Behörighetskrav

1. Kandidat- eller högskoleingenjörsexamen i materialteknik, maskinteknik, fysik, kemi eller motsvarande. Examen måste omfatta minst 180 hp
2. Minst 22.5 hp matematik.
3. Motsvarande Engelska 6.

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i programmet Beräkningsbaserad materialvetenskap, masterprogram, och kan ingå i masterexamen i materialvetenskap (120 hp).

Innehåll

Kursen omfattar följande:

• Termodynamik, faser och fasdiagram
• Diffusion i fasta material
• Kristallstrukturer och egenskaper hos korngränser och gränsytor mellan faser
• Kärnbildning och korntillväxt vid stelning respektive fasomvandling
• Viktiga diffusiva och martensitiska fasomvandlingar och deras inverkan på mikrostrukturers utveckling
• Projektarbete i grupp där en fasomvandlingsprocess studeras med hjälp av ett givet simuleringsverktyg

Lärandemål

Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• beskriva grundläggande termodynamik för fasomvandling
• beskriva olika former av diffusion i fasta material och förutsättningar för dessa processer
• Beskriva inverkan av kristallstruktur vid korn- respektive fasgränser
• beskriva kärnbildning och korntillväxt vid stelning respektive fasomvandling i fasta material
• beskriva olika typer av diffusiva och martensitiska fasomvandlingar samt deras inverkan på mikrostrukturers utveckling
• beskriva den grundläggande principen för materialmodellen som används i projektarbetet

Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• tolka binära fasdiagram och konstruera sådana utifrån givna termodynamiska förutsättningar under olika typer av diffusiva fasomvandlingar.
• genomföra numeriska simuleringar av en fasomvandlingsprocess med hjälp av ett givet simuleringsverktyg samt presentera beräkningsresultat utifrån kunskaper om given materialmodell.

Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• Jämföra och diskutera teoretiska modeller inom ramen för kursen

Arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, övningar samt projektarbete med handledning.

Bedömningsformer

För betyget A-E krävs:

• Godkänt projektarbete (UA, 1 hp)
• Godkänd skriftlig tentamen (UA, 6.5 hp)

Slutbetyget baseras på den skriftliga tentamen.

Kurslitteratur

Studenten förväntas söka, värdera och använda relevant litteratur på egen hand eller i samråd med lärare.

Rekommenderad litteratur:

• Callister, W. D., Rethwisch, D. G. (2020) Materials Science and Engineering, 10th ed., John Wiley & Sons Pte Ltd, Hoboken, NJ, (SI-version)
• Porter, D.A., Easterling, K.E and Sherif, M.Y (2009). Phase Transformations in Metals and Alloys, 3rd ed., Boca Raton: CRC Press

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.