Examen om minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) inom omvårdnad, vårdvetenskap, socialt arbete, socialpsykiatri, handikapp och rehabiliteringsvetenskap eller utbildningsvetenskap, alternativt inom andra vårdinriktade program.

Kursen ges som fristående kurs och kan även ingå som valbar kurs i magister- eller masterexamen.

Kursen syftar till att studenten baserat på kurslitteratur och aktuell forskning ska utveckla fördjupad förståelse för fysiska och utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar samt funktionshinder med fokus på personens och närståendes erfarenheter. Vidare syftar kursen till att belysa hur personer med olika variationer av funktionsnedsättning kan stödjas utifrån ett salutogent och personcentrerat förhållningssätt.

Innehållet i kursen utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv men det kan även vara relevant för studenter inom andra ämnesområden med intresse för hälsofrämjande stöd för personer med funktionsnedsättning. I kursen behandlas fysiska och utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar samt teoretiska perspektiv utifrån medicinska, sociala och miljörelativa aspekter av funktionshinder samt hälsa. Aktuell forskning om funktionsnedsättning bearbetas med särskilt fokus på personers och närståendes erfarenheter. Kursen belyser även innebörd och tillämpning av fenomenologiska empatiska samtal.

Vidare diskuteras hur ett personcentrerat förhållningssätt och den salutogena teorin kan integreras för att stödja hälsa och välbefinnande hos personer med olika variationer av funktionsnedsättning. Centrala begrepp som bearbetas är begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet, generella motståndsresurser, jämställdhet och delaktighet. Stöd för ökad självständighet och delaktighet med hjälp av hälso- och välfärdsteknik bearbetas också.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. reflektera kring teoretiska perspektiv, jämställdhet, hälsobegreppet och aktuell forskning i relation till funktionsnedsättning och funktionshinder,
2. reflektera kring personers och närståendes erfarenheter av funktionsnedsättning och behov av olika former av stöd, inklusive stöd med hjälp av hälso- och välfärdsteknik,
3. förklara grunderna i den salutogena teorin och reflektera kring hur personer med olika variationer av funktionsnedsättning samt närstående kan stödjas utifrån ett salutogent förhållningsätt, och
4. reflektera kring vad ett personcentrerat förhållningssätt innebär i mötet med personer med olika variationer av funktionsnedsättning med fokus på dialog, empatiska samtal samt delaktighet.

För att uppnå lärandemål 1-4 erbjuds föreläsningar, seminarium och diskussionsforum via kursens lärplattform samt egna studier. Läraktiviteter avseende fenomenologiska empatiska samtal är obligatoriska moment.

Lärandemål 1-4 examineras genom en skriftlig individuell inlämningsuppgift som presenteras muntligt vid ett examinerande seminarium. Fokus i bedömningen av den skriftliga inlämningsuppgiften är på studentens förmåga att utifrån vetenskaplig grund diskutera hur personer med olika variationer av funktionsnedsättningar och deras närstående kan stödjas utifrån ett personcentrerat och salutogent förhållningssätt. Eventuell frånvaro från obligatoriskt moment kompletteras enligt beslut av kursens examinator genom skriftlig kompletteringsuppgift om inte momentet kan organiseras under terminstid. För godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på kursens examination och för väl godkänt betyg på kursen krävs väl godkänt resultat på kursens examination. Detaljerade bedömningskriterier presenteras i studiehandledningen.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Antonovsky A, (2005) Hälsans mysterium. Stockholm, Natur och kultur. Ca 150 av 271 sidor.

Ekman I, (Red) (2020) Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik. Stockholm, Liber AB. Ca 200 av 362 sidor.

Englander M, (2019) The practice of phenomenological empathy training. Journal of Phenomenological Psychology, 50(1), 42-59. 17 sidor.

Kilman L, Andin J, Hua H, Rönnberg J (Red) (2021) Leva som andra. Ett biopsykosocialt perspektiv på funktionsnedsättning och funktionshinder. Lund, Studentlitteratur AB. Ca 250 av 384 sidor.

Mittelmark M, Bauer G, Vaandrager L, Pelikan J, Sagy S, Eriksson M, Lindström B, Meier Magistretti C (Red) (2022) The Handbook of Salutogenesis. E-bok. Ca 30 av 651 sidor.

Zander V, Gustafsson F, Landerdahl Stridsberg S, Borg J, (2021) Implementation of welfare technology: a systematic review of barriers and facilitators. Disability and rehabilitation: Assistive technology. Open access. 16 sidor.

Vetenskapliga artiklar och annan litteratur som kompletterar kurslitteraturen omfattande cirka 100 sidor tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.