Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2, Engelska 6

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om språk, utveckling och lärande, samt vad samspelet mellan språkliga och sociala variationer kan betyda för undervisning. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla förståelse för allmän- och ämnesdidaktik både vad gäller ungdomars och vuxnas lärande.

Inom kursen möter studenterna centrala teorier om språk och språkutveckling, satta i relation till teori om lärande varvid innebörden av två- och flerspråkighet för individen och samhället lyfts fram. Vidare tar kursen upp den historiskt och kulturellt föränderliga synen på kunskap och språk. I anslutning härtill får studenterna tillämpa ett processorienterat skrivande och talande samt möjlighet att utveckla sin gestaltande och retoriska förmåga. I kursen möter studenterna också grundläggande begrepp och modeller inom allmändidaktik. Konkurrerande ämnesuppfattningar som gjort sig gällande i debatten om svenskämnet i olika tider studeras och diskuteras, och studenterna får därvid ta del av och tillämpa ämnesdidaktiska begrepp för analys av undervisning och styrdokument. Studenterna får också reflektera över vilken betydelse ungdomars och vuxnas villkor vad gäller kön, samt social, kulturell och etnisk bakgrund kan ha för deras utveckling och lärande.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

• kunna redogöra för vad som ur olika perspektiv kan avses med språk och språkutveckling samt med stöd av språkvetenskapliga termer diskutera språkutveckling i ett första- och andraspråksperspektiv
• utifrån olika teoribildningar kunna resonera om vad lärande i språkligt och kulturellt heterogena skolmiljöer kan innebära för individen
• med beaktande av retorisk situation kunna genomföra en muntlig presentation med fokus på språk, utveckling och lärande samt kunna teoretiskt förhålla sig till sitt eget talande
• kunna förhålla sig till andras skrivande
• kunna förklara och diskutera grundläggande begrepp och modeller inom allmän- och ämnesdidaktik
• kunna beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt deras konsekvenser för undervisning

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, observationer, responsarbete och gruppdiskussioner. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare.

Prov 1: 2001 Skriftlig tentamen (Written Examination), 5 hp. I denna del bedöms lärandemål 1. Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

Prov 2: 2002 Muntlig examination (Oral examination), 4 hp. I denna del bedöms lärandemål 2, 3 och 6.
Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

Prov 3: 2003 Skriftlig examination med seminarium (Written Examination and Seminar), 6 hp. I denna del bedöms lärandemål 4 och 5.
Examinationen begränsas till 5 tentamenstillfällen.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på minst 2 av proven.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Adelmann, Kent (2009). Konsten att lyssna. Didaktiskt lyssnande i skola och utbildning. Lund: Studentlitteratur (kap. 1-2 & 5-6, 53 s.)

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur (249 s.).

Edvardsson,Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2018), Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (s. 11-29)

Fraurud, Kari & Bijvoet, Ellen (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur ( 27 s.)

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 1, 2, 3 och 16. (77 s.)

Hellspong, Lennart (2004). Konsten att tala: handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur (kap. 5-10, 100 s.)

Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala. Lärande i responsgrupper. Lund: Studentlitteratur (240 s.)

Jonsson, Rickard (2013). Inget tjafs och inget bråk – om skötsam svenskhet och ordningsstörande förortsslang. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (17 s.)

Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur (243 s.)

Lightbown, Patsy. M. & Spada, Nina. (2013).  How languages are learned . Oxford: Oxford univ. press. (kap. 1-2, 69 s.)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2016). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 6. uppl. Umeå: Fundo (93 s.)

Lundin, Katarina (2017). Tala om språk. Lund: Studentlitteratur (kap. 1-2, 55 s.)

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur ( kap. 3, 4 och 9, 53 s.)

Olsson Jers, Cecilia (2012). Klassrummet som muntlig arena – att tala fram sin trovärdighet. Stockholm: Liber (kap. 3, 4 och 7, 63 s.)

Strömquist, Siv (2010). Skrivboken. Skrivprocessen, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups (260 s.)

Thavenius, Jan (red.) (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur (kap 3-4, 83 s.)

Kursplaner och ämnesplaner i svenska och svenska som andraspråk. Skolverket (www.skolverket.se)

Skönlitteratur (ca 400 s.). Väljs i samråd med kursledaren. Därtill tillkommer artiklar, ca 100 s.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.