Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Huvudområde

LAHIA Historia

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i huvudområdet Historia.

Innehåll

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig kunskap om grundläggande historiska förändringsprocesser och deras konsekvenser för människors liv. Studenterna ska också tillägna sig en grundläggande kompetens i historiska metodfrågor. Vid Malmö universitet finns en uttalat social- och kulturanalytisk ansats i historieundervisningen. Syftet är också att kontrastera olika historiska synsätt mot varandra, med fokus på maktrelationer och beroendeförhållanden på global såväl som lokal nivå. Utgångspunkten är att utgå från ett samhällshistoriskt underifrånperspektiv, vilket tydliggörs genom ett återkommande bruk av begrepp som exempelvis klass, genus, etnicitet och generation.

Som vetenskaplig, humanistisk disciplin fokuserar ämnet Historia på människors skiftande levnadsvillkor, där kontinuitet och förändring i tid och rum studeras i en social, politisk, ekonomisk och kulturell kontext.
Vid Malmö universitet finns en uttalat social- och kulturanalytisk ansats i historieundervisningen i ett övergripande studium av sociala relationer, samhälleliga strukturer, migration, kulturmöten, politik och kulturella uttryck. Utgångspunkten är att utgå från ett samhällshistoriskt underifrånperspektiv, vilket tydliggörs genom ett återkommande bruk av begrepp som exempelvis klass, genus, etnicitet och generation.

Kursen består av följande delkurser:

Delkurs 1: Historiografi, 3 högskolepoäng.
Historiography
Kursen är en introducerande översikt över historia som akademisk disciplin med tonvikt på det samhällshistoriska underifrånperspektivet och historiebruk.

Delkurs 2: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng.
The Civilizations of the Ancient and the Medieval World
Kursen är en översikt över global, europeisk och svensk historia fram till senmedeltiden. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Delkurs 3: Från reformation till revolution, 6 högskolepoäng.
From Reformation to Revolution
Kursen är en översikt över global, europeisk och svensk historia fram till ca. 1800. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Delkurs 4: Det långa 1800- och det korta 1900-talet, 7,5 högskolepoäng. The Long 19th, and the Short 20th Century
I delkursen ges en är en översikt över global, europeisk och svensk historia efter ca. 1800. Tonvikten ligger på maktrelationer och ekonomiska, sociala och kulturella villkor samt på historisk kontinuitet och förändring över tid.

Delkurs 5: Uppsats: muntlig historia, 7,5 högskolepoäng. Student Essay: Oral History
I delkursen introduceras muntlig historia som metod och teori, med fokus på levnadsberättelser, intervjuer och muntliga historiesamlingar, samt akademiskt uppsatsskrivande.

Lärandemål

Delkurs 1: Historiografi, 3 högskolepoäng
Historiography

Efter avslutad delkurs ska studenten:

• kunna diskutera frågor om historia som vetenskap med tonvikt på samhällshistoria och dess relation till andra discipliner,
• reflektera kring den historiska kunskapens roll i samhället och om människors etiska ansvar för hur den används.

Delkurs 2: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng
The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

• beskriva och diskutera olika samband mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser i en global, europeisk och svensk kontext från äldsta tid till senmedeltiden,
• beskriva, jämföra och diskutera barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor i ett underifrånperspektiv från äldsta tid till senmedeltiden,
• redogöra för olika vetenskapliga perspektiv och aktuell forskning inom delkursens huvudområde.

Delkurs 3: Från reformation till revolution, 6 högskolepoäng
From Reformation to Revolution

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

• beskriva och diskutera olika samband mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser i en global, europeisk och svensk kontext från senmedeltidens slut till c:a 1800,
• beskriva, jämföra och diskutera barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor i ett underifrånperspektiv från senmedeltidens slut till c:a 1800,
• redogöra för olika vetenskapliga perspektiv och aktuell forskning inom delkursens huvudområde.

Delkurs 4: Det långa 1800- och det korta 1900-talet, 7,5 högskolepoäng
The Long 19th, and the Short 20th Century

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

• beskriva och diskutera olika samband mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser i en global, europeisk och svensk kontext från1800-talets början till idag,
• beskriva, jämföra och diskutera barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor i ett underifrånperspektiv från 1800-talets början till idag,
• redogöra för olika vetenskapliga perspektiv och aktuell forskning inom delkursens huvudområde.

Delkurs 5: Uppsats: muntlig historia, 7,5 högskolepoäng
Student Essay: Oral History

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna:

• diskutera och problematisera bruket av muntligt källmaterial i historiska undersökningar,
• självständigt skapa och använda ett muntligt källmaterial i en egen historisk undersökning,
• självständigt formulera historiska frågeställningar utifrån grundläggande historisk teori och metod,
• i sin undersökning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer. Arbetsformerna, som kan utgöras av föreläsningar, diskussionsseminarier, metodövningar och kortare muntliga och skriftliga presentationer, utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studerande och kursledare.

Bedömningsformer

Delkurs 1: Historiografi, 3 högskolepoäng
Historiography

Delkursen examineras i sin helhet genom metodövningar samt en individuell skriftlig examinationsuppgift.

Delkurs 2: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 högskolepoäng
The Civilizations of the Ancient and the Medieval World

Delkursen examineras i sin helhet genom en metodövning samt en individuell skriftlig tentamen.

Delkurs 3: Från reformation till revolution, 6 högskolepoäng
From Reformation to Revolution

Delkursen examineras i sin helhet genom en metodövning samt en individuell skriftlig tentamen.

Delkurs 4: Det långa 1800- och det korta 1900-talet, 7,5 högskolepoäng The Long 19th, and the Short 20th Century

Delkursen examineras i sin helhet genom en metodövning samt en individuell skriftlig tentamen.

