För tillträde till kursen krävs att kurserna från termin 1-3 i utbildningsprogrammet är godkända (SX611B, SX612B, SX621B, SX622B, SX631B, SX632B eller SX633B).

Syftet med kursen är att studenten skall kunna planera, genomföra och försvara ett självständigt uppsatsarbete, med utgångspunkt från en frågeställning av relevans för det sexologiska kunskapsområdet.

Under kursen arbetar studenten med att självständigt planera och genomföra en vetenskaplig studie. Studien skall vara relevant för det sexologiska kunskapsområdet. Studenten tillämpar forskningsmetoder och vetenskapsteoretiska perspektiv samt forskningsetiska överväganden. Under kursen diskuterar studenten forskningsfrågor samt val av forsknings och analysmetoder i handledningsgrupper. I dessa grupper granskas även andra studenters texter. Slutligen ingår i kursen att studenten offentligt försvarar sitt examensarbete vid ett specifikt examinationstillfälle.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. självständigt planera och genomföra en vetenskaplig studie av relevans för det sexologiska kunskapsområdet,

2. tillämpa forskningsmetoder och vetenskapsteoretiska perspektiv samt göra forskningsetiska överväganden,

2. kritiskt värdera andra studenters examensarbeten, och

3. offentligt försvara sitt eget examensarbete.

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier och handledning såväl individuellt som i grupp. Seminarierna inleds med en kortare föreläsning kring ett specifikt tema som etik, metod, syfte eller analys. Därefter behandlas dessa teman, utifrån frågeställningar som är knutna till kurslitteraturen. Vid grupphandledningen, presenterar studenten eget material för kritisk granskning av övriga studenter. Vid den slutliga examinationen av uppsatsen försvarar studenten sitt arbete vid ett uppsatsseminarium.

Bedömningen av studentens prestationer görs utifrån delaktighet vid seminarier och föreläsningar, närvaro vid muntlig redovisning samt bedömning av examensarbetet. Eventuell frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator. För att värdera om lärandemålen uppfyllts bedöms följande moment:

- presentation av eget skriftligt material som diskuteras vid två seminarietillfälle.

- granskning av andra kursdeltagares skriftliga material vid minst ett seminarietillfälle, samt

- en självständigt genomförd och offentligt försvarad uppsats. Oppositionen på uppsatsen görs av lärare eller annan person med relevant kompetens för uppsatsens ämnesområde. Examinator är docent eller professor.

Student som har underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i studiehandledningen.

Ahrne G, (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. (245 s.)

Alvehus J, (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Malmö: Liber. (144 s.)

Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. (690 s.)

Burman Å, (2017) Bli klar i tid – må bra på vägen: handbok för doktorander. Stockholm: Natur & Kultur. (200 s.)

Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O, (2010) Statistisk verktygslåda 1, Stockholm: Studentlitteratur. (300 s. av 480 s.)

Övrig litteratur väljs i samråd med kursansvarig lärare/examinator.

En summativ kursvärdering genomförs efter kursens slutförande. Kursansvarig lärare återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till studenterna som påbörjar delkursen vid nästkommande kurstillfälle.