Behörighetskrav

120 hp från ett utbildningsprogram såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog-, läkar-, polis-, lärarprogrammet, alternativt andra pedagogiska eller vårdinriktade program.

Förklarande tillägg

Detta förkunskapskrav syftar till att fånga upp kunskaper och färdigheter som tillägnas genom studier och arbete/praktik med människor i professionella relationer som exempelvis patient/vårdare, klient/behandlare och elev/lärare.

Huvudområde

Inget huvudområde

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Fristående kurs.

Innehåll

Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper om sexualitet som företeelse och sexologi som kunskapsområde. Vidare ska kursen öka förståelsen för sexualitetens roll i samhället samt ge en ökad beredskap för att möta sexuella frågor och problem i olika verksamheter.

Kursen inleds med ett historiskt perspektiv på sexualitetsforskningen och dess utveckling, samt grundläggande anatomi och fysiologi av relevans för det sexologiska området. Kulturella och religiösa perspektiv på sexualitet och sexuella uttrycksformer belyses liksom sexuella livsstilar och variationer, normkonflikter på sexualitetens område, sexualitet och migration, samt sexualitet och reproduktion i ett globalt perspektiv. Vidare lyfts frågor om sexuallagstiftning och relationen mellan sexualitet och politik. Kursen belyser också sexualitet i relation till rusmedel och funktionsnedsättningar, samt frågor om stöd och rådgivning inom olika verksamheter.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för grundläggande kunskaper om sexualitet och sexologi,
2. förklara och analysera tänkbara medicinska, psykologiska och sociala aspekter av sexuella problem,
3. redogöra för och reflektera över hur man kan möta sexologiska frågeställningar i olika verksamheter,
4. diskutera och analysera sexualitetens komplexitet och roll i samhället, och
5. granska och analysera sexuella normer och sexuella uttrycksformer med hjälp av relevanta vetenskapliga teorier och begrepp.

Arbetsformer

Studenterna förvärvar sin kunskap avseende samtliga lärandemål genom en rad olika moment så som deltagande vid föreläsningar, seminarier, projektarbete och muntliga redovisningar. Lärandemål 2 och 3 behandlas mer specifikt genom filmseminarium, grupparbete samt muntlig redovisning. Kunskap gällande lärandemål 1 och 4 förvärvas genom ett enskilt skriftligt arbete som diskuteras på ett litteraturseminarium. För att uppnå lärandemål 3 och 5 gör studenten ett fältanknutet projektarbete, som knyts till valfri verksamhet där en fråga av sexologisk karaktär skall undersökas, och studenten skriver sen ett enskilt arbete med utgångspunkt i projektarbetet. Sammantaget uppnås samtliga lärandemål genom aktivt deltagande i ovan beskrivna moment.

Bedömningsformer

Lärandemål 2 och 3 examineras genom att studenten genomför ett projektarbete i grupp som redovisas muntligt och skriftligt. I den muntliga redovisningen bedöms varje students prestation enskilt. Fokus för bedömningen av denna examinationsuppgift är studentens förmåga att förklara och analysera tänkbara medicinska, psykologiska och sociala aspekter av sexuella problem samt redogöra för hur man kan möta sexuella frågeställningar i olika verksamheter.

Lärandemål 1 och 4 examineras genom att studenten gör ett individuellt skriftligt arbete, en muntlig redovisning av arbetet samt deltar i seminarium. Fokus för bedömningarna av dessa examinationsuppgifter är den enskilda studentens förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för grundläggande kunskaper om sexologi och att diskutera sexualitetens roll i samhället.
Lärandemål 3 och 5 examineras genom ett individuellt skriftligt projektarbete. Fokus för bedömningen är studentens förmåga att redogöra för och reflektera över hur man kan möta sexologiska frågeställningar i olika verksamheter, samt förmågan att granska och analysera sexuella normer och sexuella uttrycksformer med hjälp av relevanta vetenskapliga teorier och begrepp.

De examinerande seminarierna inkluderat de skriftliga inlämningarna betygssätts med G/U. Det individuella skriftliga projektarbetet betygssätts med VG/G/U. För godkänt på hela kursen krävs godkänt på seminarierna samt minst godkänt på det individuella skriftliga projektarbetet. För väl godkänt på hela kursen krävs godkänt på seminarierna och väl godkänt på det individuella skriftliga projektarbetet.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omtentamen baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.