Delkurs 5: Uppsats: muntlig historia, 7,5 högskolepoäng
Student Essay: Oral History

Delkursen examineras i sin helhet genom en uppsats, där muntliga historiekällor används i en historievetenskaplig undersökning som försvaras vid ett seminarium, samt av opposition av annan uppsats.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Kurslitteratur

Delkurs 1: Historiofrafi, 3 hp

Hunt, Lynn. Historien: och varför den angår oss. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur, 2019. (113 s.)

Ågren, Henrik, red. Perspektiv på historia: En introduktion till historiestudier. Lund: Studentlitteratur, 2015. (224 s.)

Ytterligare litteratur tillkommer, c:a (100 s.)

Summa: 435 s

Delkurs 2: Antikens och medeltidens civilisationer, 6 hp

Charpentier Ljungqvist, Fredrik. Den långa medeltiden: De nordiska ländernas historia från folkvandringstid till reformation. Stockholm: Dialogos, 2015. (312 s.)

Janson, Tore. Romarinnor och romare: Livet i antiken. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2007. (225 s.)

Persson, Bo. En periferi i norr: En historia om Sverige från istid till tjugohundratalet. Studentlitteratur, Lund 2023. s. 37–164 (127 s.)

Queckfeldt, Eva. Medelhavsvärlden: 3000 år av historia. Lund: Studentlitteratur, 2011. (223 s.)

Wiesner-Hanks, Merry E. A Concise History of the World. Cambridge: Cambridge University Press, 2026. s. 1–218 (218 s.)

Ytterligare litteratur tillkommer, c:a 100 s.

Summa: 1 205 s.

Delkurs 3: Från reformation till revolution, 6 hp

Kümin, Beat, ed. The European World 1500–1800: An Introduction to Early Modern History. 4th ed. London and New York: Routledge, 2023. (553 s.)

Marks, Robert B. The Origins of the Modern World: A Global and Environmental Narrative from the Fifteenth to the Twenty-First Century. Lanham, MD: Rowman & Littlefield, 2015. s. 1–94 (94 s.)

Naum, Magdalena, and Jonas M. Nordin, eds. Scandinavian Colonialism and the Rise of Modernity: Small Time Agents in a Global Arena. New York: Springer, 2013. Kap. 1–4, 8, 10, 12–15 och 17. (178 s.)

Persson, Bo. En periferi i norr: En historia om Sverige från istid till tjugohundratalet. Studentlitteratur, Lund 2023. 169–318 (149 s.)

Wiesner-Hanks, Merry E. A Concise History of the World. Cambridge: Cambridge University Press, 2026. s. 224–305 (81 s.)

Ytterligare litteratur tillkommer, c:a 100 s.

Summa: c:a 1 055 s.

Delkurs 4: Det långa 1800- och det korta 1900-talet, 7,5 hp

Burton, Antoinette, and Tony Ballantyne. World Histories from Below: Disruption and Dissent, 1750 to the Present. 2nd ed. London: Bloomsbury, 2022. (312 s.)

Marks, Robert B. The Origins of the Modern World: A Global and Environmental Narrative from the Fifteenth to the Twenty-First Century. Lanham, MD: Rowman & Littlefield, 2015. s. 97–219 (113 s.)

Mazower, Mark. Den mörka kontinenten: Europas nittonhundratals historia. Göteborg: Daidalos, 2000. s. 1–160 (160 s.)

Persson, Bo. En periferi i norr: En historia om Sverige från istid till tjugohundratalet. Studentlitteratur, Lund 2023. 321–546 (225 s.)

Wiesner-Hanks, Merry E. A Concise History of the World. Cambridge: Cambridge University Press, 2026. s. 306–402 (96 s.)

Ytterligare litteratur tillkommer, c:a 300 s.

Summa: c:a 1 093 s.

Delkurs 5: Uppsats: muntlig historia, 7,5 hp
*
Martin Gustavsson and Yvonne Svanström, eds., *Metod: Guide för historiska studier*, 2nd ed. (Lund: Studentlitteratur, 2022). Kap. 7. (27 s.)

Field, Sean. ”Disappointed Remains: Trauma, Testimony, and Reconciliation in Post-apartheid South Africa.” In The Oxford Handbook of Oral History, edited by Donald A. Ritchie, 142–158. Oxford: Oxford University Press, 2012. (16 s.)

Lindholm, Susan. ”Att skriva muntlig historia.” In Muntlig historia i teori och praktik, edited by Malin Thor Tureby and Lars Hansson, 25–39. Lund: Studentlitteratur, 2015. (14 s.)

Lundin, Emma. ”Muntlig historia: levande källor.” In Teori i historisk praktik, edited by Martin Dackling and Sari Nauman, 255–279. Lund: Studentlitteratur, 2022. (24 s.)

Nilsson Mohammadi, Robert. Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia. Stockholm: Stockholms universitet, 2018, 175–181. (6 s.)

Portelli, Alessandro. ”What Makes Oral History Different.” In The Oral History Reader, edited by Robert Perks and Alistair Thomson, 63–74. London: Routledge, 1998. (11 s.)

Portelli, Alessandro. ”Introduction” and ”Places and Times.” In The Order Has Been Carried Out: History, Memory, and Meaning of a Nazi Massacre in Rome, 1–50. New York: Palgrave Macmillan, 2003. (49 s.)

Shopes, Linda. ”Editing Oral History for Publication.” Oral History 31 (2011): 1–24. (24 s.)

Thor, Malin. ”Muntliga källor och källkritik.” In Muntlig historia i teori och praktik, 21–40. Lund: Studentlitteratur, 2005. (19 s.)

Vetenskaplig litteratur c:a 200 sidor tillkommer.

Summa: c:a 390 s.

Kursvärdering

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.