Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 6 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sin förmåga att använda idrottslärans former. Studenten ska även utveckla sin förståelse för såväl kroppsideal som hållbar utveckling samt frågor om rum och lärmiljöer, som gynnar elevers lärande i en skola för alla. Vidare ska studenten fördjupa sin kunskap om skolans och ämnets styrdokument, liksom om olika perspektiv på kunskap, lärande och didaktik.

Innehåll

I kursen behandlas olika begrepp inom idrottslära liksom anpassning och organisation av komplexa rörelser i undervisning inom friidrott, gymnastik, bollspel och dans. Föreställningar om kroppen och kroppsideal behandlas och problematiseras. Synen på kroppen analyseras även utifrån normer, funktionalitet och sociala, språkliga samt genusbetingade mönsters betydelse för elevers lärande i den kulturellt heterogena skolan. Dessutom arbetar studenterna med inkluderande perspektiv i en skola för alla, varvid bedömning och betygssättning lyfts i ämnet idrott och hälsa. I kursen diskuteras hur skolan kan möta och planera för hållbar utveckling såväl lokalt som globalt. I detta sammanhang diskuteras även hur undervisning kan anpassas till olika rum och lärmiljöer, särskilt relaterat till friluftsliv och att orientera. Styrdokumentens framväxt och konstruktion i skolan och skolämnet idrott och hälsa behandlas med stöd av läroplansteori varvid analys av läroplaner genomförs. Relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val diskuteras i kursen, varvid även gruppens betydelse för lärandeprocesser behandlas. Observation som forskningsmetod av lärandeprocesser genomförs.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. förklara och diskutera begrepp inom, samt genomföra och problematisera undervisning i idrottslära med särskilt fokus på bollspel, dans, friidrott och gymnastik
2. analysera och kritiskt värdera synen på kroppen ur ett individ-, samhälls- och mångfaldsperspektiv samt diskutera dess konsekvenser för undervisning och bedömning i idrott och hälsa i en skola för alla
3. redogöra för och reflektera över perspektiv på hållbar utveckling samt anpassa undervisning i olika rum och lärmiljöer med särskilt fokus på friluftsliv och att orientera
4. analysera styrdokument för skolan och skolämnet idrott och hälsa utifrån deras framväxt, konstruktion och användningar med stöd av läroplansteori
5. problematisera relationen mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, laborationer, tillämpningar och grupparbete. Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i tillämpade aktiviteter och att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ i undervisningen, till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. I kursen ingår friluftsliv med övernattningar på annan ort.

I kursen ingår obligatoriska praktiska moment och seminarier. Frånvaro vid obligatoriska moment innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet.

Prov 1: Laborationer, muntlig presentation och skriftligt underlag (Laboratory Work, Oral Presentation and Paper) 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 1.

Samtliga laborationer måste vara godkända för att examineras i den muntliga presentationen.

Prov 2: Muntlig presentation, gestaltning och skriftligt underlag (Oral Presentation, Performance and Paper) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 2.

Prov 3: Muntlig presentation, laboration och skriftligt arbete (Oral Presentation, Laboratory Work and Paper) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

Prov 4: Skriftligt arbete (Paper) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 4.

Prov 5: Skriftligt arbete (Paper) 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 5.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Tema 1

Bergin, Daniel & Rydén Anders (red.) (2018). Grundträning i Friidrott 10–14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker (156 s).

Butler, Joy I. (2016). Playing Fair. Champaign, Ill: Human Kinetics (kap. 1, 2, 5, 12) (69 s.).

Engdahl, Christopher, Heikkinen, Satu & Arvidson, Markus (red.). (2022). Hur kan vi förstå rörelse? Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik. Stockholm: Liber (242 s.).

Mattson, Torun & Larsson, Håkan. (2021). ‘There is no right or wrong way’: exploring expressive dance assignments in physical education. Physical education and Sport Pedagogy. 26(2), (s.123–136) (13 s.).

Nyberg, Gunn & Larsson, Håkan. (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund (175s.).

Styrke, Britt-Marie (red.). (2015). Kunskapande i dans: Om estetiskt lärande och kommunikation. Stockholm: Liber (s. 25–69).

Särnbrink, Björn. (2023). Didaktiska modeller för lärande i bollspel. I Lundvall, Suzanne. & Frisk, Anders. (2023). Boll och bollspel i skolan*: lek, lärande och rörelse* (Första upplagan.). Liber (s. 84–101) (16 s).

Tema 2

Assarson, Inger. (2009). Att skapa mening i en skola för alla: Ett diskursanalytiskt förhållningssätt. Educare, nr 4. (s. 123–139) (16 s.). Tillgänglig via internet.

