer bakom utbredning och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar i relation till fattigdom och välfärd, och

4. kritiskt reflektera över sexualrelaterade problem i relation till olika gruppers levnadsvillkor.

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier. Vid föreläsningarna inhämtar studenten teoretiska kunskaper, som är exemplifierade med relevanta fallstudier som studeras ur ett lokalt och globalt perspektiv. Lärandemål 1 och 3 uppnås genom aktivt deltagande på obligatoriska seminarier. Därutöver genomför studenterna ett självständigt arbete med utgångspunkt från en frågeställning med anknytning till global sexuell hälsa och välfärd för att uppnå lärandemål 2 och 4. Arbetet lämnas både in skriftligt och presenteras muntligt för kurskamrater under det avslutande examinationsseminariet.

Bedömningen av om studenten uppnått lärandemål 1och 3 sker vid obligatoriska seminarier som kräver aktivt deltagande. Frånvaro vid obligatoriska seminarier kompletteras skriftligt efter överenskommelse med examinator. Lärandemål 2 och 4 examineras genom ett individuellt skriftligt och muntligt projektarbete inom området för global och sexuell hälsa. Den studerande ska kunna analysera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ur ett lokalt och globalt perspektiv. Dessutom ska den studerande kritiskt reflektera över sexualrelaterade problem i relation till olika gruppers levnadsvillkor. Projektarbetet presenteras muntligt och skriftligt vid ett obligatoriskt seminarium.

På det individuella projektarbetet (lärandemål 2 och 4) ges betygen Underkänd, Godkänd och Väl godkänd, medan lärandemål 1 och 3 enbart bedöms genom betygen Underkänd och Godkänd.

För betyget Godkänd på kursen krävs godkänt på samtliga examinationsmoment. För betyget Väl Godkänd på kursen krävs dessutom betyget Väl Godkänd på det individuella projektarbetet.

Student som har underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.

Apperley H, (2015) “Hidden victims: a call to action on sexual violence”. Medicine, Conflict and Survival, Vol. 31(2), 92–99. (8 s.)

Arvidsson A, Johnsdotter S, Essén B, (2015) ”Views of Swedish Commissioning Parents Relating to the Exploitation Discourse in Using Transnational Surrogacy”. PLoS ONE 10(5), e0126518.

Collumbien M, Datta J, Davis B, Wellings K, (2012) Structural influences on sexual health. I: Wellings K, Mitchell, M Collumbien, (Red.) Sexual health. A public health perspective. Open university press. 114-124. (11 s.)

Ghebreyesus T A, Kanem N, (2018) Defining sexual and reproductive health and rights for all. The Lancet, 391(10141): 2583–2585. (3 s.)

Holmström C (2012) ”Intimitet och sexuella handlingsstrategier i transnationella sociala rum”. I Lars Plantin & Sven-Axel Månsson (red.), Sexualitetsstudier, s 211-232. Malmö: Liber. (20 s.)

Ouis P (2012) Tradition, religion och sexualitet. Sexuell hälsa och rättigheter i ett globalt perspektiv. I Lars Plantin & Sven-Axel Månsson (red.), Sexualitetsstudier, s 107-124. Malmö: Liber. (17 s.)

Richards E, (2015) The Catholic Church and reproductive health and rights in Timor-Leste: contestation, negotiation and cooperation. Culture, Health & Sexuality 17(3), 343-358. (16 s.)

Rudrappa S, (2012) India’s reproductive assembly line. Contexts, 11(2), 22–27. (6 s.)

Starrs AM, Ezeh AC, Barker G, Basu A, Bertrand JT, Blum R, Coll-Seck AR et al.

(2018) Accelerate progress—sexual and reproductive health and rights for all: report of

the Guttmacher–Lancet Commission. The Lancet, 391(10140): 2642–2692. (51 s.)

Scorgiel F, Nakato D, Harper E, Richter M, Maseko S, Nare P, Smit J, Chersich M, (2013) “We are despised in the hospitals”: Sex workers’ experiences of accessing health care in four African countries. Culture, Health and Sexuality 15(4), 450-465. (16 s.)

Smittskyddsinstitutet (2012) Migration, sexuell hälsa och prevention: Två kunskapsöversikter med fokus på risktagande och riskutsatthet i samband med migration. (162 s.)

Utrikesdepartementet (2006) Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet, Utrikesdepartementet. (30 s.)

UNAIDS (2016) Prevention Gap Report. (281 s.)

UNAIDS (2018) Global Partnership for action to eliminate all forms of HIV-related stigma and discrimination. (16 s.)

United Nations (2018) Sustainable Development Goals.

World Health Organization (WHO) (2013). Global and regional estimates of violence against

women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual

violence. (51 s.)

World Health Organization (2015). Sexual health, human rights and the law. (49 s.)

World Health Organization (2016). Action Plan for Sexual and Reproductive Health. Towards achieving the 2030 Agenda for Sustainable Development in Europe – leaving no one behind. (25 s.)

Cirka 100 sidor vetenskaplig litteratur kan tillkomma.

Kursansvarig lärare ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande och återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringarna har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.