Behörighetskrav

Avlagd kandidatexamen inom polisiärt arbete, kriminologi, socialt arbete, sociologi, statsvetenskap eller juridik.

Huvudområde

HSPOL Polisiärt arbete

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ges som en fristående kurs och kan ingå i magisterexamen inom huvudområdet polisärt arbete.

Innehåll

Kursen behandlar tre teman inom området internationellt polisiärt arbete ur ett komparativt perspektiv. Ett tema är jämförande och belyser polisiärt arbete i olika länder i relation till varandra. Inom ramen för huvudområdet polisiärt arbete behandlas frågor om likheter och skillnader i ledning, styrning och utbildning mellan olika polisorganisationer.

Ett annat kursmoment handlar om internationaliseringen av kunskap inom polisiärt arbete. Deltagarna får öva på att kritiskt granska vad som sker vid överföring av polisiära modeller mellan olika länder och kontexter. Många länder implementerar liknande strategier och arbetsmodeller, men det saknas ofta en kritisk diskussion kring i vilken utsträckning modeller, utvecklade i specifika nationella sammanhang (ofta i exempelvis USA eller Storbritannien), är överförbara till andra kontexter.

Det tredje området behandlar hur polisiärt arbete påverkas av internationella tendenser såsom globalisering, migration och gränsöverskridande brottslighet (t.ex. narkotikahandel, penningtvätt och människohandel). Kursmomentet fokuserar på de utmaningar som dessa utvecklingar medför för polisorganisationer samt hur internationella trender påverkar organisering, prioriteringar och arbetssätt inom polisiärt arbete.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för polisens organisation och styrning, i relation till internationellt-, jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv, samt jämföra ledning och styrning på strategisk, indirekt och direkt nivå,
2. analysera och problematisera kunskapsbildningen inom huvudområdet polisiärt arbete utifrån ett internationellt perspektiv,
3. kritiskt analysera hur internationella tendenser påverkar huvudområdet polisärt arbete,
4. problematisera hur kunskapsöverföring mellan olika länder fungerar och vilka konsekvenserna blir vid implementering av olika brottspreventiva modeller, och
5. kritiskt diskutera och analysera internationell samverkan inom huvudområdet polisiärt arbete kring brottslighet, brottsförebyggande och tillitsskapande arbete.

Arbetsformer

Kursens arbetsformer består av föreläsningar, förinspelat material och seminarier. För att studenten ska uppnå samtliga lärandemål (1-5) presenteras och diskuteras kurslitteraturens teman och innehåll i föreläsningsform, vilket kan bestå av förinspelat material. För att uppnå samtliga lärandemål (1-5) diskuteras och analyseras även de ämnen som behandlats under föreläsningarna i seminarieform. Inför seminarierna arbetar studenterna självständigt med instuderingsuppgifter som sedan diskuteras i grupp vid seminarietillfällena.

Bedömningsformer

Lärandemål 1¬–5 examineras genom en individuell skriftlig uppgift som presenteras vid ett examinerande seminarium. Fokus i bedömningen av examensarbetet och den muntliga presentationen är studentens förmåga att utifrån ett internationellt-, jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv redogöra för och jämföra polisens organisation och styrning samt analysera och problematisera kunskapsbildningen inom polisiärt arbete och kunskapsöverföring mellan olika länder. Vidare är fokus i bedömningen studentens förmåga att kritiskt analysera och diskutera hur internationella tendenser påverkar internationell samverkan inom huvudområdet polisiärt arbete kring brottslighet, brottsförebyggande och tillitsskapande arbete.

Bedömningskriterier för samtliga examinationsmoment finns i studiehandledningen.

För godkänt betyg på kursen (C, D eller E) krävs godkänt betyg på samtliga examinationer.
För väl godkänt betyg på kursen (A eller B) krävs förutom godkänt betyg på samtliga examinationer även väl godkänt betyg på den skriftliga uppgiften.

Rätt till omprov
Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Kurslitteratur

Deflem M, (2002) Policing world society: historical foundations of international police cooperation. Oxford University Press. 318 sidor.

Lord V B, (1998) Swedish police selection and training: issues from a comparative perspective. Policing: An International Journal of Police Strategies & Management, 21(2), 280-292.

Maillard J D, (2022) Comparative Policing. Milton: Taylor & Francis Group. 191 sidor.

Mawby R I, (Ed.) (2013) Policing across the World: Issues for the Twenty-first Century. Routledge. 260 sidor.

McDaniel J L, Stonard K E. Cox D J, (Eds.) (2019) The development of transnational policing: past, present and future. Routledge. 364 sidor.

Peterson A, (2010) From Great Britain to Sweden—The import of reassurance policing. Local police offices in Metropolitan Stockholm. Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, 11(1), 25-45.

Tatnell A A T, (2022) A Degree is Not Necessarily the Answer: A Comparative Analysis of Initial Police Learning in Scotland, Sweden, and Finland (Doctoral dissertation, University of the West of Scotland). 290 sidor.

Vetenskapliga artiklar, rapporter och annat arbetsmaterial tillkommer (ca 300 s).

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.