Hirsh, Åsa. (2018). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket (10 s.).

Larneby, Marie. (2016) Transcending gender hierarchies? Young people and floorball in Swedish school sport. Sport in Society. 19 (8–9), (s. 1202–1213) (16 s.).

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane. (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (kap. 1–3, 7, 15–16 (95 s.).

Nyberg, Gunn & Larsson, Håkan. (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund. (Kap. 6, 20 s.)

Penney, Dawn; Jeanes, Ruth; O’Connor, Justen, & Alfrey, Laura. (2017). Re-theorising inclusion and reframing inclusive practice in physical education. International Journal of Inclusive Education, 22(10), 1062–1077. https://doi.org/10.1080/13603116.2017.1414888 (16 s.)

Schubring, Astrid; Bergentoft, Helene & Barker, Dean. (2021). Teaching on body ideals in physical education: a lesson study in Swedish upper secondary school. Curriculum Studies in Health and Physical Education, 12 (3), s. 232–250 (18 s). https://doi.org/10.1080/25742981.2020.1869048

Skolforskningsinstitutet. (2020). Systematisk översikt - En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel (74 s.). Tillgänglig via internet.

Skolverket. (2010). På pojkars planhalva? Rapport. Stockholm: Skolverket (90s.) Tillgänglig via internet.

Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 Stockholm: Skolinspektionen. (s.4–8, 44–58) (28 s.). Tillgänglig via internet.

Tolgfors, Björn. (2017). Bedömning för vilket lärande? En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro: Örebro universitet. (s.17–48) (31 s.).

Styrdokument och stödmaterial från Skolverket tillkommer.

Tema 3

Brugge, Britta; Glantz, Matz & Sandell, Klas. (2018). Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. Stockholm: Liber AB. (s. 79–150, 217–255) (129 s).

Greilert, Lars. (2016). Banläggning. SISU Idrottsböcker. Kompendium (s. 34–41, 82–97) (22 s).

Nilsson, Kerstin. (2014). Hitta lätt - så blir det rätt! En praxisnära, didaktisk studie om att orientera sig med hjälp av en karta. [Licentiatuppsats]. Gymnastik och Idrottshögskolan. (Kap.1, 3.3, 3.4, 3.5 och 10) (26 s). Tillgänglig via internet.

Tema 4

Deng, Zongyi. (2022). Powerful knowledge, educational potential and knowledge-rich curriculum: Pushing the boundaries. Journal of Curriculum Studies, 54(5), (s. 599–617) (18 s.).

Hudson, Brian, Gericke, Niklas, Olin-Scheller, Christina, & Stolare, Martin. (2023). Trajectories of powerful knowledge and epistemic quality: analysing the transformations from disciplines across school subjects. Journal of Curriculum Studies, 55 (2), (s. 119–137) (36 s.).

Nyberg, Gunn; Ekberg Jan-Eric; Barker, Dean & Larsson Håkan. (2024). Power of movement capability, Curriculum Studies in Health and Physical Education, 1–17. https://doi.org/10.1080/25742981.2024.2408313 (17 s.).

Sundberg, Daniel. (2021). Svenska läroplaner – läroplansteori för de pedagogiska professionerna. Lund: Studentlitteratur. (kap. 8–9) (62 s.).

Wahlström, Ninni. (2022). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups. (s. 9–159, 166–174) (158 s.).

Styrdokument från Skolverket samt vetenskapliga artiklar tillkommer (ca 50 s.)

Tema 5

Andersson, Joacim, & Quennerstedt, Mikael. (2020). A Transactional Understanding of Movement Learning. In Learning Movements (s. 103–117) (14 s.). New York: Routledge.

Goldberger, Michael, Ashworth, Sara, & Byra, Mark. (2012). Spectrum of Teaching Styles Retrospective. Quest, 64(4). (s. 268–282) (14 s.)

Jakobson, Britt, Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof (red.) (2014). Lärande i handling: en pragmatisk didaktik. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur. (s. 17–68, 99–108, 119–141, 153–162, 205–214, 227–248) (126 s).

Mosston, Muska & Ashworth, Sara. (2010). Teaching physical education. First online edition. Second printing. San Francisco, CA: B. Cummings. (kap. 1–3) (75 s.).

Westerlund, Runa. (2023). Idrottslärare i blivande. Meningsskapande, kontinuitet och förändring i övergångar mellan utbildning och yrkespraktik. Diss. Umeå: Umeå universitet. (101 s.). Tillgänglig via internet.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.