Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: BL211B Bild och lärande: Bild som kunskapsform och bedömningsprocesser (genomgången) eller BL213B Bild och lärande: Bild som kunskapsform och bedömningsprocesser (genomgången)

Kursen ingår i grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla och fördjupa kunskaper och färdigheter för att organisera och leda undervisning i ämnet bild i förskoleklass och grundskolans år 1- 6. Studenten ska också utveckla kunskaper om bilders betydelseskapande funktioner i skilda sammanhang samt om olika användningsområden för bilder i och utanför skolverksamhet. Kursen syftar vidare till att studenten ska utveckla tillämpa kunskaper om barns och ungas visuella intressen, om att utmana och stötta barns och ungas bildspråkliga utveckling genom att använda visuella digitala och analoga tekniker.
Kursen syftar dessutom till att studenten ska utveckla kunskap om hur bildpedagogik kan inkluderas i tematisk undervisning.

Kursens huvudteman är analys och produktion av film, samt bildframställning från idé till prototyp, där den egna processen och planering av bildundervisning, inklusive film, ingår.Exempel från filmproduktion i grundskolan studeras med utgångspunkt i barnens bildvärldar och bildteori. Dokumentation, bedömning, själv- och kamratvärdering diskuteras i kursen. Utifrån problemställningar kring hållbar utveckling genomförs ett arbete där den egna processen från idé till prototyp synliggörs. I kursen diskuteras bildens förändrade roll i samhället.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. visa exempel på strategier för praktiskt och teoretiskt bildarbete med elever
2. analysera genomförd visuell dokumentation
3. kommunicera genom rörlig bild och digital produktion
4. tillämpa bildteori i analys av film
5. presentera och värdera sin egen process från idé till genomförande och resultat
6. ge exempel på undersökande arbetssätt och tematisk bildundervisning utifrån medvetna val av bildframställningssätt
7. visa exempel på och diskutera hur barns bildvärldar kan användas som verktyg i skolans arbete med bilder utifrån etiskt och kritiskt förhållningssätt

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Utöver enskilda studier i visuell gestaltning och undersökande bildarbete ingår föreläsningar, seminarier, grupparbeten och kollegial respons. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare och studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

I kursen ingår tre obligatoriska seminarier. Frånvaro vid obligatoriskt seminarium innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska seminariet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av examinerande lärare.

Prov 1: Analys och produktion av film (Analysis and Production of Film), 5hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4

Prov 2: Visuell digital berättelse (Visual Digital Story), 5hp. I detta prov examineras lärandemål 1,2, och 7

Prov 3: Individuell digital och muntlig presentation av skapandeprocess (Individual Digital and Oral Presentation of Creative Process), 5hp. I detta prov examineras lärandemål 5 och 6

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 3 och på ett av proven 1 och 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Bergström, Bo (2017). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. Stockholm: Carlssons förlag, uppl. 11 (323 s)

Eriksson, Yvonne (2012 ). Möten med bilder: analys och tolkning av visuella uttryck . Lund: Studentlitteratur/Appia, uppl. 2 (216 s.)

Frid, Johan (2011). Intro- Form. Malmö: Didacta (280 s)

Hansson, Hasse; Karlsson, Sten-Gösta; Nordström, Gert Z.(2006). Seendets språk. Lund: Studentlitteratur (c:a 100 s. eget urval)

Malm, Helena. (2020). From Non-site to Sustainable Design Challenged by Material Transformations and Oral Receptions. IMAG, (9), s. 19-29. Tillgänglig via internet.

Sommar, Ingrid & Helgeson, Susanne (2012). Köp dig fri! Malmö: Bokförlaget Arena (199 s.)

Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken i Utbildning & Demokrati, VOL 14, NR 1, 11–33. Tillgänglig via internet.

Åsén, Gunnar (2017)Bildundervisning och lärande genom bilder. Stockholm: Liber (ca 50 s. eget urval)

Visuellt material /hyrfilm) och kortare texter tillkommer.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.