Examen från ett utbildningsprogram omfattande minst 180 hp (inklusive ett examensarbete om minst 15 hp) såsom socionom-, sociala omsorgs-, sjuksköterske-, psykolog-, läkar- eller lärarprogrammet, alternativt från andra vårdinriktade eller pedagogiska program.

Förklarande tillägg

Detta förkunskapskrav syftar till att fånga upp kunskaper och färdigheter som tillägnas genom studier och arbete/praktik med människor i professionella relationer som exempelvis patient/vårdare, klient/behandlare och/eller elev/lärare.

Kursen ingår som valbar periodiserande kurs i termin 3 eller termin 4 i mastersprogrammet i sexologi. Kursen kan även läsas som fristående kurs.

Kursen ger fördjupad kunskap om sexualitet och sexuell och reproduktiv hälsa i ett samhälle präglat av migration och superdiversitet. I kursen diskuteras föreställningar om jämställdhet och jämlikhet i relation till olika normsystem och strukturella förhållanden som berör sexualitet och sexuell och reproduktiv hälsa. Kursen behandlar även begrepp och teorier om migration vilka kan tillämpas för att belysa och förstå hur olika normsystem som berör sexualitet samexisterar, utvecklas och kan hamna i konflikt med varandra.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för variationer i normsystem som berör sexualitet och sexuell och reproduktiv hälsa i ett samhälle präglat av superdiversitet,
2. analysera och diskutera hur jämställdhetsideal, jämlikhetsideal och normer om sexualitet och reproduktion kommer till uttryck i ett samhälle präglat av migration och superdiversitet, och
3. reflektera över, och analysera frågor om sexualitet och sexuell och reproduktiv hälsa som aktualiseras i mötet med vård eller andra samhällsinstanser i Sverige.

Undervisningen bedrivs i form av obligatoriska föreläsningar, seminarier och samtalsövning, samt enskilda studier. Lärandemål 1-3 behandlas genom samtliga arbetsformer. Vid seminarier sker diskussioner i såväl mindre grupper som i helgrupp.

Lärandemål 1-3 examineras genom individuell skriftlig examinationsuppgift. Bedömningsgrund för den individuella skriftliga examinationsuppgiften utgörs av förmågan att kunna redogöra för, diskutera och analysera ett eget valt tema utifrån begrepp och teorier som presenteras på kursen. Specifika bedömningskriterier framgår i studiehandledningen. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator och sker genom en skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas.

För godkänt betyg på kursen krävs godkänt betyg på den individuella skriftliga examinationsuppgiften samt att samtliga obligatoriska moment är uppfyllda. För betyget väl godkänt på kursen krävs dessutom väl godkänt betyg på den individuella skriftliga examinationsuppgiften.

Rätt till omprov

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schema.

Arousell J, (2019) Sacred Ideals: Diversity and Equality in Swedish Reproductive Healthcare (Doctoral dissertation, Acta Universitatis Upsaliensis). (102 s.)

Beck-Gernsheim, E (2007) Transnational lives, transnational marriages: a review of the evidence from migrant communities in Europe, Global Networks, 7(3), 271-288 (17 s.)

Björktomta S-B, (2012) Om patriarkat, motstånd och uppbrott – tjejers rörlighet i sociala rum, Göteborgs universitet. (valda delar, ca 100 s.)

Castellanos Breton A, Ricalde Perez J G, (2023) Entanglements between gender equality and multiculturalism discourses: the case of Sweden, Journal of Gender Studies, 32:2, 153-166 (13 s.)

Cense M, (2019) Rethinking sexual agency: proposing a multicomponent model based on young people’s life stories. Sex Education, 19(3), 247-262. (15 s.)

Charsley K, Liversage A. (2013) Transforming polygamy: migration, transnationalism and multiple marriages among Muslim minorities. Global Networks, 13: 60-78 (18 s.)

Cinthio H, (2015) "You go home and tell that to my dad!" Conflicting claims and understandings on hymen and virginity. Sexuality & Culture: An Interdisciplinary Quarterly, 19(1), 172–189. (16 s.)

Flensner K K, (2020) Teaching Controversial Issues in Diverse Religious Education Classrooms. Religions, 11(9), 465. (25 s.)

Glick-Schiller N, (2004) ‘Transnationality’, in David Nugent and Joan Vincent (eds) A Companion to the Anthropology of Politics, pp. 448-467. Malden, MA: Blackwell (19 s.)

Hawkey A J, Ussher J M, Perz J, (2018) Regulation and resistance: Negotiation of premarital sexuality in the context of migrant and refugee women. The Journal of Sex Research, 55(9), 1116-1133. (17 s.)

Honkasalo V, (2018) Culture and sexuality in Finnish health education textbooks. Sex Education, 18(5), 541-554.(13 s.)

Lundberg T, Malmquist A, Wurm M, (2017) HBTQ+. Psykologiska perspektiv och bemötande. Stockholm: Natur och Kultur. 440 sidor, valda delar. (ca 100 s.)

Manga E, (2022). Child marriage and sexularism in Sweden: Constructing the nation racializing migrants. Critical Research on Religion, 10(2), 170–186. (16 s.)

Ouis P, (red) (2021) Sexualitet och migration i välfärdsarbete, Lund: Studentlitteratur. (valda delar, ca 100 s.)

Palm C, Essén B, Elmerstig E, Holmström C, Johnsdotter S, (2022) Adolescent sexual and reproductive health counselling in relation to female genital cutting: Swedish professionals’ approach to menstrual pain as an empirical example. Sexuality & Culture, 26, 1–25. (25 s.)

Palm C, Essén B, Johnsdotter S, (2019) Sexual-health counselling targeting girls and young women with female genital cutting in Sweden: mind-body dualism affecting social and health care professionals’ perspectives. Sexual and Reproductive Health Matters, 27(1), 192–202. (10 s.)

Righard E, (2022) Integration i städer med en omfattande diversitet i befolkningen- teoretiska perspektiv, empirisk forskning och en diskussion om implikationer för politik och praktik i Malmö. Tillväxtkommissionen för ett inkluderande och hållbart Malmö: Malmö stad. (39 s.)

Røthing Å, Svendsen S H B, (2011) Sexuality in Norwegian textbooks: constructing and controlling ethnic borders? Ethnic and Racial Studies, 34(11), 1953–1973. (20 s.)

Sterri E B, (2021) Stability and change in attitudes towards homosexuality among immigrant-origin adolescents in Norway. Migration Studies, 9(4), 1708-1733. (25 s.)

Vertovec S, (2007) Superdiversity and its implications. Ethnic and Racial Studies. 30(6), 1024-1054. (30 s.)

Vuolajärvi N, (2018) Precarious intimacies – Europeanised border regime and migrant sex work. Journal of Ethnic and Migrant Studies, 45(7), 1090-1107. (17s.)

Aktuella vetenskapliga artiklar och texter om ca 100 sidor kan tillkomma, vilka väljs i samråd med examinator.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.