Kursplan
Kursplan våren 2026
Benämning
Engelsk benämning
Kurskod
Omfattning
Betygsskala
Undervisningsspråk
Beslutande instans
Gäller från
Fastställandedatum
Utbildningsnivå
Grundnivå
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Engelska 6.
Godkända kurser: KK411A Perspektiv på visuell kommunikation och KK412B Teckning och kognition, antagen till programmet Visuell kommunikation, 180 högskolepoäng
Huvudområde
KSVKO / Visuell kommunikation
Fördjupningsnivå
G1F / Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i programmet Visuell kommunikation och är en obligatorisk del i Kandidatexamen i visuell kommunikation.
Innehåll
Kursen är uppdelad i tre moment:
Grundkurs i videoproduktion (4,5 hp)
Detta moment ger studenterna grundläggande färdigheter i videoproduktion med digital videoteknik och introducerar berättartekniska begrepp och teorier.
Genrer och gestaltningsmetoder (7,5 hp)
Detta moment introducerar och problematiserar berättande som kommunikationsform där både dokumentära och fiktiva element ingår. I detta moment fördjupar studenten sin tekniska och berättarmässiga kompetens i olika former av rörlig bildproduktion.
Filmteori (3 hp)
Detta momentintroducerar dramaturgi och form, narrativ och form, iscensättningsamtförhållandet mellan och ljud och bild i olika former av rörlig bildproduktion.
Lärandemål
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- demonstrera grundläggande färdigheter i användandet av en digital videoproduktionsteknik,
- beskriva och använda relevanta begrepp och teorier kring den rörliga bildens berättarteknik i en praktisk produktion,
- demonstrera grundläggande kunskaper och förståelse av en rörlig bild produktions yrkesfunktioner och arbetsprocess,
- kunna ge och ta emot konstruktiv kritik,
- demonstrera en grundläggande färdighet i intervjuteknik med rörlig bild,
- redovisa olika anspråk och metoder i dokumentära genrer,
- demonstrera grundläggande färdigheter i digital animation,
- demonstrera grundläggande kunskaper om dramaturgi och form, narrativ och form, iscensättning samt förhållandet mellan och ljud och bild i olika former av rörlig bildproduktion.
Arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och workshops. Kursen bygger på ett studentaktivt deltagande i såväl föreläsningar och seminarier som i projektarbeten.
Bedömningsformer
I momentet Grundkurs i videoproduktion (4,5 hp) prövas lärandemål 1, 2, 3 och 4 genom en produktionsuppgift med tillhörande muntlig och skriftlig opposition och reflektion.
I momentet Genrer och gestaltningsmetoder (7,5 hp) prövas lärandemål 4, 5, 6, och 7 genom tre produktionsuppgifter (3,5 hp, 2 hp och 2hp) inklusive tillhörande muntlig opposition och reflektion på produktionsuppgift 1 och reflektion på uppgift 2 och 3.
I momentet Filmteori (3 hp) prövas lärandemål 8 genom en individuell skriftlig filmanalys.
Särskilda omständigheter gäller för kurser med produktionsuppgifter eftersom bedömningen är beroende av att studenten deltar i specifika projekt under givna tidsperioder. Möjlighet till omprov ges i enlighet med gällande rättigheter, men den specifika uppgiften kan komma att anpassas eftersom den inte kan utföras på samma sätt som vid den ordinarie examinationen.
Kurslitteratur
Obligatorisk:
- Bordwell, David och Thompson, Kristin (2011). Film Art: An Introduction. New York: McGraw-Hill
- Dawkins, Steve och Wynd, Ian (2011). Video production – putting theory into practice. Palgrave Macmillan
Delar ur:
- Häger, Björn (2007). Intervjuteknik. Stockholm: Lieber AB
- Nichols, Bill (1991). Representing Reality. Indiana University Press
- Raskin, Richard (2002). Story Design in the Short Fiction Film. North Carolina: Jefferson
- Raskin, Richard (2006). On pacing in the short fiction film. Journal of Media Practice Vol. 7, No. 2, pp. 159-160.
- Renov, Michael (1993). Theorizing Documentary. London: Routledge
- Wells, Paul (2007). Understanding Animation. New York: Routledge
Kursvärdering
Universitetet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.