Godkända kurser i masterprogrammets termin 1-3 omfattande minst 30 hp eller minst 30 hp på avancerad nivå inom något av följande huvudområde: Socialt arbete, Psykologi, Vårdvetenskap, Medicin, Sociologi, Genusvetenskap, Folkhälsovetenskap, Beteendevetenskap, Antropologi, Etnologi, Filmvetenskap, Litteraturvetenskap, Konstvetenskap.

Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskaper om sexuell och reproduktiv hälsa, sexuella rättigheter, sexuellt risktagande, sexuellt utnyttjande och sexuell diskriminering med utgångspunkt från ett globalt perspektiv.

I kursen behandlas sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ur ett lokalt och globalt perspektiv. Utbredning och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar diskuteras. Fenomen som abort, barn- och mödradödlighet samt andra sexualrelaterade problem analyseras och diskuteras i relation till olika gruppers levnadsvillkor, fattigdomsfrågor och välfärdslösningar. Kursens frågeställningar exemplifieras med fallstudier av sexuellt överförbara sjukdomar och sexuellt risktagande i tredje världen. Sexuell hälsa och sexuell riskutsatthet i migrationsprocesser samt olika aspekter på sexuell och reproduktiv hälsa, sexuellt utnyttjande och diskriminering diskuteras med utgångspunkt i ett lokalt och globalt perspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för begrepp som sexuell hälsa, reproduktiv hälsa, sexuella rättigheter, sexuellt risktagande, sexuellt utnyttjande och sexuell diskriminering med utgångspunkt från ett globalt perspektiv,

2. analysera sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter ur ett lokalt och globalt perspektiv,

3. analysera mekanismer bakom utbredning och spridning av sexuellt överförbara sjukdomar i relation till fattigdom och välfärd, och

4. kritiskt reflektera över sexualrelaterade problem som abort, barn- och mödradödlighet i relation till olika gruppers levnadsvillkor.

Undervisningen genomförs i form av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. Därutöver genomför studenterna ett självständigt arbete med utgångspunkt från en valfri frågeställning med anknytning till global sexuell hälsa och välfärd.

Bedömningen av studenternas prestationer görs utifrån deltagande vid seminarier, grupphandledningsmoment och skriftlig hemtentamen samt av ett självständigt projektarbete. Närvaro vid examinationsgrundande seminarier är obligatorisk. Frånvaro vid enstaka tillfällen kan kompenseras efter överenskommelse med examinator. För att bedöma om lärandemålen är uppfyllda ingår följande examinationsmoment:

a) Skriftligt projektarbete, som knyts till valfri problematik inom global sexuell hälsa och välfärd.

b) Muntlig redogörelse av projektarbetet.

c) Skriftlig hemtentamen.

Student som har underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Om kursen upphört eller genomgått större förändringar har studenten, inom ett år efter det att förändringen skett, rätt till två omtentamina baserade på den kursplan som gällde vid registreringen på kursen. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i studiehandledningen.

.

Apperley H, (2015) “Hidden victims: a call to action on sexual violence”. Medicine, Conflict and Survival, Vol. 31(2), 92–99.

Arvidsson A, Johnsdotter S, Essén B, (2015) ”Views of Swedish Commissioning Parents Relating to the Exploitation Discourse in Using Transnational Surrogacy”. PLoS ONE 10(5), e0126518.

Collumbien M, Datta J, Davis B, Wellings K, (2012) Structural influences on sexual health. I: Wellings K, Mitchell, M Collumbien, (Red.) Sexual health. A public health perspective. Open university press. 114-124.

Ghebreyesus, T. A., and N. Kanem. (2018). Defining sexual and reproductive health and rights for all. The Lancet, 391(10141): 2583–2585.

Holmström, C. (2012), ”Intimitet och sexuella handlingsstrategier i transnationella sociala rum”. I Lars Plantin & Sven-Axel Månsson (red.), Sexualitetsstudier, s 211-232. Malmö: Liber. (20 s.)

Ouis, P. (2012). Tradition, religion och sexualitet. Sexuell hälsa och rättigheter i ett globalt perspektiv. I Lars Plantin & Sven-Axel Månsson (red.), Sexualitetsstudier, s 107 – 124. Malmö: Liber. (17 s.)

Richards, E. (2015). The Catholic Church and reproductive health and rights in Timor-Leste: contestation, negotiation and cooperation. Culture, Health & Sexuality 17(3), 343-358.

Rudrappa, S. (2012). India’s reproductive assembly line. Contexts, 11( 2), 22–27.

Starrs, A.M., A.C. Ezeh, G. Barker, A. Basu, J.T. Bertrand, R. Blum, A.R. Coll-Seck et al.

2018. Accelerate progress—sexual and reproductive health and rights for all: report of

the Guttmacher–Lancet Commission. The Lancet, 391(10140): 2642–2692.

Scorgiel, F., Nakato, D., Harper, E., Richter, M., Maseko, S., Nare, P., Smit, J. and Chersich, M. (2013) “We are despised in the hospitals”: Sex workers’ experiences of accessing health care in four African countries. Culture, Health and Sexuality 15(4), 450-465.

Smittskyddsinstitutet (2012). Migration, sexuell hälsa och prevention: Två kunskapsöversikter med fokus på risktagande och riskutsatthet i samband med migration.

Utrikesdepartementet (2006). Sveriges internationella politik för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Stockholm: Regeringskansliet, Utrikesdepartementet.

UNAIDS (2016). Prevention Gap Report.

UNAIDS (2018). Global Partnership for action to eliminate all forms of HIV-related stigma and discrimination.

United Nations (2018). Sustainable Development Goals.

World Health Organization (WHO) (2013). Global and regional estimates of violence against

women: Prevalence and health effects of intimate partner violence and non-partner sexual

violence.

World Health Organization (2015). Sexual health, human rights and the law.

World Health Organization (2016). Action Plan for Sexual and Reproductive Health. Towards achieving the 2030 Agenda for Sustainable Development in Europe – leaving no one behind.

Cirka 100 sidor vetenskaplig litteratur kan tillkomma.

Kursansvarig lärare/examinator ansvarar för att en summativ kursvärdering genomförs i anslutning till kursens slutförande och återkopplar resultatet till studenterna på schemalagd tid. Minnesanteckningar från återkopplingen med ändringsförslag upprättas och görs tillgängligt på kursens hemsida samt återkopplas till de studenter som påbörjar kursen vid nästkommande kurstillfälle.