Godkända kurser omfattande minst 30 hp från år 1.

Nivå 31-60 hp. Kursen ingår i programmets tredje termin.

Kursen syftar till att studenten utvecklar sin förmåga att identifiera sociala och kulturella perspektiv på hälsa och livskvalitet samt hur psykosociala hälsofaktorer inverkar och påverkas av en funktionsnedsättning. Kursen lägger även fokus på socialpedagogiska insatser i relation till brukarinflytande/brukarmakt.

I kursen presenteras teorier om sociala och kulturella perspektiv på hälsa och livskvalitet med betydelse för personer som lever med funktionsnedsättning. I kursen problematiseras också relationen mellan funktionsnedsättning och hälsa samt hur funktionshinder i samhället riskerar att begränsa möjligheter till en god hälsa och livskvalitet. Psykosociala hälsofaktorers betydelse för hälsa och livskvalitet diskuteras. Kursen behandlar vidare exempel på hur dessa hälsofaktorer kan stärka individens känsla av delaktighet, empowerment samt brukarinflytande/brukarmakt.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för sociala och kulturella perspektiv på hälsa och livskvalitet samt psykosociala hälsofaktorers inverkan på personer som lever med en funktionsnedsättning,
2. diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning,
3. ge exempel på omgivningsfaktorer och socialpedagogiska insatser som kan inverka på möjligheter till god hälsa och livskvalitet för personer med funktionsnedsättning
4. reflektera över och kritiskt granska empowerment, delaktighet samt brukarmakt/brukarinflytande/ i relation till hälsa och livskvalitet och
5. reflektera över eget förhållningssätt till hälsofaktorer utifrån egna erfarenheter som kan inverka på möjligheter till god hälsa och livskvalitet.

För att uppnå lärandemål 1- 4 bedriver studenterna enskilda studier, deltar vid föreläsningar och seminarier. Vid föreläsningar och seminarier inhämtar studenten kunskap om sociala och kulturella perspektiv på hälsa och livskvalitet samt socialpedagogiska insatser och omgivningsfaktorer som inverkar på möjligheter till god hälsa och livskvalitet för personer med funktionsnedsättning. Därutöver inhämtar studenten vid föreläsningarna och seminarierna kunskap om olika hälsoteorier och perspektiv på empowerment, delaktighet och brukarmakt/brukarinflytande. För att uppnå lärandemål 1–4 diskuterar studenten en uppsättning frågor rörande delaktighet, empowerment brukarmakt/ brukarinflytande i en individuell, skriftlig uppgift som lämnas in för bedömning. Lärandemål 5 stöds genom föreläsningar och aktiv medverkan i PPU-grupp (obligatoriskt) där studenten bidrar med egna erfarenheter och reflektioner.

Lärandemål 1–4 examineras genom individuell bedömning av en skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna förklara och kritiskt granska sociala och kulturella perspektiv på hälsa och livskvalitet samt hur olika faktorer inverkar på och påverkas av en funktionsnedsättning. Därutöver ska studenten kunna använda och diskutera teorier om hälsa och hälsans betydelse när man lever med en funktionsnedsättning. Studenten ska också ha förmåga att reflektera över och kritiskt granska empowerment, delaktighet och brukarinflytande/brukarmakt i relation till hälsa och livskvalitet. Lärandemål 5 examineras individuellt genom aktivt deltagande vid reflektionsgrupper för personlig och professionell utveckling (PPU). Fokus i bedömningen är att studenten ska kunna reflektera över förhållningssätt till psykosociala hälsofaktorer och bidra med egna erfarenheter om omgivningsfaktorer som kan inverka på möjligheter till god hälsa. Kriterier för bedömningen specificeras i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras i samråd med examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för examinerande seminarium kan erbjudas under terminstid.

För att bli godkänd på kursen krävs minst betyget godkänt på den enskilda skriftliga uppgiften, samt aktivt deltagande vid obligatoriska moment. För att erhålla betyget väl godkänd på kursen krävs väl godkänt på den enskilda skriftliga mentorsuppgiften.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat

Alftberg Å, Hansson K, (2019) Vinsten med att ta ansvar för hälsan. I: Nordgren L, Hansson K, (Red) Health Management. Vinst, värde och kvalitet i hälso- och sjukvård. Stockholm: Sanoma utbildning. 18 s.

Antonovsky A, (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Kap. 1 & 2, 224-235. 48 s.

Bjärvall K, (2021) Du har inte ADHD. Filter, nr. 78, s. 32-49. (tillgänglig på kursens elektroniska lärplattform) 17 s.

Bäckström I, (2018) Vad sa du? Alingsås: Parus förlag. 123 s.

Eriksson L, Nilsson G, Svensson LA, (Red) (2013) Gemenskaper: socialpedagogiska perspektiv. Göteborg: Daidalos. s. 11-46, 211-232, 275-316. 97 s.

Fioretos I, Hansson K, Nilsson G, (2013) Vårdmöten: kulturanalytiska perspektiv på möten inom vården. Lund: Studentlitteratur. kap. 2 & 3 (finns tillgänglig på: http://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1527510/FULLTEXT01.pdf). 28 s.

Folkhälsomyndigheten, (2016) Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016”. Dnr 00599/2014. 8-12 & 82-87. 11 s.

Hansson K, (2011) Delaktighet med förhinder. Vardagsetiska perspektiv i habilitering. Socialmedicinsk tidskrift, nr. 3, 2011, s. 217-223. 6 s.

Ineland J, (2014) Kropp och hälsa. Perspektiv på utvecklingsstörning och hälsa. Socialmedicinsk tidskrift, nr. 6 2014, s. 640-649. 9 s.

Karlsson M, Börjeson M, (2011) Brukarmakt i teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur.156 s.

Murano MC, (2018) Medicalising short children with growth hormone? Ethical considerations of the underlying sociocultural aspects. Med Health Care Philos, 21(2), s. 243-253. 10 s.

Rostila M, Toivanen S, (red.) (2018) Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. Stockholm: Liber. Kap. 1, 3, 4, 10, 11 & Epilog. 100 s.

Sinisalo E, Moser Hällen L, (2018) Våld i nära Relationer: Socialt arbete i forskning, teori och praktik. Stockholm: Liber. 382 s.

Tengland P-A, (2004) Empowerment: Mål eller medel för hälsovetenskaper i Rapporter från hälsans provinser - en jubileumsantologi. s. 165-185. 20 s.

Wendell S, (2001) Unhealthy Disabled: Treating Chronic Illness as Disabilities. Hypatia, nr. 16, vol. 4 2001, s. 17-33. 16 s.

Enstaka vetenskapliga artiklar och texter kan tillkomma om max 50 100 sidor

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.